Acceptera inte låga löner

0
842

För tio år sedan var det självklart att ingenjörer skulle ha mer betalt än de kolleger som saknade akademisk utbildning. Så är det inte längre. Ingenjörernas betydelse för samhällsutvecklingen måste uppmärksammas bättre, är en av slutsatserna från Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Sveriges Ingenjörers fullmäktige avslutade i dag den årliga tredagarskonferensen. I år sjösattes en ny arbetsmodell som har diskuterats i flera år, medlemmarna inte möjlighet att skicka in motioner till fullmäktige. Istället ägnades mer tid åt långsiktiga strategiska diskussioner. Hur ska Sveriges Ingenjörers se ut om tio år? Hur ser arbetsmarknaden ut då, i Sverige och globalt, och hur fungerar avtal och lönebildning?

I nio workshops med olika teman fick ledamöterna möjligheten att åka tidsmaskin och fundera över hur förbundet och omvärlden ser ut 2020. Den workshop som ägnade sig åt lönebildning försökte vrida och vända på den modell vi har i dag och fundera över hur förbundet skulle kunna bli mer framgångsrikt i centrala och lokala löneförhandlingar.

Fler tog upp problemet med samhällets syn på ingenjörer. Människor i allmänhet vet inte vad en ingenjör gör med trots att ingenjörer är inblandade i nästan allt.

– Vi måste bli bättre på att visa kopplingen mellan ingenjörer och välstånd. Förbundet genomförde för några år sedan en intressant studie som visade hur små företag kunde höja sin omsättning genom att anställa en ingenjör. Sådana studier är värdefulla för att visa ingenjörernas värde, sa Anders Ripa.

Samarbetet med de övriga facken inom industrin, Unionen och IF Metall, har diskuterats i förbundet tidigare och stundtals ifrågasatt. På fullmäktige i år fanns en större enighet om att samarbetet gynnar förbundet.

– If you can´t beat them, join them, sammanfattade Ulrika Lindstrand, civilingenjör på läkemedelsbolaget McNeil, diskussionen.

Flera medlemmar tog upp problemet med att hävda ingenjörernas unika kompetens i de lokala löneförhandlingarna.  Flera efterlyste avtal som distanserar oss från Unionen. Med nuvarande avtal som liknar Unionens upplever flera förtroendevalda ingenjörer att förbundet har blivit en svans till Unionen.

– Vi måste markera vår särart, sa Joachim Pettersson, på Boliden Mineral.

Bertil Nordqvist från ABB i Västerås berättade om några konstruktiva förslag på lokal facklig påverkan. Att uppmuntra ingenjörerna att söka andra jobb för hela tiden få en marknadsmässig lön är ett exempel.

– Vi måste fokusera på det som vi kan påverka. På ABB har vi lyckats förbättra det relativa löneläget för våra medlemmar med omkring fyra procent jämfört med rikssnittet, sa han.

– Vår uppgift är att ge medlemmarna realistiska förväntningar på rimliga lönehöjningar. Om folk får bättre betalt på annat ställe fungerar lönebildningen, sa Bertil Nordqvist.

Det fanns en stor enighet kring att det är viktigt att byta jobb. Kanske förbundet skarpare borde uppmana medlemmarna att regelbundet byta jobb?

Flera konstaterade också bittert att lönekurvorna börjar plana ut redan i 40-åldern. Arbetsgivarna ser att ingenjörerna börjar bli bekväma. De trivs med jobbet, har rotat sig med sin familj på orten, och kanske blivit lite för lata för att ta steget och byta jobb.

– Marknaden har alltid rätt. Därför måste man hela tiden byta jobb för att alltid få en marknadslön, sa Joachim Pettersson.

Bertil Nordqvist ville spetsa till debatten och förslog att förbundet ska kidnappa uttrycket solidarisk lönepolitik. 

– Men vi gör om det så att det passar vårs syften. Med solidarisk lönepolitik menar Sveriges Ingenjörer att våra medlemmar vi inte ska acceptera låg lön. Är lönen för dålig, byt jobb, sa Bertil Nordqvist.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Har du koll på de nya reglerna på arbetsmarknaden?

Friskvårdsbidrag för att köpa träningsappar och bättre villkor för utstationerade arbetstagare i Sverige. Under sommaren infördes flera nya lagar och regler som påverkar anställda och arbetsgivare. Läs om dem här. Friskvårdsbidrag till digital träning Appar och...
Avancerad pausgympa

Huvud, axlar, knä och tå – få kroppen att jobba när du jobbar

Sitter du stilla på jobbet? Då behöver du få in rörelsepauser under dagen. Vi har pratat med en leverantör av pausgympaprogram och tipsar om fler möjligheter.

Behåll dina rutiner för en smidigare jobbstart

Känns det segt att komma igång igen efter semestern? Här är tre steg som hjälper dig till en smidigare jobbstart.
Skogspromenad

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 10 augusti!

Följ oss gärna på Facebook och LinkedIIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 10 augusti. Trevlig sommar!

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.