Acceptera inte låga löner

0
743

För tio år sedan var det självklart att ingenjörer skulle ha mer betalt än de kolleger som saknade akademisk utbildning. Så är det inte längre. Ingenjörernas betydelse för samhällsutvecklingen måste uppmärksammas bättre, är en av slutsatserna från Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Sveriges Ingenjörers fullmäktige avslutade i dag den årliga tredagarskonferensen. I år sjösattes en ny arbetsmodell som har diskuterats i flera år, medlemmarna inte möjlighet att skicka in motioner till fullmäktige. Istället ägnades mer tid åt långsiktiga strategiska diskussioner. Hur ska Sveriges Ingenjörers se ut om tio år? Hur ser arbetsmarknaden ut då, i Sverige och globalt, och hur fungerar avtal och lönebildning?

I nio workshops med olika teman fick ledamöterna möjligheten att åka tidsmaskin och fundera över hur förbundet och omvärlden ser ut 2020. Den workshop som ägnade sig åt lönebildning försökte vrida och vända på den modell vi har i dag och fundera över hur förbundet skulle kunna bli mer framgångsrikt i centrala och lokala löneförhandlingar.

Fler tog upp problemet med samhällets syn på ingenjörer. Människor i allmänhet vet inte vad en ingenjör gör med trots att ingenjörer är inblandade i nästan allt.

– Vi måste bli bättre på att visa kopplingen mellan ingenjörer och välstånd. Förbundet genomförde för några år sedan en intressant studie som visade hur små företag kunde höja sin omsättning genom att anställa en ingenjör. Sådana studier är värdefulla för att visa ingenjörernas värde, sa Anders Ripa.

Samarbetet med de övriga facken inom industrin, Unionen och IF Metall, har diskuterats i förbundet tidigare och stundtals ifrågasatt. På fullmäktige i år fanns en större enighet om att samarbetet gynnar förbundet.

– If you can´t beat them, join them, sammanfattade Ulrika Lindstrand, civilingenjör på läkemedelsbolaget McNeil, diskussionen.

Flera medlemmar tog upp problemet med att hävda ingenjörernas unika kompetens i de lokala löneförhandlingarna.  Flera efterlyste avtal som distanserar oss från Unionen. Med nuvarande avtal som liknar Unionens upplever flera förtroendevalda ingenjörer att förbundet har blivit en svans till Unionen.

– Vi måste markera vår särart, sa Joachim Pettersson, på Boliden Mineral.

Bertil Nordqvist från ABB i Västerås berättade om några konstruktiva förslag på lokal facklig påverkan. Att uppmuntra ingenjörerna att söka andra jobb för hela tiden få en marknadsmässig lön är ett exempel.

– Vi måste fokusera på det som vi kan påverka. På ABB har vi lyckats förbättra det relativa löneläget för våra medlemmar med omkring fyra procent jämfört med rikssnittet, sa han.

– Vår uppgift är att ge medlemmarna realistiska förväntningar på rimliga lönehöjningar. Om folk får bättre betalt på annat ställe fungerar lönebildningen, sa Bertil Nordqvist.

Det fanns en stor enighet kring att det är viktigt att byta jobb. Kanske förbundet skarpare borde uppmana medlemmarna att regelbundet byta jobb?

Flera konstaterade också bittert att lönekurvorna börjar plana ut redan i 40-åldern. Arbetsgivarna ser att ingenjörerna börjar bli bekväma. De trivs med jobbet, har rotat sig med sin familj på orten, och kanske blivit lite för lata för att ta steget och byta jobb.

– Marknaden har alltid rätt. Därför måste man hela tiden byta jobb för att alltid få en marknadslön, sa Joachim Pettersson.

Bertil Nordqvist ville spetsa till debatten och förslog att förbundet ska kidnappa uttrycket solidarisk lönepolitik. 

– Men vi gör om det så att det passar vårs syften. Med solidarisk lönepolitik menar Sveriges Ingenjörer att våra medlemmar vi inte ska acceptera låg lön. Är lönen för dålig, byt jobb, sa Bertil Nordqvist.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören läser för att ge styrka i coronatider

Tidigare konsulten Thomas Anderson drabbades av utmattning. För att stötta alla de som känner oro i coronatider läser han en stund ur sin bok på sociala medier varje dag.

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.