Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ovanligt med forskare som lärare

Ovanligt med forskare som lärare

Endast var fjortonde undervisningstimme hålls av en meriterad och aktiv forskare. Så ser verkligheten ut på de tekniska utbildningarna i landet, visar en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Även inom övriga utbildningsområden återfinns samma problem. 

Arne Wittlöv. Foto: Volvo.
Arne Wittlöv. Foto: Volvo.

– Det brukar heta i debatten att utbildningarna ska ha forskningsanknytning genom att aktiva forskare ska delta i undervisningen. Men så är det inte i verkligheten, säger Arne Wittlöv, styrgruppsordförande för IVA-projektet Agenda för forskning.

I Högskolelagen står det angivet att all högre utbildning ska ha ett nära samband med forskningen, oftast kallat att vara forskningsanknuten. Men vad som menas med begreppet ”forskningsanknytning” är enligt Arne Wittlöv minst sagt luddigt.

– Det är ett begrepp som används väldigt mycket utan att definieras. Och samtidigt vet man för lite om hur det ser ut i praktiken i dag, säger han.

Med sin rapport vill Agenda för forskning lyfta fram problematiken bakom begreppet ”forskningsanknytning”, och samtidigt visa hur verkligheten ser ut på de svenska högre utbildningarna.

Och sanningen är att endast åtta procent av all undervisning på de svenska högre lärosätena bedrivs av aktiva och meriterade forskare.

Teknikutbildningarna ligger till och med lite under genomsnittet – här genomförs sju procent av undervisningen, eller var fjortonde timme, av en aktiv och meriterad forskare. 58 procent av utbildningen sköts av lärare som ägnar 20 procent eller mindre av sin arbetstid åt forskning.

– Vi tycker att andelen disputerade lärare borde öka, i dag sker en påfallande hög grad av undervisningen av doktorander och adjunkter. Vi tycker också att alla studenter någon gång under utbildningen borde få träffa aktiva och meriterade forskare, vi tror att de utgör viktiga förebilder och stimulans. Och så är det inte i dag.

En ökad kontakt mellan elever och aktiva forskare skulle också kunna få en annan positiv effekt, menar Arne Wittlöv.

– Man pratar också mycket om hur viktigt det är att sprida forskningsresultat. Ett av de allra viktigaste sätten att sprida forskningen är, enligt vår uppfattning, genom den högre utbildningen, då man möter unga blivande akademiker som tar med sig sin kunskap ut i arbetslivet.

Samtidigt som man bör öka andelen disputerade lärare tycker Arne Wittlöv att man också bör se till att själva lärandet får en betydligt högre status och inte ses, som det kan göra i dag, som ett nödvändigt ont för personer som egentligen vill ägna sig åt sin egen forskning.

– I dag är den gängse måttstocken i den här världen forskning och forskningsmeriter. Det är hög tid att också en framstående undervisningsinsatser ges konkret meritvärde, säger han.

– Men det är inte heller så att man bara bör öka antalet disputerade lärare överallt, självklart måste forskningsanknytning se olika ut på olika utbildningar. Vi tycker också att man i högre utsträckning och systematiskt bör engagera adjungerade lärare med anknytning till näringslivet, kanske särskilt vid mer yrkesorienterade utbildningsprogram.

ANDEL UNDERVISNING SOM BEDRIVS AV AKTIVA OCH MERITERADE FORSKARE
Utbildningstyp Hum/sam Medicin Naturvet Teknisk Samtliga
Samtliga lärosäten 8 % 5 % 12 % 7 % 8 %
”Gamla” universitet och fackhögskolor 12 % 7 % 14 % 8 % 11 %
Nya universitet och högskolor med rätt att utfärda examina på forskarnivå 4 % 2 % 4 % 6 % 4 %
Övriga statliga högskolor (exklusive konstnärliga högskolor) 4 % 1 % 4 % 5 % 4 %

Källa: Agenda för forskning.

Läs mer:
» ”Förutsättningar för forskningsanknytning” – rapport från Agenda för forskning (pdf)
» Syntesskrift från Agenda för forskning med förslag på hur svensk högskolepolitik bör förändras (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA