Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Avtal plussar företagens image

Avtal plussar företagens image

Kollektivavtalen är inte längre en angelägenhet främst för de anställda. I fjärde artikeln i serien om kollektivavtal konstaterar vi att företag utan kollektivavtal kan riskera att uppfattas som inte riktigt seriösa.

Kollektivavtal ger de anställda en grundtrygghet. Förutom en lönepott att fördela finns också regler kring arbetsvillkor och inte minst ett viktigt försäkringsskydd. Arbetsgivaren får helt enkelt inte behandla sina anställda hur han vill. Därför uppfattas kollektivavtalen generellt som ett resultat av fackets påtryckningar, men den bilden stämmer inte riktigt längre. Kollektivavtalen har också blivit företagets kvalitetsflagga.

Henrik Lindberg
Henrik Lindberg

Henrik Lindberg, doktor i ekonomisk historia, forskar på Ratio, Näringslivets Forskningsinstitut, om kollektivavtalens roll på arbetsmarknaden. Han ser att avtalen har fått en allt större betydelse också för arbetsgivarna.

– Utan kollektivavtal kan man riskera att inte uppfattas som riktigt seriös. Det är inte heller ovanligt att det ställs krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Har man avtal spelar man på samma planhalva som konkurrenterna, säger han.

På Almega, den arbetsgivarorganisation som tecknar kollektivavtal inom många branscher i tjänstesektorn, upplever man också att avtalen får allt större betydelse för arbetsgivarna.

– Företagen vill uppfylla och upprätthålla den standard som finns i branschen. När majoriteten av konkurrenterna har avtal blir det svårare att stå utanför och det är viktigt att vara med i en branschgemenskap, säger Jonas Milton, vd på Almega.

Alla fackförbund arbetar aktivt med rekrytering och stöttar medlemmar som vill bilda lokalföreningar och få kollektivavtal. Sveriges Ingenjörer har flera heltidsanställda som arbetar enbart med att hjälpa medlemmar att bilda Akademikerklubbar på sina arbetsplatser. Almega har en liknande agenda.

På Almegas marknadsavdelning finns en handfull anställda som kontaktar arbetsgivare utan avtal och berättar vad avtalen innebär. Många företag hör också av sig själva och vill teckna avtal. I år har närmare 400 företag tecknat kollektivavtal med Almega. Många finns i de branscher där avtalen var ovanliga på nittiotalet bland annat IT-, konsult- och mediebranschen.

Henrik Lindberg menar att kraschen för IT-bubblan i början av 2000-talet blev en vändpunkt.

– Det innebar en större osäkerhet i branschen som finns även när lönsamheten är god. Företagen vill ha stabilitet och förutsägbarhet. Med kollektivavtal behöver de inte konkurrera om lönekostnaderna, säger han.

I sina studier har han kunnat se att det finns två områden där kollektivavtal fortfarande är mer ovanliga. Det är det två ytterligheterna på arbetsmarknaden och förklaringarna är också varandras motsatser.

– Många företag i låglönebranscher som till exempel städning och handeln är inte villiga att skriva på ett kollektivavtal som garanterar de anställda löneutveckling och anställningstrygghet. Motpolen är branscher där de anställda tjänar mest, bland annat IT- och konsultföretag. Där blir avtalen en begränsning när man vill sockra med förmåner för att locka de allra skickligaste till företaget, säger han.

Ombudsmännen på Sveriges Ingenjörer blir regelbundet kontaktade av medlemmar som vill ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Många gånger inser också företagsledningen värdet av avtalen men ibland blir det tvärstopp. En del arbetsgivare vill av olika skäl inte vill bli medlemmar i Svenskt Näringsliv och skriva under ett kollektivavtal.

– De skäl som de i allmänhet uppger är först och främst att avtalen är alldeles för styrande och oflexibla. De företag som säger nej vill kunna fortsätta med sina egna lösningar, till exempel olika former av kompensationsmodeller och arbetstider, säger Henrik Lindberg.

Jonas Milton Foto: Daniel Olsén
Jonas Milton Foto: Daniel Olsén

Jonas Milton tycker också att avtalen måste bli modernare och mer flexibla.

– En del företag tycker att löneavtalen är för otidsenliga. Arbetsgivarna vill kunna belöna dem som gör ett bra jobb en del löneavtal ger dem inte den frihet som de har i dag, säger han.

Men vad händer om avtalen blir för flexibla? Vilket värde får ett kollektivavtal som inte ger de anställda någon trygghet, ett avtal som tillåter arbetsgivaren att utforma egna lösningar?

– Det här är hela tiden en balansgång. Tryggheten är viktig för att skydda de anställda men avtalen måste ge företagen utrymme att utforma modeller som passar företagens verksamhet, säger Jonas Milton.

Mikael Rosengren, chef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer är inte helt nöjd med hur avtalen tillämpas på alla företag.

– Almega måste bli bättre på att utbilda cheferna. De avtal som är sifferlösa ställer ett stort krav på löneprocessen, att till exempel lönesamtal och tydliga lönekriterier fungerar. Vi har också ställt krav på Almega att få ett system för uppföljning så att vi kan se vad som händer med medlemmarnas löner på de arbetsplatser som har löneavtal utan en siffra, säger han.

Tidigare artiklar i serien om kollektivavtal:
» Klubb ger tyngd i lokala förhandlingar (ingenjoren.se 16/11 2011)
» Så mycket är ditt avtal värt i kronor (ingenjoren.se 14/11 2011)
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (ingenjoren.se 2/11 2011)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA