Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Effektiv rening tar vara på fosfor

Effektiv rening tar vara på fosfor

Problemet med ”peak fosfor” är världsomfattande, och det är bråttom att lösa. Redan om 30 år kan efterfrågan av fosfor vara större än den samlade världsproduktionen. Den enda lösningen är återanvändning. Nu har svenska forskare lyckats ta fram en teknik som renar avloppsvatten till över 90 procent och samtidigt avskiljer fosforn.

Fosfor är livsnödvändigt. Det ingår i många olika vävnader. Främst brukar påpekas att den ingår som en oersättlig byggsten i själva DNA-kedjan.

Men precis som oljeproduktionen i världen nu är på väg att stagnera och vända nedåt, väntar ett liknande skede för utvinningen av fosfor inom några decennier.

Problemet är dock betydligt större med fosfor än med oljan. För medan olja kan ersättas av annan energi – även om den blir dyrare – så kan fosforn över huvud taget aldrig ersättas. Fenomenen kallas ”peak fosfor”, respektive ”peak oil”.

Cirka 90 procent av all fosfat – fosforhaltigt mineral – används till gödningsmedel. I takt med att jordens befolkning ökar behövs alltmer konstgödsel, men enligt Dana Cordell, ledare för The Global Phosporus Research Initiative, har de mest högkvalitativa fosfaterna redan tagit slut. Fosfor-peak är tidpunkten då uttaget av fosfor ur kända fyndigheter överstiger ökningen i tillgång, genom nya fyndigheter.

– Vissa experter menar att det inträffar så snart som inom 30 år, säger Anders Norén, vd på det svenska företaget Bioptech.

Forskare på företaget har nu tagit fram en teknik för att effektivt återvinna fosfor ur avloppsvatten. Materialet man använder heter Polonite och utvinns ur opoka, en form av kalcium som reagerar med fosfor. Femton års forskning på KTH ligger bakom tekniken.

– Genom att använda den här typen av reaktiva filtermaterial kan vi få igång ett kretslopp för fosfor, säger Anders Norén.

I dag försvinner stora mängder fosfor ut i haven med avloppsvatten och lakvatten. För att råda bot på svinnet behövs ett kretslopp där fosforn som lämnar åkern och människroppen fångas upp och återförs till åkrarna.

– Filtermassan består av krossad polonite med i normalfallet en fraktionsstorlek på 2-6 millimeter. Det liknar vanligt grus men har helt andra egenskaper, säger Anders Norén.

Tekniken används hittills främst i små avlopp utan kommunal avloppsrening. Vattnet passerar en fosforfälla, det vill säga ett filter med polonite. Nyinstallerade sådana fällor fångar in nära hundra procent av all fosfor i avloppsvattnet. Därefter sjunker effektiviteten. När den är nere på 90 procent byter man ut filtret, vars uttjänta filtermassa kan användas som jordförbättringsmedel.

Enligt Anders Norén finns det i Sverige runt en halv miljon privata avlopp som inte uppfyller lagkraven och som behöver bytas ut. Det byggs också runt 15 000 nya avlopp varje år, som alla behöver effektiv fosforrening. Tekniken som har visat upp mycket bra resultat även för fosforavskiljning i lakvatten från åkrar ska nu också användas för att bygga fosforfällor i diken för avrinningsvatten.

Sverige har antagit ett nationellt mål att senast 2015 återföra minst 60 procent av all fosfor från avloppsvatten till åkrar och skogar.

3 KOMMENTARER

  1. ”Fosfor-peak är tidpunkten då uttaget av fosfor ur kända fyndigheter överstiger tillgången” – det låter som gallimatias. Det som brukar avses med ”peak”-fenomen är att utvinningstillväxten överstiger tillväxten av nya fyndigheter. Efterfrågan begränsas därmed av ökningstakten i produktionen. Om det vore som citatet säger skulle alla världens tillgångar på fosfor utvinnas på en gång, momentant – något som naturligtvis aldrig kommer att ske. Det är tillväxten som är problemet, inte tillgången. Så här borde det hetat: ”Fosfor-peak är tidpunkten då efterfrågan på fosfor ökar snabbare än tillgången ur kända fyndigheter ökar.”

    • Hej Tom,

      Självklart har du rätt. Jag ändrar i texten. Tack för påpekandet!

      Med vänlig hälsning,

      Peter Alestig Blomqvist
      Webbredaktör

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA