Ingenjörsbarn väljer ”sämre” yrken

33
5408

Barn till ingenjörer har större benägenhet att satsa på en framtid inom ett yrke med lägre status än sina föräldrar, jämfört med barn till exempelvis läkare eller jurister, visar norsk forskning.

Det är den danska ingenjörsföreningen IDA:s tidskrift Ingenjören som redogör för uppgifterna i en norsk bok, Klassebilder, av sociologen Johannes Hjellbrekke.

Enligt boken verkar läkarnas, juristernas och universitetsforskarnas barn i högre grad välja längre akademiska utbildningar än ingenjörernas barn.

Orsakerna bakom ingenjörsbarnens klassresa nedåt är inte kartlagda, men en dansk sociolog menar att eftersom ingenjörer ofta har högstatusjobb så kan det vara svårt att fortsätta resan uppåt. Och trots att en hel del ingenjörsbarn själva väljer att bli ingenjörer finns det ändå några som vill bli musiker, psykologer eller lärare. Och vips så har man ”degraderats” litet.

Jämförelsen gäller dock bara barn till andra högutbildade – norska ingenjörsbarn är fortfarande bättre utbildade än den stora allmänheten.

En liknande svensk undersökning som Du & Jobbet och SCB genomförde i våras visar att av svenska ingenjörers och teknikers barn väljer 8,4 procent samma yrke som föräldrarna och av civilingenjörernas barn väljer 4,5 procent samma bana.

Jenny Grensman

Källa: Ingenjören och Tekniskt Ukeblad

33 KOMMENTARER

  1. Kanske lite off topic. Jag är 16 och går na/na. Jag vill just nu bli civilinjengör men jag vet inte om det är rätt, eftersom jag inte är så data kunnig och vet inte hur viktigt det är för det yrket. Hur bör man tänka?

    • Om du vill blir civilingenjör tycker jag absolut inte att du ska vara orolig för att du inte är så datakunnig. Alla som börjar på en civilingenjörsutbildning kan inte programmera, det är inget krav och kurserna börjar från grunden. Dessutom finns det så många olika civilingenjörsprogram. På programmen datateknik och IT har man förstås många kurser i data och programmering. På många andra program, som till exempel energi- och miljö och industriell ekonomi, läser man mindre data och programmering och istället mer av andra ämnen. På de tekniska högskolornas hemsidor finns bra beskrivningar av alla program, vilka kurser man läser och vad man kan jobba med när man är färdig. Lycka till!!

  2. Kommentar till bl a Martina: Egentligen skulle civ ing utb ha 600 p för 5 års studier !
    Hör här: På 70- o 80-talet kunde man i sin utb inom civ ing examen välja en del språk-kurser på Universitet i Lund. De kurserna lästes tillsammans med dom som var inskrivna på Lunds Universitets språk utb och man gick sida vid sida på samma lektioner, föreläsningar och hade samma tenta och samma examinator. Vi på Tekniska Högskolan fick på den tiden 5 poäng för de kurserna (en kvarts termins studier) medan de som var inskrivna på Lunds Universitet fick 10 poäng ! Sick ! Vadan detta ? Främsta motiveringen var att vi på Teknis var vana vid mycket högre tempo och hårdare studietakt och kunde därför inte få mer än 50 % av poängen för kurser som gavs på Universitetet. Dvs vi skulle hinna med dubbelt så mycket än de som studerade på Universitetet ! Så 600 p borde civ ing utb vara värd o därmed skulle man egentligen ha rätt till dubbla studiemedel också under utb tiden !
    Då kan ju fråga sig varför vi civ ingenjörer har så låg status i samhället o relativ liten utbildningpremie i Sverige ? Netto-livslönen (lön efter skatt) för en civ ing är inte så värst många % högre jämfört med en som börjar jobba vid 19 års ålder ! Därav kan man sluta sig till att civ ing har låg status i samhället !
    Till en viss del beror det på att Sveriges Ingenjörer (SI) är för lojala mot sina arbetsgivare, nej vi strejkar aldrig, vi är sååå lojala, står sååå snällt med mössan i hand och accepterar de smulor som vi blir tilldelade av våra arbetsgivare ! Se vilka miljardvinster Vattenfall m fl andra storbolag gör varje år så visst finns mycket utrymme för rejäla lönehöjningar till oss civ ingenjörer !! SI är för dåliga förhandlare trots att man länge sagt att vi civ ingenjörer skall ha ”Europa”-löner ! Ingenjörernas status är alltså mycket lågt värderat i Sverige i förhållande till det man bidrar till i samhällsutvecklingen ! Tänk er en samhällsutveckling utan ingenjörer – vi skulle då fortfarande vara kvar i ett agrart samhälle påtandes i jorden bakom häst o vagn ! Inget ont om bönder för deras arbete är givetvis mycket viktigt men vi skulle inte ha bilar, traktorer, andra avancerade jordbruksmaskiner, TV, jetplan, snabbtåg, mobiltelefoner, datorer, elektricitet, månfärder, satelliter, 40 timmars arbetsvecka, avancerad medicinsk-teknisk utrustning etc etc etc – ja you name it ! Ett samhälle utan ingenjörer är ett samhäle utan utveckling av teknik o därmed ett samhälle kvar på 1600-talet ! Så snåla arbetsgivare öppna nu plånboken o ge oss civ ingenjörer minst 100 % mer i påökt så vi får skälig lön för vår möda och så att vi kommer ikapp våra våra Europeiska kollegors löner t ex i England, Tyskland, Frankrike och Schweiz !

  3. Mina barn valde ett yrke med lägre status. De blev bara ”ekonomer”.
    Å andra sidan tjänar de dubbelt så mycket som en ingenjör.
    Men är ekonomi verkligen ”roligt”???

  4. Hej
    Jag reagerar på att använda ordet sämre. Vad är sämre yrken. Det viktigaste att var och en trivs i sin yrkesroll för att få ett liv som man trivs med. Jag har mött människor som inte passar och inte verkar trivas med sina uppgifter. Under åren har man läst om hur många som inte mår väl av olika anledningar.
    Tack för mig
    Kenneth

  5. Undrar, ni som med skygglapparna på och känner er obekväma med ord som ’sämre’ och ’degraderad’. Är ni: Pinsamt ignoranta? Naiva? Eller försöker vara PK?

    Klassamhället finns, nu mer än nånsin. Att erkänna detta är inget fel alls, snarare tvärtom. Att däremot köra kombaja-mantrat och alla-är-lika-mycket-värda-tjafset är en björntjänst.

    Bara för att man väljer att inte se något betyder det inte att det inte finns.

  6. I Svergie tycker jag det ofta är så att man väljer något liknande som sina föräldrar. Hur mycket samhället än tycker så är inte Lärare ett dåligt jobb. Det borde bli höjd status på detta yrke.

  7. Jag misstänker att man gjort ett felaktigt antagande redan då frågan formulerades och baserade statusbegreppet på utbildningslängd, yrkets ”svårhet” och framför allt löneläge. I och med det har ingenjörens sociala status överskattats. Det är stor skillnad på pengar och, i brist på bättre beteckning, klass!
    Ingenjörers barn väljer i precis lika stor utsträckning som andra barn yrken som motsvarar familjens status, man väljer yrken som de människor man upplever som jämbördiga.
    Ingenjörsfamiljer kan oftast räknas till höginkomsttagarnas skara, men har inte en livsstil som ger motsvarande status.

  8. Och inte någonstans nämns den historiska reallöneöknings-grafen som en potentiell orsak? Oseriöst och oansvarigt tycker jag…

  9. Vanliga ingenjörsjobb är lågstatusyrken. En del av dem må vara välbetalda, för att inte säga överbetalda. De är ändå lågstatusyrken. Exempelvis tjänster som innebär att man CADar eller kodar 9-17. Har personligen pratat med kvinnor som tycker att man inte bör nämna att man är ingenjör på en fest eller krog för då tappar de intresset (delvis beroende på vilken inriktning man har).

  10. Detta är tänkvärt. Instämmer i kommentaren av Henrik L. Ingenjörsbarn ser tydligen inte i lika hög utsträckning som andra barn förälderns yrkesval som ett föredöme.

  11. Intressant artikel, men jag är inte säker på att den utgår från ett helhetsperspektiv ifråga om familjebakgrunden. I Sverige tenderar vi ju att ignorera att familjen och släkten har någon som helst inverkan på oss, så det vore inte alldeles förvånande om även forskarna bakom denna studie vägleds mer av klasskampsperspektiv än av de perspektiv som ligger i mittfåran i den internationella forskningen (vilket i Norge exempelvis ledde till att sociologen Harald Eia först fick sparken från NRK när han gjorde en programserie om att vi präglas till 80% av arv i motsats till de politiska grundföreställningar som driver skandinavisk forskning, och därefter har Norges regering helt upphört med att ge stöd till feministiskt inriktad forskning).

    Viktiga faktorer ifråga om yrkesval hänger också ihop med vad båda föräldrarna har för utbildningsbakgrund. Om båda föräldrarna har samma utbildning är det mycket sannolikt att barnen väljer samma utbildningsbana. Om den ena föräldern har en helt annan utbildningsbakgrund vidgas barnens referensramar i motsvarande grad. En viktig fråga i sammanhanget är därför hur vanligt det är att ingenjörer gifter sig med varandra? Förmodligen inte jättevanligt i Sverige.

    En annan sak som spelar stor roll är vad släkten har för utbildningsbakgrund. Om föräldrarna är första generationens akademiker är det inte alldeles självklart att barnen blir akademiker. Åtminstone inte som en kognitiv konsekvens, däremot kan de bli det eftersom de allra flesta idag läser på högskola. En rimlig slutsats av detta borde därför vara att det spelar större roll att läsa på högskola för barn till akademikerföräldrar, men om dessa är första generationens akademiker – vilket de flesta är – så är det lika lätt att välja bland olika högre utbildningar som om föräldrarna har olika utbildningsbakgrund (som ovan).

    Till saken hör också att ingenjörsgebitet av många anses mer ”avancerat” än andra utbildningar, ta matematikdelen t.ex. – det är ju bara de som har en fallenhet för matematik som tycker det är roligt, och varför ägna hela sitt liv åt något man inte tycker är roligt?

    Sammantaget tror jag att dessa tre fenomen har viss inverkan på att ingenjörsbarn i lägre utsträckning än barn till t.ex. läkare och jurister följer i sina föräldrars fotspår. Att vara läkare är ett ”kall”, och har man bara läshuvud så kan man bli jurist.

    —Hälsar en jurist och ekonom som är son till en civilingenjör och en psykolog, och som jobbat med familjerådgivning.

  12. @Ingenjör: Vi behöver inte fler ingenjörer, utan bättre. Antalet högskoleplatser på ingenjörsutbildningarna har redan ökat ca 500% de senaste 15-20 åren, så kvaliteten på de som examineras har sjunkit enormt. Ingen annan av de stora utbildningarna på högskolan har expanderat så mycket.

  13. Hej!
    Jag tycker det är synd att kalla det att barnen har ”degraderats” för att de väljer yrken som tex musiker, psykologer eller lärare.
    Vi är så fokuserade på status och att tjäna pengar i vårt samhälle. Tänk om det faktiskt är så att ingenjörsbarnen väljer att bli musiker, psykolog eller lärare för att det är faktiskt känner att det skulle vara utmanande och utvecklande. för dem. Kanske de barnen i alla fall, eller trots det, får ett lyckligt liv utan status och utan att behöva tjäna en massa pengar. Alla är inte stöpta i samma form.

    //En ingenjör som inte har något emot ifall mina barn väljer att bli något annat än ingenjör.

  14. Vad är detta? Sedan när blev exempelvis psykolog ett lågstatusyrke? Kan det vara så att ingenjörer står över en så här enkel beskrivning av verkligheten, och därmed uppfostrar sina barn att tänka mer fritt?

  15. Behöver längre akademisk utbildning per automatik betyda ”bättre” (högre status) yrken? Kan det inte vara så att efterfrågan på ingenjörer gör att man gärna avstår t.ex. forskarutbildning? Så vitt jag vet så är det lite svårt att rekrytera doktorander till tekniska forskarutbildningar – kanske för att det inte ”lönar” sig så mycket med avseende på karriär och lön? Bara en fundering.

  16. Att Sverige har ingenjörer är otroligt viktigt för vår export. Vi kan inte konkurrera inom produktion med t.ex. Kina.

    Jag har själv respekt för andra yrken antingen med utbildning eller där folk har yrkeskunnande och skicklighet.

    Om inte vi får fler ingenjörer kommer vi bli ett nytt Grekland. Tyvärr kan vi inte odla oliver utan får förlita oss helt på vår skogsindustri istället. ;)

  17. Media är nog de enda som tycker att ingenjörer har hög status, så givetvis kommer allt annat att se ut som ett steg nedåt. I verkligheten förstår barn till ingenjörer vilket ostabilt, uppoffrande och dåligt betalt ingenjöryrket faktiskt är jämfört med insatsen och därför satsar man på något som de anser som ett bättre val.

  18. självklart kommer barnen att påverkas efter föräldrar yrke för att samhället kommer att förvänta sig mer av en läkares barn än en säljarens barn. Till och med lärarna i skolan kommer att göra det, vilket gör att barnet mål kommer att vara ”han eller hon vill vara som pappan eller mamman”. Alla yrke är viktiga annars de skulle inte finnas.

  19. Civilingenjör 300hp, gymnasielärare 300hp, psykolog 300hp, masterexamen i musik 300hp…

    Utbildningarna är precis lika långa!

    Varför ska civilingenjörer alltid tro att de är så mycket bättre än alla andra? Vem som helst skulle kunna bli civilingenjör om de fick tillräckligt med stöd men vem som helst kan INTE bli lärare, psykolog eller musiker. Där krävs det personliga egenskaper/talanger och inte bara faktakunskaper (Jag är själv civilingenjör så jag vet.).

    Utan exempelvis lärare blir det inga civilingenjörer. Inga jurister, läkare eller civilekonomer heller för den delen.

    Det är konstigt att yrken som bara kräver hjärna har högre status än yrken som kräver både hjärta och hjärna…

  20. Kanske läser ingenjörsbarn kommentarerna på ingenjören.se? De brukar nämligen vara skäl nog att inte vilja bli identifierad med ingenjörer..

  21. ”Civilingenjör” var ”fint” på 50-talet. Sedan har detta yrke blivit betydligt sämre. I Sverige, alltså! (Som tur är, har jag kunnat jobba utomlands, också ;-)

  22. Hoppas att jag har fel, men en anledning att vi inte kan inspirera våra avkomlingar att följa i fotspåren kan vara att vi ingenjörer faktiskt är som andra gärna vill beskriva oss: strukturerade och kantiga. Vem vill ha en kvadrat som förebild? ”Kantig” tänker någon ”jag var minsann med i spexet, vi absolut inte kantiga” -kom igen, fejsa att du var en bland andra nördar. Det får nästan betraktas som ett friskhetstecken att unga har vidare referensramar och vågar gå sin egen väg.

  23. Ja det verkar ha blivit väldigt fel med formuleringarna i artikeln med uttryck som ”degradering” och ”klassresa” kopplat till en jämförelse av utbildningslängd. Klasstillhörighet och vilken status en yrke har är betydligt mer komplex än utbildningslängd.

  24. Om mina barn blir musiker, psykologer eller lärare kommer jag att bli minst lika stolta över dem som om de blir ingenjörer. Klumpig formulering med ”degraderats”. Lägre lön kanske – men inte mindre viktiga yrken. Att samhället anser att de är mindre värda är en annan sak.

  25. Det klart att ingenjörsbarnen oftare väljer sämre yrken. De kanske väljer att bli jurist eller läkare. Läkarbarnen och juristbarnen har ju å sin sida möjlighet att bli ingenjörer.

  26. Jag anser att formuleringarna ”sämre” och ”degraderats” är olyckliga och borde bytas. Att på ett sådant sätt gradera yrken med avseende på status är enligt mig väldigt torftigt.

  27. Jag kan inte hålla med om detta. Det bästa rådet jag gav mina barn var ”bli för fan inte ingenjör”. Sålunda blev de ekonomer och fick dubbelt så mycket i startlön som en ingenjör.

  28. Stämmer precis. Hustrun och jag är civilingenjörer. Sonen går på KI. Fattas bara att dottern börjar på handels.

  29. Känner delvis igen mig – som ingenjör.
    Det skulle kunna vara så att ingenjörsbarn ser baksidan av ingenjörstillvaron. Den fysiskt och/eller mentalt frånvarande föräldern.
    Jag anar att just ingenjörsyrket är så mentalt uppslukande, kanske mer än se andra högstatus yrken. Som ingenjörer vill vi gärna sätta in saker och sammanhang i en systemkontext. Ju längre vi kommer i karriären, ju större och komplexare blir systemen. Och som följd av detta mindre mental närvaro i hemmet. För dem som läst köteori – nedprioritering till gränsen till ”utsvältning”. Mina egna nu vuxna barns synpunkter rimmar väl med den slutsatsen. Barnen väljer därför bort något de själva inte upplevt som positivt.

  30. Sunt att barnen går sina egna vägar.

    Jag var på en disputationsfest i medicin där en man i betygsnämnden inledde sitt tal med ”jag är femte generationen läkare…”

    Fantasilöst kan jag tycka.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.