Här skulle lantmäteriprogrammet läggas ner

0
2059

Högskolan Väst planerade att lägga ner sitt Lantmäteriprogram. Foto: Andreas Johansson.
Högskolan Väst planerade att lägga ner sitt Lantmäteriprogram. Foto: Andreas Johansson.

Högskolan Väst i Trollhättan skulle spara 50 miljoner och planerade att lägga ner lantmäteriprogrammet. Men massiva protester från näringslivet fick högskolan att tänka om.

– Jag reagerade väldigt frågande när jag fick höra att man planerade att lägga ner utbildningen, säger Göran Carlsson, lantmäterichef i Uddevalla kommun.

Bakgrunden till nedläggningsplanerna var ett stort sparbeting på högskolan från regeringen – 50 av 343 miljoner ska sparas under 2012, berättar Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.

Kerstin Norén. Foto: Lena Lindhé.
Kerstin Norén. Foto: Lena Lindhé.

– Det gör att vi inte bara kan ”osthyvla” organisationen, utan vi måste ta bort hela tårtbitar. Och tårtbitar i det här sammanhanget är utbildningar, säger Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.

För att välja ut vilka utbildningar som skulle bort, satte högskolans styrelse upp ett antal kriterier utifrån vilka man skulle bedöma utbildningarna. Det handlade om söktryck, forskningsanknytning, längd på utbildningarna och hur stor andel av studenterna på utbildningen som faktiskt fick jobb.

– Inget program föll på mer än ett kriterium. Lantmäteriprogrammet föll på sin låga forskningsanknytning, och eftersom utbildningsministern har aviserat strängare utvärderingar när det gäller just forskningsanknytningen blev lantmäteriprogrammet ett av förslagen, säger Kerstin Norén.

När det blev offentligt att man planerade att lägga ner utbildningen väckte det stora reaktioner från näringslivet. Precis som för många andra högskoleingenjörsutbildningar, så är efterfrågan från näringslivet stor.

– Vi har tur att utbildningen finns i Trollhättan så att vi får tag på hemvändare som har jobbat på annan plats något år. Trots det har vi redan i dag brist på utbildad personal, säger Göran Carlsson, lantmäterichef på Uddevalla kommun.

Göran Carlsson skickade ett brev till högskolan och förklarade sin syn på planerna. Och lantmäteriet i Uddevalla var inte ensamma om att höra av sig till högskolan.

– Det var väldigt många som kontaktade oss när de fick höra om planerna. Det gällde både den här utbildningen och en annan teknisk utbildning, en tvåårig utbildning till elkrafttekniker, säger Kerstin Norén.

Efter de stora protesterna runt lantmäteriprogrammet har man dock tänkt om. Nu ska man i stället utveckla programmet, berättar Kerstin Norén.

– I samband med protesterna fick vi också löften om stöd, praktikplatser, och så vidare. Så efter ytterligare diskussioner kom vi fram till att vi faktiskt har möjlighet att utveckla forskningsanknytningen nu, i stället för att lägga ner utbildningen. Så utbildningen är inte alls i farozonen längre.

Göran Carlsson är lättad över att utbildningen är räddad.

– Om utbildningen hade försvunnit hade vi fått väldigt svårt med rekrytering och därmed klara av de åtagande vi har för att möjliggöra byggnation, VA-utbyggnad, exploatering, med mera, säger han.

Men den andra tekniska utbildningen, den tvååriga utbildningen till elkrafttekniker, kommer dock inte finnas kvar i framtiden, berättar Kerstin Norén.

– Den ser vi oss tyvärr tvingade att lägga ner.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.