Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Nyhetspaket Här skulle lantmäteriprogrammet läggas ner

Här skulle lantmäteriprogrammet läggas ner

Högskolan Väst planerade att lägga ner sitt Lantmäteriprogram. Foto: Andreas Johansson.
Högskolan Väst planerade att lägga ner sitt Lantmäteriprogram. Foto: Andreas Johansson.

Högskolan Väst i Trollhättan skulle spara 50 miljoner och planerade att lägga ner lantmäteriprogrammet. Men massiva protester från näringslivet fick högskolan att tänka om.

– Jag reagerade väldigt frågande när jag fick höra att man planerade att lägga ner utbildningen, säger Göran Carlsson, lantmäterichef i Uddevalla kommun.

Bakgrunden till nedläggningsplanerna var ett stort sparbeting på högskolan från regeringen – 50 av 343 miljoner ska sparas under 2012, berättar Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.

Kerstin Norén. Foto: Lena Lindhé.
Kerstin Norén. Foto: Lena Lindhé.

– Det gör att vi inte bara kan ”osthyvla” organisationen, utan vi måste ta bort hela tårtbitar. Och tårtbitar i det här sammanhanget är utbildningar, säger Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.

För att välja ut vilka utbildningar som skulle bort, satte högskolans styrelse upp ett antal kriterier utifrån vilka man skulle bedöma utbildningarna. Det handlade om söktryck, forskningsanknytning, längd på utbildningarna och hur stor andel av studenterna på utbildningen som faktiskt fick jobb.

– Inget program föll på mer än ett kriterium. Lantmäteriprogrammet föll på sin låga forskningsanknytning, och eftersom utbildningsministern har aviserat strängare utvärderingar när det gäller just forskningsanknytningen blev lantmäteriprogrammet ett av förslagen, säger Kerstin Norén.

När det blev offentligt att man planerade att lägga ner utbildningen väckte det stora reaktioner från näringslivet. Precis som för många andra högskoleingenjörsutbildningar, så är efterfrågan från näringslivet stor.

– Vi har tur att utbildningen finns i Trollhättan så att vi får tag på hemvändare som har jobbat på annan plats något år. Trots det har vi redan i dag brist på utbildad personal, säger Göran Carlsson, lantmäterichef på Uddevalla kommun.

Göran Carlsson skickade ett brev till högskolan och förklarade sin syn på planerna. Och lantmäteriet i Uddevalla var inte ensamma om att höra av sig till högskolan.

– Det var väldigt många som kontaktade oss när de fick höra om planerna. Det gällde både den här utbildningen och en annan teknisk utbildning, en tvåårig utbildning till elkrafttekniker, säger Kerstin Norén.

Efter de stora protesterna runt lantmäteriprogrammet har man dock tänkt om. Nu ska man i stället utveckla programmet, berättar Kerstin Norén.

– I samband med protesterna fick vi också löften om stöd, praktikplatser, och så vidare. Så efter ytterligare diskussioner kom vi fram till att vi faktiskt har möjlighet att utveckla forskningsanknytningen nu, i stället för att lägga ner utbildningen. Så utbildningen är inte alls i farozonen längre.

Göran Carlsson är lättad över att utbildningen är räddad.

– Om utbildningen hade försvunnit hade vi fått väldigt svårt med rekrytering och därmed klara av de åtagande vi har för att möjliggöra byggnation, VA-utbyggnad, exploatering, med mera, säger han.

Men den andra tekniska utbildningen, den tvååriga utbildningen till elkrafttekniker, kommer dock inte finnas kvar i framtiden, berättar Kerstin Norén.

– Den ser vi oss tyvärr tvingade att lägga ner.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

25
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA