Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Stor brist på högskoleingenjörer – men utbildningarna är hotade

Stor brist på högskoleingenjörer
– men utbildningarna är hotade

Sverige behöver tusentals högskoleingenjörer de närmsta åren. Men intresset från ungdomarna är svalt, och nu hotas utbildningarna av de kommande årens minskade årskullar.  

– Det är flera utbildningar som balanserar på gränsen. Vi har i stort sett en sökande per plats, så den stora prövotiden kommer nu när årskullarna går ner, säger Hans Johansson, universitetslektor på Högskolan i Skövde och samordnare för samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning.

Han är inte ensam om att ge en dyster bild av framtidens tillgång på högskoleingenjörer. En tredjedel av företagen i södra Sverige uppger i dag att det råder brist på både högskoleingenjörer och tekniker.

Svensk energi räknar med att behöva 8 000 ingenjörer den kommande femårsperioden. Nedbrutet på civilingenjörer och högskoleingenjörer innebär det att de räknar med att behöva 15 procent av varje årskull civilingenjörer och nästan en tredjedel av varje årskull högskoleingenjörer.

Enligt Helena Olssén, el- och samhällsanalytiker på Svensk Energi, är rekryteringsfrågan en av de viktigaste frågorna branschen har att arbeta med de kommande åren.

– Ekvationen känns närmast olöslig, eftersom utbildningssystemet inte kan leverera vad som motsvaras av det verkliga behovet.

I en ny rapport från SCB, Arbetskraftsbarometern 2011, beskrivs situationen utifrån de arbetssökandes situation: ” Det är framförallt inom det tekniska området som arbetsmarknaden för de arbetssökande ser ljusare ut”, skriver man i pressmeddelandet. Man konstaterar till exempel att andelen företag som sökt högskoleingenjörer med bygginriktning är den högsta av samtliga 72 utbildningar i rapporten.

Orsaken till den framtida bristen är att det just nu ute i arbetslivet finns en väldigt stor mängd gymnasieingenjörer som är på väg in i pensionsåldern.

– Det är jättestora skaror med gymnasieingenjörer som försvinner. Samtidigt så utbildas det ungefär två civilingenjörer på varje högskoleingenjör, och i princip inga gymnasieingenjörer alls. Och så ser inte behovet ut, säger Olle Dahlberg, utredare inom utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Ingenjörer.

Enligt Hans Johansson, samordnare för samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning, är högskoleingenjörsutbildningarnas stora problem att det är för få som söker dit.

– Vi har i princip alltid haft högst en förstahandssökande per planerad utbildningsplats, sett till hela landet. Det beror på att vi konkurrerar om samma ungdomar som söker till läkarutbildningar, civilingenjörsutbildningar, och så vidare. Utbildningsutbudet överskrider helt enkelt vida antalet behöriga sökanden, och det drabbar oss.

Samtidigt som industrin har stora behov av högskoleingenjörer så har regeringen i höst beslutat att satsa på fler civilingenjörsplatser – redan hösten 2012 ska civilingenjörsprogrammen i landet, främst på KTH och Chalmers, få 400 nya platser. Det är precis tvärt emot vad Hans Johansson efterlyser.

– Vår grupp har alltid fört fram att kvoten mellan civilingenjörer och högskoleingenjörer är i kraftig obalans. Det utbildas nästan dubbelt så många civilingenjörer som det borde göras. Om jag skulle få bestämma så skulle jag satsa resurser på högkvalitativa Civilingenjörsutbildningar på några få, kanske fyra, lärosäten och plocka bort resten, och utbilda högskoleingenjörer i hela landet.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, har också kraftigt kritiserat regeringens satsning. Situationen med för många civilingenjörer, men brist på högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer, är inte bra för någon, menar han.

– Konsekvensen blir i slutändan att man får ”katten på råttan på repet”. Civilingenjörer får ta högskoleingenjörsjobb och högskoleingenjörer får ta gymnasieingenjörsjobb. Det är ett resursslöseri som också gör också att våra ingenjörer får en väldigt dålig arbetsmiljö, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Peter Larsson har under året, i samband med förbundets jubileumsturné, åkt landet runt för att prata om framtidens kompetensförsörjning med politiker och representanter från näringslivet. Så sent som i fredags förde han fram sitt budskap i Malmö.

– Civilingenjör är ett extremt känt och starkt varumärke, även om man kan ifrågasätta om alla verkligen vet vad det innebär. Högskoleingenjör är däremot ett alldeles för svagt varumärke. Det måste stärkas, och man måste göra det nu!

Om inget sker ser framtiden för programmen dyster ut, tror Hans Johansson.

– Om inte lärosätena samverkar mer eller går samman, vilket utbildningsminister Jan Björklunds uppmaning, så tror jag att några högskolor kommer att tvingas lägga ner högskoleingenjörsutbildningarna.

Läs mer:
» SCB:s rapport Arbetskraftsbarometern 2011 (pdf)
» Olle Dahlberg bloggar om rapporten (ingenjörsbloggen.se)
» Ingenjör som ingenjör, eller? (ingenjoren.se 20/9 2011) 


På Högskolan Väst i Trollhättan planerade man att lägga ner Lantmäteriutbildningen – trots den stora bristen på lantmätare. Foto: Andreas Johansson.
Högskolan Väst i Trollhättan planerade att lägga ner Lantmäteriutbildningen Foto: Andreas Johansson.

Här skulle lantmäteri- programmet läggas ner

Högskolan Väst i Trollhättan planerade att lägga ner lantmäteriprogrammet. Men massiva protester från näringslivet fick högskolan att tänka om.Läs mer

9 KOMMENTARER

  1. @Lasse: Problemet är att det inte är någon brist i realiteten. Och det är därför ingenjörernas löneutveckling varit så usel sedan ett flertal år tillbaka.

  2. Kanske bra att det blir lite brist. Om man gödslar industrin med ingenjörer så blir lönen därefter. Jämför med läkare som kan hålla lönen uppe p g a brist på läkare.

  3. ”Det utbildas nästan dubbelt så många civilingenjörer som det borde göras. Om jag skulle få bestämma så skulle jag satsa resurser på högkvalitativa Civilingenjörsutbildningar på några få, kanske fyra, lärosäten och plocka bort resten, och utbilda högskoleingenjörer i hela landet.”

    Mycket bra förslag. Och angående antalet utbildningsplatser skulle jag föreslå:

    * Halvera antalet platser på civilingenjörsutbildningarna.
    * Behåll hälften av platserna på högskoleingenjörsutbildningarna, och flytta resterande hälft till nya platser på gymnasieingenjörsutbildningarna.

  4. Ett växande problem tror jag är det nya utbildningssystemet för ingenjörsutbildning med 3+2 år som bland annat Chalmers infört. På Kemiteknikprogrammet har det lett till att de som inte orkar läsa civilingejör från början, men ändå vill bli det i stället för högskoleingenjör, läser 3-årig högskoleingenjörgrundutbildning + två år master för att bli nån sorts halvcivilingenjörer. Detta sänker statusen på civilingenjörsutbildningen och gör att fler blir överkvalificerade för högskoleingenjörsjobben. Flera av de som läser vidare på master gör det också av bekvämlighet i stället för att söka ett högskoleingenjörsjobb. Känns fruktansvärt orättvist för oss som läst civilingenjör på det traditionella sättet, som har en tuffare grundutbildning, att behöva konkurrera om jobben med de som läser högskoleingenjör + två år master. Arbetsgivare ser inte skillnaden på detta ändå.

  5. En nedläggning av de så kallade högskolorna skulle göra ingenjörsutbildningarna mer eftertraktade igen. Det ska inte som idag gå att utbilda sig lite var som helst. Att vara ingenjör skulle på så sätt igen få en högre status.

  6. Jag har observerat att för 10 år sedan hade jurister och IT-specialister samma taxa. Idag har jurister 3 gånger taxan för en ingenjör. Vad tror ni lockar duktiga studenter som vill börja läsa på universitetet mest? Matematiken borde vara vara rätt enkel.

  7. Hade det varit brist på ingenjörer hade vi haft bättre betalt. Idag finns det ingen brist på ingenjörer tyvärr. När lönen kommer kommer också fler sökanden.

  8. Jag tror nog inte att yrket är tillräckligt attraktivt. Vem vill jobba med något som ger dåligt betalt, dålig anställningstrygghet och ett jobb där man förväntas vara tillgänlig på sin fritid och nätverka, hålla koll på nya trender inom yrket och hela tiden ha koll på de senaste teknikerna. Så ser det i alla fall ut inom IT-branchen för ingengörer.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA