Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Stor brist på högskoleingenjörer – men utbildningarna är hotade

Stor brist på högskoleingenjörer
– men utbildningarna är hotade

Sverige behöver tusentals högskoleingenjörer de närmsta åren. Men intresset från ungdomarna är svalt, och nu hotas utbildningarna av de kommande årens minskade årskullar.  

– Det är flera utbildningar som balanserar på gränsen. Vi har i stort sett en sökande per plats, så den stora prövotiden kommer nu när årskullarna går ner, säger Hans Johansson, universitetslektor på Högskolan i Skövde och samordnare för samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning.

Han är inte ensam om att ge en dyster bild av framtidens tillgång på högskoleingenjörer. En tredjedel av företagen i södra Sverige uppger i dag att det råder brist på både högskoleingenjörer och tekniker.

Svensk energi räknar med att behöva 8 000 ingenjörer den kommande femårsperioden. Nedbrutet på civilingenjörer och högskoleingenjörer innebär det att de räknar med att behöva 15 procent av varje årskull civilingenjörer och nästan en tredjedel av varje årskull högskoleingenjörer.

Enligt Helena Olssén, el- och samhällsanalytiker på Svensk Energi, är rekryteringsfrågan en av de viktigaste frågorna branschen har att arbeta med de kommande åren.

– Ekvationen känns närmast olöslig, eftersom utbildningssystemet inte kan leverera vad som motsvaras av det verkliga behovet.

I en ny rapport från SCB, Arbetskraftsbarometern 2011, beskrivs situationen utifrån de arbetssökandes situation: ” Det är framförallt inom det tekniska området som arbetsmarknaden för de arbetssökande ser ljusare ut”, skriver man i pressmeddelandet. Man konstaterar till exempel att andelen företag som sökt högskoleingenjörer med bygginriktning är den högsta av samtliga 72 utbildningar i rapporten.

Orsaken till den framtida bristen är att det just nu ute i arbetslivet finns en väldigt stor mängd gymnasieingenjörer som är på väg in i pensionsåldern.

– Det är jättestora skaror med gymnasieingenjörer som försvinner. Samtidigt så utbildas det ungefär två civilingenjörer på varje högskoleingenjör, och i princip inga gymnasieingenjörer alls. Och så ser inte behovet ut, säger Olle Dahlberg, utredare inom utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Ingenjörer.

Enligt Hans Johansson, samordnare för samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning, är högskoleingenjörsutbildningarnas stora problem att det är för få som söker dit.

– Vi har i princip alltid haft högst en förstahandssökande per planerad utbildningsplats, sett till hela landet. Det beror på att vi konkurrerar om samma ungdomar som söker till läkarutbildningar, civilingenjörsutbildningar, och så vidare. Utbildningsutbudet överskrider helt enkelt vida antalet behöriga sökanden, och det drabbar oss.

Samtidigt som industrin har stora behov av högskoleingenjörer så har regeringen i höst beslutat att satsa på fler civilingenjörsplatser – redan hösten 2012 ska civilingenjörsprogrammen i landet, främst på KTH och Chalmers, få 400 nya platser. Det är precis tvärt emot vad Hans Johansson efterlyser.

– Vår grupp har alltid fört fram att kvoten mellan civilingenjörer och högskoleingenjörer är i kraftig obalans. Det utbildas nästan dubbelt så många civilingenjörer som det borde göras. Om jag skulle få bestämma så skulle jag satsa resurser på högkvalitativa Civilingenjörsutbildningar på några få, kanske fyra, lärosäten och plocka bort resten, och utbilda högskoleingenjörer i hela landet.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, har också kraftigt kritiserat regeringens satsning. Situationen med för många civilingenjörer, men brist på högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer, är inte bra för någon, menar han.

– Konsekvensen blir i slutändan att man får ”katten på råttan på repet”. Civilingenjörer får ta högskoleingenjörsjobb och högskoleingenjörer får ta gymnasieingenjörsjobb. Det är ett resursslöseri som också gör också att våra ingenjörer får en väldigt dålig arbetsmiljö, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Peter Larsson har under året, i samband med förbundets jubileumsturné, åkt landet runt för att prata om framtidens kompetensförsörjning med politiker och representanter från näringslivet. Så sent som i fredags förde han fram sitt budskap i Malmö.

– Civilingenjör är ett extremt känt och starkt varumärke, även om man kan ifrågasätta om alla verkligen vet vad det innebär. Högskoleingenjör är däremot ett alldeles för svagt varumärke. Det måste stärkas, och man måste göra det nu!

Om inget sker ser framtiden för programmen dyster ut, tror Hans Johansson.

– Om inte lärosätena samverkar mer eller går samman, vilket utbildningsminister Jan Björklunds uppmaning, så tror jag att några högskolor kommer att tvingas lägga ner högskoleingenjörsutbildningarna.

Läs mer:
» SCB:s rapport Arbetskraftsbarometern 2011 (pdf)
» Olle Dahlberg bloggar om rapporten (ingenjörsbloggen.se)
» Ingenjör som ingenjör, eller? (ingenjoren.se 20/9 2011) 


På Högskolan Väst i Trollhättan planerade man att lägga ner Lantmäteriutbildningen – trots den stora bristen på lantmätare. Foto: Andreas Johansson.
Högskolan Väst i Trollhättan planerade att lägga ner Lantmäteriutbildningen Foto: Andreas Johansson.

Här skulle lantmäteri- programmet läggas ner

Högskolan Väst i Trollhättan planerade att lägga ner lantmäteriprogrammet. Men massiva protester från näringslivet fick högskolan att tänka om.Läs mer

9 KOMMENTARER

  1. @Lasse: Problemet är att det inte är någon brist i realiteten. Och det är därför ingenjörernas löneutveckling varit så usel sedan ett flertal år tillbaka.

  2. Kanske bra att det blir lite brist. Om man gödslar industrin med ingenjörer så blir lönen därefter. Jämför med läkare som kan hålla lönen uppe p g a brist på läkare.

  3. ”Det utbildas nästan dubbelt så många civilingenjörer som det borde göras. Om jag skulle få bestämma så skulle jag satsa resurser på högkvalitativa Civilingenjörsutbildningar på några få, kanske fyra, lärosäten och plocka bort resten, och utbilda högskoleingenjörer i hela landet.”

    Mycket bra förslag. Och angående antalet utbildningsplatser skulle jag föreslå:

    * Halvera antalet platser på civilingenjörsutbildningarna.
    * Behåll hälften av platserna på högskoleingenjörsutbildningarna, och flytta resterande hälft till nya platser på gymnasieingenjörsutbildningarna.

  4. Ett växande problem tror jag är det nya utbildningssystemet för ingenjörsutbildning med 3+2 år som bland annat Chalmers infört. På Kemiteknikprogrammet har det lett till att de som inte orkar läsa civilingejör från början, men ändå vill bli det i stället för högskoleingenjör, läser 3-årig högskoleingenjörgrundutbildning + två år master för att bli nån sorts halvcivilingenjörer. Detta sänker statusen på civilingenjörsutbildningen och gör att fler blir överkvalificerade för högskoleingenjörsjobben. Flera av de som läser vidare på master gör det också av bekvämlighet i stället för att söka ett högskoleingenjörsjobb. Känns fruktansvärt orättvist för oss som läst civilingenjör på det traditionella sättet, som har en tuffare grundutbildning, att behöva konkurrera om jobben med de som läser högskoleingenjör + två år master. Arbetsgivare ser inte skillnaden på detta ändå.

  5. En nedläggning av de så kallade högskolorna skulle göra ingenjörsutbildningarna mer eftertraktade igen. Det ska inte som idag gå att utbilda sig lite var som helst. Att vara ingenjör skulle på så sätt igen få en högre status.

  6. Jag har observerat att för 10 år sedan hade jurister och IT-specialister samma taxa. Idag har jurister 3 gånger taxan för en ingenjör. Vad tror ni lockar duktiga studenter som vill börja läsa på universitetet mest? Matematiken borde vara vara rätt enkel.

  7. Hade det varit brist på ingenjörer hade vi haft bättre betalt. Idag finns det ingen brist på ingenjörer tyvärr. När lönen kommer kommer också fler sökanden.

  8. Jag tror nog inte att yrket är tillräckligt attraktivt. Vem vill jobba med något som ger dåligt betalt, dålig anställningstrygghet och ett jobb där man förväntas vara tillgänlig på sin fritid och nätverka, hålla koll på nya trender inom yrket och hela tiden ha koll på de senaste teknikerna. Så ser det i alla fall ut inom IT-branchen för ingengörer.

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA