Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Kompetenspengar omvandlas till lön

Kompetenspengar omvandlas till lön

I kollektivavtalen inom industrin som slöts 2010 enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av löneutrymmet för kompetensutveckling. Nu rivs uppgörelsen och pengarna kommer att betalas ut som lön eller pension.  

Teknikutveckling och ständiga omställningar inom industrin har skapat ett behov av kompetensutveckling under hela arbetslivet. Redan år 1995 motionerade Kristdemokraterna för första gången om individuella kompetenskonton. Fem år senare lade en statlig utredning fram ett förslag, men inga beslut fattades.

En av utredningens slutsatser var att obligatoriskt individuellt kompetenssparande skulle leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden, förebygga flaskhalsar, minska risken för arbetslöshet och öka möjligheten att vara kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern.

Under hela 2000-talet har frågan om kompetenskonton diskuterats flitigt, men utan resultat. 2002 kom en proposition från den dåvarande socialdemokratiska regeringen, men den innehöll inga lagförslag utan endast knapphändiga riktlinjer. Inte heller den nuvarande regeringen har åstadkommit något trots att samtliga allianspartier tidigare har lyft frågan i motioner.

Frågan om kompetenskonton har också funnits med i de centrala förhandlingarna mellan parterna på arbetsmarknaden under hela 2000-talet. En steg framåt togs i de branschavtal inom industrin som tecknades efter den förra avtalsrörelsen, våren 2010. Där enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av lönesumman till kompetensutveckling, men hur sparandet skulle utformas var inte klart. En gemensam arbetsgrupp tillsattes för att utreda olika möjligheter och målet var en statlig medverkan i form av skattelättnader.

Sedan dess har läget förändrats. I höstas enades PTK och Svenskt Näringsliv om att inleda förhandlingar om ett nytt utvecklat omställningsavtal. Överenskommelsen om att avsätta 0,2 procent av löneutrymmet rivs upp och de öronmärkta pengarna kommer att betalas ut i samband med årets lönerevision.

Det innebär att 0,2 procent ska läggas till potten på tre procent för industrianställda inom samtliga branscher, utom inom gruvindustrin som istället hade en överenskommelse om en gruvpension.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Alla branscher har valt att lägga till 0,2 procent till potten, men det är inget som hindrar att man lokalt gör andra överenskommelser. Är fack och arbetsgivare överens kan man till exempel välja att istället göra en extra pensionsavsättning, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer.

De nya avtalen börjar gälla den 1 februari i år, men eftersom några avtal inom industrin löpte ut redan 30 september 2011 kommer anställda inom dessa branscher att kompenseras med ytterligare 0,6 procent till potten. Det är avtalen med Teknikarbetsgivarna, Industri- och kemigruppen och Byggnadsämnesförbundet.

– Anställda inom dessa avtalsområden kommer alltså att få en pott på 3,8 procent av löneutrymmet, säger Camilla Frankelius.

– Men vad händer med frågan om ett individuellt kompetenssparande?

– Den har definitivt inte fallit bort. Den är viktigare än någonsin och det är både vi och arbetsgivarna överens om. Kompetensutveckling kommer att bli en central fråga i förhandlingarna om det nya omställningsavtalet.

Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv beräknas starta under senvåren.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA