Undervisning dödar intresse för NO

8
2799

Grundskolans elever är intresserade av naturvetenskap – tills de börjar högstadiet. Där tar NO-undervisningen död på en stor del av intresset, genom att fokusera på de områden som eleverna är minst intresserade av. Det konstaterar didaktikforskaren Magnus Oskarsson i en ny avhandling i ämnet.

Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.
Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.

– Eleverna är intresserade av hur det man äter påverkar kroppen, av rymden, nuet och framtiden. De är däremot inte särskilt intresserade av gamla vetenskapsmän eller periodiska systemet, säger Magnus Oskarsson, som själv har en bakgrund som NO-lärare.

I sin avhandling ”Viktigt – men inget för mig. Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap”, som läggs fram vid Mittuniversitetet på fredag, har Magnus Oskarsson genomfört enkätundersökningar med 751 elever på 29 skolor.

– Man kan konstatera att elevernas intressen dels är vardagsnära, det handlar mycket om vad man äter, hur man tränar, om sjukdomar. Samtidigt är det sådant som ligger nära forskningsfronten, säger Magnus Oskarsson.

För att se hur väl elevernas intressen stämmer överens med det som faktiskt ingår i undervisningen jämförde Magnus Oskarsson enkätsvaren från eleverna med en liknande enkät ställd till 110 naturvetenskapslärare. Och här fanns ett tydligt glapp.

– Mycket av det som NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som eleverna är intresserade av minst. Man kan säga att elevernas intressen och det lärarna undervisar om är två ganska motsatta agendor, säger Magnus Oskarsson.

Slutsatsen i avhandlingen är ord och inga visor: NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Men det är egentligen inte lärarnas fel, påpekar Magnus Oskarsson.

Lärarna vill möta elevernas intresse. Men samtidigt handlar det om ämnen med en väldigt stark undervisningskultur. Och även om kursplanen faktiskt har förändrats så är läromedlen ganska oförändrade, och lärarna lämnas lite i sticket, säger han.

Konsekvensen blir att endast de elever som är intresserade av naturvetenskapen för dess egen skull, fortsätter att vara intresserade. För resten blir NO-undervisningen snarare det som dödar det intresse som fanns där från början, menar Magnus Oskarsson.

– Jag tillhör själv den minoritet som tycker att naturvetenskap och matte är jätteintressant bara för sig självt, att matte är kul bara för att det är kul, men så är det för långt ifrån alla. Och då måste man hitta en annan ingång, säger han.

– Samtidigt ska skolan naturligtvis inte vara ett opinionsinstitut som bygger upp en kursplan bara utifrån elevers intresse. Men det vi ser är att när man kommer in på högstadiet så sjunker intresset för NO, trots att det är där man får mer specialiserade lärare och bättre utrustning, med laboratorier och så vidare. Och då måste något vara fel, säger han.

I det långa loppet drabbar skolans oförmåga att ta vara på elevernas intressen också hela samhället, menar Magnus Oskarsson.

Det har ju genomförts flera kampanjer för att få fler att välja naturvetenskapliga utbildningar, och detta förklarar varför så få av dem har fått någon som helst effekt. Det är svårt att vända intresset så sent som när man ska söka till högskolan, problemet sitter djupare än så, säger han.

Så vad ska man då göra? Ja, som vanlig finns det inga enkla recept, menar Magnus Oskarsson. Men att fortsätta som i dag, där undervisningen mest verkar rikta sig till dem som valt naturvetenskaplig eller teknisk linje på gymnasiet är inte hållbart, menar han.

I stället bör målet med undervisningen vara att utrusta alla eleverna med den naturkunskap som krävs för att eleverna ska kunna hantera de utmaningar som finns i det moderna samhället – till exempel genom att tona ner faktaplugget.

– Jag har sett flera bra exempel på olika skolor, men problemet är att de inte får någon spridning. Man måste liksom uppfinna hjulet gång på gång, på olika platser. Det som krävs är ett mer tålmodigt förändringsarbete och mer utvecklade samarbetsformer mellan lärare och mellan skolor, säger han.

Och konkret i undervisningen? Ja, ta lärdom av media kanske.

– När man frågar eleverna om skolan har lyckats öka deras intresse för naturvetenskap är det väldigt få som svarar ja. Om man frågar samma sak om tv-program, så är det väldigt många som säger ja!

– Media har lyckats förstå elevernas intresse och tar upp precis det som de är intresserade av. Jag tycker att man kan börja utifrån det, så kan komma till det periodiska systemet så småningom. Men man ska inte börja där.

Peter Alestig Blomqvist

8 KOMMENTARER

  1. Titta på Eva Funcks tv-program, det är naturvetenskap (och i bland samhällsvetenskap) på både låg och hög nivå som till och med småbarn kan ta till sig. Mycket lärorikt till och med för civilingenjörer. Hon kan förmedla engagemang, väcka intresse och lära ut.
    Entusiastiska lärare är det viktigaste av allt och det kan man ju liksom inte tvinga fram… Vore bra att kunna komplettera böcker med rätt sorts ”annan media” för att få fler aha-upplevelser hos eleverna.

  2. Helt klart tog skolan död på mitt teknikintresse. NO-lektionerna var kaos, killarna kastade valda delar av inredningen på varandra och på oss tjejjer som försökte göra uppgifterna. Läraren satt i ett hörn och försökte se ut som om han inte fanns. Till sist skolkade jag från de lektionerna. Samhällskunskap på gymnasiet. Sedan tekniskt basår och nu snart färdig civilingenjör. Upptäckte att teknik och NO var jättekul utan störande klasskompisar som terroriserar lektionerna.

    Upplägget var ganska dåligt. De olika ämnena var indelade i pärmar som el, biologi, astronomi etc. Man valde pärmar i egen ordning => Man valde de roligaste ämnena först, och mot slutet av terminen (samtidigt som man funderade på gymnasielinje) så hade man de tråkigaste och svåraste pärmarna kvar. Självklart valde man gymnasiet med de tråkigaste delarna av NO:n i färskt minne.

    /24-årig snart färdig civilingenjör trots en uppväxt i Sveriges skola, inte tack vare.

  3. Magnus Oskarsson är helt klart inne på rätt spår.
    För det första, skolan dödar intresset – helt rätt!
    För det andra, som Jörgen i post #5 nedan är inne på, vi framställs ju inte direkt som några intressanta människor i media.

    Men att säga att böckerna är dåliga och att lärarna kommer i sticket är rätt lamt och antagligen för att inte få hela arbetskåren på sig.
    För det är i mångt och mycket även lärarnas brist på engagement som lätt dödar ett intresse på väg upp. Ibland svider sanningen och man måste kunna rannsaka sig själv.

    För vad jag menar är att, som lärare, vill man så kan man.
    Man måste inte ta en lärobok och börja på sidan 1 och köra så det passar sista sidan sista dan på terminen (för så är det).

  4. Mycket intressant artikel. Det är ju väldigt viktigt att vi kan få ungdomarna att behålla intresset för de naturorienterande ämnena. Hur gör man i Asien? Där är ju intresset jättestort för att bli t.ex. ingenjör och varje år examineras en väldig mängd ingenjörer i bl.a. Kina och Indien. Jag tror att det behövs både en utveckling av undervisningen i enlighet med denna artikel och en generell positivare attityd i samhället till naturorienterande ämnen och ingenjörskonst. Det är väldigt litet utbud av positiv syn på naturvetare och ingenjörer i media idag. Tittar man t.ex. på TV-utbudet så finns det många program om bönder, musiker, sångare, kockar etc. men nästan aldrig om ingenjörer och naturvetare.

  5. Jag tycker att lärarna ska börja i den ände som de själva blev intresserade av naturvetenskap. Börja med de praktiska tillämpningarna. Party-trick och experiment. När man får en unge att tänka: ”Coolt! Hur funkar det egentligen?”, DÄR skapar man livslångt intresse för naturvetenskap. Kolla på illusionister som förklarar sina tricks. ALLA vill veta hur det går till. Då blir det lätt att undervisa.

  6. Elisabeth, jag tror du fått utbildning om bakfoten. Mig veteligen har inte kraven på ämneskompetens ändrats de senaste åren, däremot har Jan Björklund styrt upp skolan att se till att lärarna faktiskt har den kompetens som förväntas och krävs av dem. Man blir inte ”smal” genom att läsa mer, tvärtom så ställs det ofta höga krav för att förstå vardagliga väsenliga tillämpningar som kan intressera elever. Ta t ex teoretisk fysik där man studerar biologiska tillämpningar, du skall upp på magister i fysik och en matematik (väsentligen system av olinjära differentialekvationer) för att kunna förstå och tillgodogöra dig detta vilket får anses som en förutsättning för att kunna lära ut. Läser man ett lärarprogram så slutar många gånger matematiken efter en dimensionell analys (för undervisa på gymnasienivå!) och flerdimensionell analys är valbart. man får bara be för att de som läser har mer intresse än så… Med så tunna kunskaper är det svårt tillgodogöra sig tvärvetenskapliga tillämpningar och se hur man använder sig av t ex matematik och fysik i vardagen. Hur många högstadielärare tror ni är medvetna om hur man använder sig av matematik och fysik ute på företag? Inte många är min gissning. Wolfram som gör bland annat programmet Mathematica har gjort ett gott avstamp här när det gäller sälja Mathematica som hemmaversion där man lyfter upp på hur många olika sätt man kan använda sig av Mathematica för beräkningar i vardagen, från sin ekonomi till elförbrukning etc. Min gissning är att många lärare har svårt hitta dylika exempel för de har helt enkelt ingen aning.

  7. Detta är såå tragiskt. Och så uppenbart. Och inte får blivande lärare någon hjälp med den ”nya” lärarutbildningen heller. Den innebär ju ett fantastiskt steg bakåt då den, i mitt tycke, enbart inbjuder till smal ämnesfokusering och inte till den tvärvetenskap som genomsyrar såväl aktuell forskning som elevernas intresse! Är det kanske dags för oss att engagera oss lite mer politiskt för att få en ändring till stånd?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.