Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning KTH:s nya superlabb invigt

KTH:s nya superlabb invigt

Holografiska modeller i 3D, simuleringar av hela fabriker och ”plug and produce”-robotar. I går invigde KTH sitt nya produktutvecklingslabb, Xpres lab, som ska bli Europas vassaste och göra svensk produktutveckling till världsledande.

– Målet är att vi på KTH ska vara i den absoluta spetsen när det gäller produktutveckling, säger Lars Mattson, prefekt vid KTH.

Hittills har labbet kostat 10 miljoner kronor. När det är klart kommer det ha kostat det dubbla. Det låter mycket – men det är pengar som man kommer att få igen flera gånger om, enligt KTH. Och labb som detta är en nödvändighet för att Sverige ska fortsätta vara i framkant när det gäller produktutveckling, enligt Lars Mattson.

– Massproduktionen kanske kommer att ske i länder som Kina, men själva produktutvecklingen och layouten sker här. Svenskar är kända för att vara innovativa, men vi måste satsa för att svensk produktutveckling ska utvecklas och fortsätta vara i världsklass, säger han.

Utmaningarna är många. Ett exempel är de allt större kraven som finns på att individanpassa massproducerade produkter – något som vid en första anblick låter omöjligt. Men det är åt det hållet utvecklingen går.

– Tidigare producerade man tusentals identiska produkter. Nu ska varje modell vara specialanpassad, ungefär som när man beställer en ny bil. Det ställer stora krav på hela produktionskedjan, säger Lars Mattson.

Många av apparaterna i labbet är inköpta – till exempel en robot som är anpassad just för att känna igen vilken del som kommer på det löpande bandet och därigenom räkna ut vilken modell av en viss produkt den ska bygga. Men stoltast är man kanske ändå över det egenutvecklade holografiska 3D-bordet.

– Det är det absolut bästa i världen, det finns inget som är i samma klass. I dagsläget är det monokromt, men det är bara en fråga om investeringar – tekniken finns, säger Lars Mattson.

I dag är det normalt att arbeta i 3D-miljöer. Men enligt Lars Mattsson är fördelarna med den här tekniken många.

– Man slipper ha avskärmande 3D-glasögon på sig. Och med fler projektorer kan också flera personer titta på samma modell från varsin sida av bordet. Om man vill kan man också lägga till sensorer som gör att man kan ”känna” vad man gör med modellen, säger han.

I labbet finns också massiva touch-skärmar, stora Wallrite-väggar och mer klassisk 3D-projektion. Tanken är att man ska kunna simulera hela kedjan i produktutveckling, från de första skisserna till fullskalig fabriksproduktion. Väl där kunna identifiera flaskhalsar och andra moment som bromsar produktionen – innan man ens har börjat producera.

– Intresset från branschen är stort och vi hoppas att forskningen här kommer att leda till många företagsavknoppningar. Labbet gör också att vi kommer att attrahera forskare från hela världen, säger Lars Mattsson.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA