Sänkta reallöner 2011

Arbetsgivarna vann 2011. De slapp strejker och de anställda fick se sina löner sänkta. Reallönerna alltså. Med en inflation som översteg löneökningarna blev 2011 det första år sedan 1993 som arbetstagarna fick en försämrad köpkraft. Det framgick när Medlingsinstitutet presenterade årsrapporten för 2011 års avtalsrörelse.

Arbetsgivarna vann 2011. De slapp strejker och de anställda fick se sina löner sänkta. Reallönerna alltså. Med en inflation som översteg löneökningarna blev 2011 det första år sedan 1993 som arbetstagarna fick en försämrad köpkraft. Det framgick när Medlingsinstitutet presenterade årsrapporten för 2011 års avtalsrörelse.

– Det är olyckligt, men kanske inte helt oväntat med tanke på hur avtalen såg ut. Många av våra medlemmar blev också extra hårt drabbade eftersom våra arbetsgivare utnyttjade lönedifferentieringen rätt så hårt utifrån de redan mycket låga nivåerna, säger Ulf Bengtsson, ordförande i Sveriges Ingenjörer.

Mellan 1996 och 2010 steg de svenska lönerna med i genomsnitt 3,6 procent. Med löneökningar på ungefär en procentenhet över inflationen hamnade de reella löneökningarna på 2,6 procent. Toppen kom 2009 då reallöneökningarna nådde hela fyra procent efter att Riksbanken paniksänkt räntorna.

När Riksbanken började höja räntorna igen efter krisåret 2009 ökade också inflationen. När 2010 års avtal började gälla sjönk löneökningarna. Under 2011 stannade de på runt 2,5 procent medan inflationen steg till över tre procent. Det blev till slut en lönesänkning på cirka en halv procent.

– Målet inför varje avtalsrörelse är ju att få till reallöneökningar. Samtidigt, om vi ska vara riktigt ärliga och tittar på den ekonomiska utvecklingen från 2008 och framåt, så ska vi kanske vara glada att det inte blev värre än vad det blev. Stora delar av svensk industri var nästan färdig att gå under, säger Ulf Bengtsson.

De svenska arbetskraftskostnaderna ökade mycket fortare än i övriga Europa fram till början av 2000-talet. Därefter har de alltmer hamnat i den europeiska mittfåran. Just nu ökar den svenska industrins arbetskraftskostnader långsammare än i övriga Europa.

Den här löneutvecklingen har arbetsgivarna fått utan att behöva ta några konflikter. Totalt förlorades under 2011 endast 254 arbetsdagar. Det är den lägsta siffran sedan Medlingsinstitutets verksamhet startade och kan jämföras med 2010 då nästan 29 000 arbetsdagar förlorades eller 2003, då över 600 000 arbetsdagar förlorades.

Svenskens genomsnittliga månadslön år 2010 var 28 400 kronor. För tjänstemän i privat sektor var genomsnittslönen högre, 29 700 för kvinnor och 37 500 för män. I offentlig sektor var genomsnittslönerna 25 600 för kvinnor och 30 000 kronor för män.

Kvinnornas löner låg på 85,7 procent av männens, men omräknat efter så kallad standardvägning, där hänsyn tas till arbete inom olika yrken och olika utbildning, så har kvinnorna 94 procent av männens lön. Mellan 2005 och 2010 närmade sig kvinnorna med en knapp procentenhet.

Medan kvinnorna sakta knappar in på männen, består skillnaderna mellan de högst och de lägst betalda. Lönespridningen låg länge på runt 1,8. Tekniskt räknas det ut så att den så kallade 90:e percentilen hade 1,8 gånger högre lön än den tionde percentilen. Till den nittionde percentilen räknades 2010 män med en månadslön på högst 44 700 kronor och kvinnor med en månadslön på högst 35 000 kronor. Till den tionde percentilen räknades män med en månadslön på högst 20 100 kronor och kvinnor med en månadslön på högst 19 200 kronor. Mellan 1995 och 2001 ökade lönespridningen till drygt 2, där den parkerade och ligger kvar än i dag.

Parallellt med dessa förändringar är det sedan 2008 fler tjänstemän än arbetare som är medlemmar i facket. Sammanlagt förlorade 29 av 53 svenska fackförbund medlemmar mellan 2009 och 2010. Sveriges Ingenjörer hör dock till de förbund som växer. Mellan 2009 och 2010 växte antalet yrkesverksamma medlemmar från 101 850 till 104 701.

Men 2012 kommer inte bli som 2011, tror Ulf Bengtsson.

– Med det avtal som slutits nu bör vi vara tillbaka med reallöneökningar, säger han. 

Läs mer:
» Medlingsinstitutets rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011 (pdf)

Sture Henckel

5 kommentarer

  • Jan Boman

    Intressant artikel men den saknar det de flesta ingenjörer gillar. DVS fakta i siffor för nuläget.

    10 februari 2012
  • Glad pensionär som slipper marknadsillusionen

    Det är lite beklämmande att lön oftast sätts mer efter förhandlingsskicklighet och flyktighet än kompetens. Det är ett fult sätt att utnyttja dem som jobbar av engagemang och gör ett bra jobb men inte prioriterar lönen eller saknar flyttmöjlighet.

    Att kalla lönesättning för marknadsanpassad, ”inte betala mer än man måste”, är att urholka engagemang och företagsanda i något som är långt ifrån en ”marknad”. Men lojalitet och målstyrning idag är lite nyspråk för rövslickeri, kortsiktighet och nyckeltalsstress styr. Kortsiktighet och streberanda är långsiktigt farligt.

    09 februari 2012
  • Marcus Assarlind

    Tillväxt, tillväxt, tillväxt! Vad är det för ett perverst mantra?
    Jag är glad att det inte blir någon reallönsökning. Folk kommer ändå köpa för mycket skit som de inte behöver, och som miljön inte har råd att bekosta. Vad är det för fel på hur vi har det nu? Om jag skulle kunna få samma liv och förutsättningar som mina föräldrar vore jag mer än nöjd.

    09 februari 2012
  • H

    Artikeln känns inte riktgit vinklad rätt realtivt inflationen. Riksbanken höjer ränta för att motverka att inflationen ökar. Det verkar inte författaren vara medveten om. Riksbanken justerar sin ränta efter inflationsprognoserna.

    Sedan verkar matten lite felaktig när det gäller beräkningarna realtivt inflationen.

    En intressant punkt bör istället vara att skriva en artikel om att inflationen i samhället äter upp reallöneöknngarna istället för att det är arbetsgivarnas fel att lönen inte höjs i förhållande till inflationen. Vad är orsak och verkan här?

    09 februari 2012
  • Johan

    När jag läser denna artikel kommer jag av någon anledning att tänka på alla de som väljer att knyta sin näve i fickan.

    Gällande lön, om du anser att du är värd mer än arbetsgivaren och har möjlighet att byta jobb så bör du göra det. Vidga vyerna, var inte lat eller feg.

    Ett företags primära uppgift är att generera vinst till sina ägare, annars har företaget inget existensberättigande. Din huvudsakliga uppgift är den samma. Är du felaktigt värderad, gör då något åt det.

    09 februari 2012

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Tapani Isoaho

Nya akademikerfacket på Klarna: ”Vill ha transparent process för utköp”

För första gången finns nu en lokal Akademikerförening på Klarna. ”Vi kände att vi ingenjörer och andra med högre utbildning ska kunna föra fram vad vi tycker”, säger den nyvalde ordföranden.
Fler artiklar