Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Här främjas elevernas teknikintresse

Här främjas elevernas teknikintresse

Kurt Berndt undervisar eleverna på KNC.

Ingenjörsbristen är idag större än någonsin samtidigt som allt färre ungdomar väljer att studera tekniska eller naturvetenskapliga program på gymnasiet. På Kunskapsskolans naturvetenskapliga centrum, KNC, i Saltsjöbaden försöker man motverka detta.

Eleverna i klassrummet är i full färd med att klona en gen från en manet till en bakterie, något som vann 2008 års Nobelpris i kemi.

– Detta är cutting edge, det forskarna verkligen håller med och som gör att man kommer fram till ny teknik, säger Gustav Kallings 19 år från Uppsala.

Det är hög nivå på undervisningen och Kurt Berndt, professor i molekylär biofysik, har själv flyttat stora delar av sitt privata labb till skolan vilket möjliggör för eleverna att använda instrument och verktyg som många universitetslabb saknar. Veckans undervisning i bioteknik är ensam i sitt slag.

– Vissa skolor gör bara en transformation men vi börjar med manet-DNA och går hela vägen på en vecka. Det är unikt och det finns ingen annan skola i Sverige, kanske inte ens i Europa som gör den här resan, säger Kurt Berndt.

Siffor från Skolverket visar på att allt färre högstadieelever är behöriga till gymnasiet detsamma gäller andelen behöriga till högskolan. Enligt Pisaundersökningen av 15-åringar sjunker kunskaperna i läsförståelse, matematik och naturvetenskap drastiskt. Samtidigt spås behovet av naturvetare och framförallt ingenjörer öka i framtiden, bland annat på grund av stora pensionsavgångar. Kurt Berndt tror att arbetet med KNC i framtiden kan leda till att fler väljer att utbilda sig inom området. Men det räcker inte utan han framhåller också vikten av engagerade och hängivna lärare, något som är essentiellt för både kvalitén på utbildningen och för elevernas resultat.

– Att vara lärare är en konst. Det krävs tid, rätt upplägg och rätt personal. Personal som är trygga i sitt ämne, som kan prata på olika nivåer och hänger med i processen som sker i elevernas huvud. Vi kan inte få dem att tänka som vi utan vi måste tänka som dem, säger Kurt Berndt.

På KNC får elever från något av de åtta Kunskapsgymnasier som finns runt om i landet, från Malmö till Uppsala, en chans att bredda sina kunskaper inom naturvetenskap och matematik. Under en veckas tid får eleverna bo på skolans internat med plats för 40 elever och dagarna är hektiska. Man börjar tidigt på morgonen, avsätter mycket tid för diskussioner och har även kvällsaktiviteter.

Andrea Pfeffer är 19 år och kommer från Västerås, hon tycker att kursen på KNC är mycket givande och drömmer om en framtid inom bioteknik.

– Det blir otroligt mycket mer intensivt när man är här under en hel vecka. Det är en unik kurs och man får testa saker praktiskt som man tidigare bara läst om i biologi- och kemi böckerna, säger hon.

Mikael Järemo, också 19 år från Norrköping, har siktet inställt på att bli internationell ingejör mot Asien. Han uppskattar möjligheten att få testa på om detta är något som han skall satsa på eller inte.

KNC startade 2008 och är beläget i det historiska observatoriet i Saltsjöbaden, minst sagt imponerande och inspirerande lokaler. Upphovsmakaren till centret, Kurt Berndt, menar att vikten av att befinna sig i stimulerande miljöer är stor.

– Jag vill ge eleverna en aha-upplevelse istället för en wow-upplevelse. Det är den där aha-upplevelsen, när man förstår någonting, som är så viktig. När man hittar nya sätt att tänka växer man som elev och själva ämnet spelar då mindre roll, det är tankesättet som är det viktiga.

Syftet med breddningskurserna är inte att eleverna ska välja en viss riktning utan att de får uppleva allt som naturvetenskapen har att erbjuda. Tankesättet och problemlösningen inom naturvetenskapen går att applicera på många olika ämnen. Det unika med KNC är att man försöker skapa situationer där eleverna får möjlighet att fundera över processen, få nya idéer och en chans att testa dem. Man vill helt enkelt stimulera intresset för naturvetenskap.

Läs mer:
» För få högskoleingenjörer 2030? (ingenjoren.se 25/1 2012)
» Rekordstort ingenjörsbehov i kommunerna (ingenjoren.se 24/1 2012)
» Undervisning dödar intresset för NO (ingenjoren.se 19/1 2012)

Lina Forsberg Bjärnlind

9 KOMMENTARER

  1. @Jenny: Det bör även nämnas att det tillkommit andra utbildningar där de personer som examineras till stor del delar arbetsmarknad med högskole- & civilingenjörer, tex Programmerar- & Systemvetarutbildningarna (se sid 125 i rapporten som jag nämnde i min förra kommentar). Som du kan se pensioneras det i princip inga av dessa, men utbildas väldigt många, så nettotillskottet blir väldigt stort. Och eftersom personer med dessa utbildningar som sagt delar arbetsmarknad med ingenjörer så ökar det ”praktiska” utbudet av ingenjörer än mer pga detta.

    Vidare ska det tilläggas att examinationsfrekvenserna på högskole- och civilingenjörsutbildningarna sjunkit kraftigt under ett långt antal år (av de som började år 2002 hade enligt SCB 8 år senare endast ca 30% av högskoleing och 50% av civ ing tagit examen!). Så en stor del av de som påbörjar högskole- och civilingenjörsutbildningar tar inte ut examen (tex pga att de slutar efter att ha läst några år), vilket innebär att de finns inte med i statistiken i rapporten som ju visar antalet examinerade. Men en stor del av de som bara läst delar av dessa utbildningar tar i praktiken ändå arbeten som ingenjörer och delar således också deras arbetsmarknad pss som jag beskrev i förra stycket. Detta ökar därför också det ”praktiska” utbudet av ingenjörer kraftigt (något som inte syns i rapporten). Se mer info om detta här:

    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/12/kvinnor-man-civilingenjorer-hogskoleingenjorer/

  2. Det är också intressanta att titta på åldersfördelningens-stapeldiagrammet för olika utbildningar, se SCB-rapporten som jag länkade till i min förra kommentar. Jämför tex den för civilingenjörer (sid 111) med den för tex jurister (sid 120) eller läkare (sid 123). Då ser man ur exceptionellt stor ökningen av antalet examinerade civilingenjörer har varit jämfört med andra utbildningar!

  3. @anders: Angående pensionsavgångarna så är de ingenjörer som pensioneras i huvudsak gymnasieingenjörer med 2/3/4-års teknisk gymnasieutbildning. Se sida 95 i rapporten ”Trender och Prognoser 2011” från SCB:

    http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0515_2012A01_BR_AM85BR1201.pdf

    Notera också att SCB i rapporten blandar ihop gymnasie- och högskoleingenjörer och ser dem som en grupp! Men faktum är att de inom denna grupp som pensioneras är gymnasieingenjörer, medan de som examineras är högskoleingenjörer!

    I prognoserna från SCB förutsätts att de gymnasieingenjörer som pensioneras ska ersättas med högskole- och civilingenjörer. Så de kommer därmed få arbeten och lön därefter.

    Det naturliga hade istället vara att huvuddelen av de gymnasieingenjörer ersätts med personer samma utbildningsnivå, dvs sådana som läst tekniskt/naturvetenskapligt gymnasium. Tänk om ett liknande antagande hade gjorts inom sjukvården, så att man antog att alla undersköterskor som pensionerades skulle ersättas med sjuksköterskor och läkare(!). Så varför just prognosen för ingenjörer ska behandlas annorlunda kan man ju fråga sig?

    Vad det gäller antalet *civilingenjörer* som pensioneras så är det mycket lågt. Se sida 111 i rapporten jag länkade till. Där framgår av åldersfördelnings-stapeldiagrammet tydligt hur kraftigt civilingenjörsutbildningen expanderat de senaste ca 20 åren och hur få som pensioneras. För vissa områden som elektro/tekn.fysik/datateknik är skillnaden än mer dramatisk, se sida 109 i rapporten. Väldigt få pensioneras, men det utbildas extremt många.

    Se även http://www.ingenjorsbloggen.se/2012/01/murphys-law-och-scb-fornyar-framtiden-for-ingenjorer/ som det länkades till tidigare, vilket fick mig att få upp ögonen för detta!

  4. Enligt en tidigare artikel så kommer det vara ett visst överskott.
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/09/olyckligt-ingenjorsutspel-av-bjorklund/
    Det där med pensionsavgångar tycker jag ni ska titta närmare på, det pratas mycket om hur alla 40-talister ska gå i pension osv, i år är det 2012, dvs hälften av 40 talisterna har redan gått i pension, men i min bransch har jag inte upptäckt någon vidare brist. Vårt företag har inga som helst problem med att få in folk? och då är det inget storstadsregion jag bor i.

    • Hej! Pensionsavgångarna är absolut intressanta. Vi har ju talat länge dem (liksom ingenjörsbristen) utan att riktigt kunna se det stora genomslag som forskarna har talat om.

  5. @Sven. Jag kompletterar gärna din länksamling med nedan där det i kommentatorsfälten redovisas vad civilingenjörer verkligen jobbar med. Bland annat kan noteras att det är endast 30% som arbetar som riktiga civilingenjörer och att hela ~20% jobbar med ”mindre kvalificerade uppgifter” som inte motsvarar utbildningsnivån. Dessa personer kommer såklart inte redovisas som arbetslösa.

    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/06/arbetsformedlingens-tunnel-allt-ljusare/#comments

  6. Peter:

    Det låter lovande! Hoppas ni tar en ordentlig titt på samt analyserar fakta, såsom t.ex. antalet arbetslösa ingenjörer (inte bara medlemmar!), antalet ingenjörer som jobbar med ”icke ingenjörssysslor”, förhållandet mellan hur många ingenjörer arbetsgivarna själva säger sig komma att anställa och hur många som faktiskt anställs i slutändan, ingenjörernas löneökning (jämfört med andra yrkesgrupper) under ”bristperiod” etc. istället för att bara publicera lösa uttalanden och arbetsgivarfloskler.

    Det skulle också vara mycket intressant om ni tog en seriös titt på antal ingenjörer som går i pension (och deras utbildning-/kompetensnivå) jämfört med antalet nyutexaminerade.

    Dessutom är en frågeställning av signaturen ”Joakim” på ingenjörsbloggen (http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/06/ingenjorer-pa-hett-platttak/) oerhört intressant:

    ”Många ingenjörer arbetar numera i konsultbolag. Dessa konsultbolag ”ser” i princip samma uppdragsförfrågningar inom den region de är verksamma inom. Antag då att ett företag skickar ut 100 uppdragsförfrågningar, och 10 konsultbolag tar emot dessa förfrågningar. När konsultbolagen då uppskattar behovet av arbetskraft ser varje konsultbolag en möjlighet att anställa 100 personer. Helt plötsligt har således 100 verkliga tjänster förvandlats till 10×100=1000 tjänster i prognoserna. Hur tar Arbetsförmedningen (och Sveriges Ingenjörer) hänsyn till sådana ”multiplikator-effekter” i sina prognoser?”

    För den som skulle ha missat det så rekommenderar jag varmt kommentarerna till inläggen i ingenjörsbloggen, t.ex.

    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/10/toppnotering-for-civilingenjorsutbildningarna-pa-gott-och-ont/#comments
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/02/var-basta-tid-ar-nu/#comments
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/11/no-country-for-old-engineers/#comments
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/03/tysk-ingenjorsbrist-%E2%80%93-om-inte-den-svenska-overtygar/#comments
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/01/starkare-arbetsmarknad-for-ingenjorer/#comments
    http://www.ingenjorsbloggen.se/2012/01/murphys-law-och-scb-fornyar-framtiden-for-ingenjorer/#comments

  7. Hur kan du starta din artikel med ”Ingenjörsbristen är idag större än någonsin” utan att presentera siffror på hur många arbetslösa ingenjörer som finns i Sverige idag (ca 10 000 bara medlemmar i Sverigen Ingenjörer för några år sen, men aktuella siffror oerhört svåra att hitta) samt hur många företagen söker. Och SÖKER menas då med existerande platsannonser och inget flum om att ”vi KOMMER att behöva anställa tusentals”. Jag förstår inte varför sådan information är så svår att hitta och varför journalister inte skriver dessa fakta. De skulle ha en artikel som googlas fram tusentals gånger om dagen. Jag har för tillfället en tillfällig anställning och har aldrig haft en tills vidare anställning. Jag söker flera jobb i månaden. När jag ringer upp säger de antingen att de ”drunknar i ansökningar” eller att de ”inte har fått så många sökande, bara ett hundratal…”. I Ny Teknik annonserar företagen efter enstaka personer när det finns tiotusentals som behöver jobb. Var är annonsen som säger: hundra ingenjörer behövs till…? Det är sjukt och jag förstår inte varför journalister inte undersöker detta???

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA