Början till slutet – eller nytändning?

0
1468

Det pågår en strukturomvandling inom life science-industrin, och Astra Zenecas nedläggning i Södertälje är ett symptom på detta. Men med rätt inställning och insatser kan den svenska läkemedelsforskningen fortsätta blomstra. Det var slutsatserna när Vinnova anordnade en hearing om forskning i global omvandling.

– Alla strukturomvandlingar har olika förutsättningar att lyckas. Varvsindustrin lyckades inte. Men stålindustrin, som gått igenom en liknande strukturomvandling i Sverige, lyckades betydligt bättre. Frågan är, vad vill vi med life science-industrin? Vill vi att den ska bli som varvsindustrin, eller som stålindustrin? frågade Jan Edling, analytiker på Vinnova närmast retoriskt i inledningen på hearingen.

För några år sedan köptes Pharmacia upp och lade ner forskningen i Sverige. Förra året stängde Astra Zeneca ner i Lund, och nu ska även Södertäljeforskningen om alzheimer läggas ned. Situationen är inte på något sätt unik i Sverige – snarast är det en förändring som sker globalt.

– Innovationsformerna har förändrats. Större företag forskar mindre själva och små företag får en allt viktigare roll. Vi har sett det i andra branscher, och nu gäller det också life science, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

Enligt Anders Ekblom, Sverigechef på Astra Zeneca, finns det framför allt två förklaringar till att läkemedelsindustrin går igenom den här omvandlingen just nu.

– Läkemedelsindustrin trycks på från två håll. Från intäktssidan, där kunderna vill ha mer och mer för sina pengar och där vissa länder, som Grekland och Spanien, nu också har svårt att betala sina kostnader. Men också från kostnadssidan, eftersom det är betydligt dyrare att forska i dag än det var förr. Och trots ökade ekonomiska insatser i forskningen har det inte kommit ut mer, sade han.

Men till skillnad från andra strukturomvandlingar påverkar får den här efterverkningar i hela den svenska läkemedelsforskningen, även på universiteten, och till och med inom sjukvården om det vill sig illa. Därför är det inte så märkligt att regeringen tillsatte en särskild samordnare redan samma dag som nedläggningsplanerna i Södertälje blev offentliga, trots regeringens tidigare attityd till företagsnedläggningar och strukturomvandlingar – att marknaden ska få sköta sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Det menade i alla fall samordnaren själv, Lars Leijonborg.

– Men det här är inget ”Trollhättepaket” för läkemedelsindustrin. Anledningen till att man tillsätter en särskild samordnare i det här fallet är Astra Zenecas alldeles speciella roll för läkemedelsforskningen i Sverige. Man kan konstatera att det här är ett oerhört slag mot svensk forskning, men vi måste också hitta vägar för att komma vidare, sade han.

– Jag har till exempel fått listor från institutioner på landets universitet och högskolor, med vilka samarbeten man har med Astra Zeneca. Och av de listorna förstår man att det handlar om ett tätt, tätt samarbete. Med åren har det blivit oerhört integrerat. Och man kan fråga sig om när den ena rycks bort, om det då är början till slutet?

Det finns, enligt experterna själva, två möjliga scenarier. Början till slutet – eller med rätt incitament och beslut, kanske början till en ny form av blomstrande läkemedelsforskning i Sverige? En väg vidare är enligt Eugen Steiner på Healthcap, ett svenskt riskkapitalbolag inriktat på läkemedelsindustrin, att bestämma sig för vad vi vill vara bäst på i Sverige, och satsa stenhårt på det. Kanske på bekostnad av annat.

– För att få investeringar till Sverige måste vi först och främst ha forskare på elitnivå. Man måste satsa på elitforskare på samma sätt som man satsar på elitidrottsmän. Men vi måste också fokusera forskningen i Sverige, och göra det attraktivt att investera i den svenska forskningen, sade han.

Vinnovas generaldirektör, Charlotte Brogren, blev än mer konkret i en uppmaning riktad till den svenska regeringen.

– Vi på Vinnova vill uppmana regeringen att i höstens forskningsproposition lägga upp en strategi för innovationsprogram. Vi menar att man borde kraftsamla runt ett antal områden, utifrån en omvärldsanalys, och ställa frågan: vad ska vi vara bäst på? Vi måste hitta vår nisch!

Lars Leijonborg poängterade att det inte är första gången man pratar om de här frågorna – de var på tapeten redan när han själv var forskningsminister.

– Man har pratat om detta i många år. Men systemet kanske behövde skakas om, och det är ju vad som har hänt med den här nedläggningen. Kanske gör det att man kan komma längre nu än tidigare, sade Lars Leijonborg.

En som tror att nedläggningen snarare leder till en nytändning är Akhbar Seddigh, styrelseordförande i Innovationsbron.

– Men vi måste förändra vår attityd. Vi har varit duktiga på innovationer, är duktiga på innovationer, och kommer att fortsätta vara duktiga på innovationer! Jag är en enorm optimist. Om tio år tror jag att vi har en blomstrande life science-forskning i Sverige, men den ser nog helt annorlunda ut än i dag.

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.