Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Korttidsarbete i Sverige vid nästa kris

Korttidsarbete i Sverige vid nästa kris

Nästa gång en kris av samma dignitet som finanskrisen drabbar Sverige ska det bli betydligt lättare att låta de anställda gå ner i arbetstid och lön. Förslaget kommer gemensamt från fack och arbetsgivare och kan bli verklighet redan i höst.

Om arbetsgivare, fack och stat är överens om att man befinner sig i en djup men tillfällig efterfråganskris ska krisavtalet kunna aktiveras, och på de företag där man anser sig behöva ta till ”korttidsarbete” för att klara sig ur krisen ska de anställda kunna gå ner i lön och arbetstid enligt tre fastställda nivåer – antingen 80, 60 eller 40 procents arbetstid under så länge som ett års tid. Det är innebörden i ett nytt förslag från fack och arbetsgivare.

Förlagan är hämtad från Tyskland, som enligt den arbetsgrupp som tagit fram förslaget vann mycket på sitt krisavtal i finanskrisens efterdyningar.

Finansminister Anders Borg ställer sig positiv till förslaget och redan i morgon ska regeringen tillsätta en utredning för att se hur det skulle kunna utformas vad gäller bland annat lagstiftning.

– Det centrala från vår sida är ju att om svensk ekonomi hamnar i den här typen av exceptionellt läge med tvärstopp i ekonomin, som vi var i 2008 med massiva varsel och uppsägningar, då kan det alltid finnas skäl att titta på tillfälliga lösningar, säger han.

– Men det måste handla om att varslen åker upp på de helt unika nivåer i klass med de 2008, då vi hade 16 000 – 17 000 personer som varslades under oktober-november. Och det måste handla om att man räknar med ett BNP-fall som är mycket kraftigt, och att det samtidigt inte är frågan om en strukturell kris.

Det var i samband med krisen 2008 som diskussionerna om arbetstidsförkortning startade. Lokalt träffades flera avtal om arbetstidsförkortning och lönesänkningar, men centralt fanns inga färdiga avtal. Det rådde också stor osäkerhet om hur avtalen skulle påverka tryggheten för de anställda, bland annat vad gällde pensionsavsättningar, uppsägningstid, med mera. Kostnaderna för arbetstidsförkortningen delades av företagen och de anställda.

– Osäkerheten om vad som gällde gjorde att många inte vågade gå in i avtal. I många fall blev det också ett för tungt lass för företagen att dra och man tvingades säga upp personal, säger Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, och en av dem som suttit i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget.

– Samtidigt såg vi att i omvärlden kunde företagen behålla sina anställda, tack vare sina krisavtal. Och krisen vände ju snabbt och bland annat Tyskland fick på så sätt en konkurrensfördel jämfört med Sverige. Här tvingades företagen i många fall påbörja ett rekryteringsarbete, medan de tyska företagen hade kvar personalen i anställning och på så sätt kunde gå upp i produktion snabbare.

Om ett avtal som detta hade funnits redan när finanskrisen drabbade Sverige hade vi alltså stått betydligt bättre rustade och gått än starkare ur den, menar Anders Boström.

– Det hade gjort en hel del skillnad. Vi hade haft en betydligt bättre konkurrenskraft, framför allt gentemot Tyskland. Och många företag hade kunnat planera in utbildningar, i stället för att behöva säga upp personal.

Arbetet med att ta fram ett förslag på hur korttidsarbete kan utformas påbörjades redan i samband med finanskrisen. Sedan dess har Anders Boström tillsammans med de övriga i arbetsgruppen gjort en kartläggning av hur det sett ut i de övriga europeiska länderna, vad gäller den här typen av krisavtal. Och det visade sig att alla utom fyra länder hade liknande avtal som det man ville ta fram. Vissa fungerade bättre än andra.

– Vår utgångspunkt blev att ta fram ett system som inte hämmar strukturomvandlingar, som det italienska faktiskt gör, men som är tillfälligt och aktiveras när parterna bedömer att det handlar om en kortvarig efterfrågekris av rang, säger Anders Boström.

En mycket viktig aspekt enligt parterna som tagit fram förslaget är just att de anställda som går ner i arbetstid ska erbjudas utbildning den tid de inte arbetar, något som man föreslår ska finansieras av staten. Men det är inget som finansminister Anders Borg kan garantera i dagsläget.

– Det är en av de nyckelfrågor vi ska utreda nu. Vi ska inte tro att det här är alldeles enkelt, vi måste också titta på hur vi gör med den delen av arbetskraften som inte är organiserad, vad vi ska ha för regler när det gäller överhoppningsbar tid i socialförsäkringarna, och som sagt vilket utbildningsinnehåll man ska kräva eller möjliggöra. Därför tillsätter vi nu en utredning som ska se hur ett sånt här förslag kan utformas i praktiken, säger han.

Redan i höst tror Anders Broström på Sveriges Ingenjörer att förslaget kan ha blivit verklighet. Men att man skulle behöva använda den här typen av krislösningar inom en snar framtid, det tror inte finansminister Anders Borg – trots att många analytiker så sent som i höstas varnade för att vi är på väg in i en ny kris, precis lika tung som finanskrisen 2008-2009.

– Vi hade en situation i höstas där det fanns en uppenbar risk att vi skulle gå in i ett tvärstopp i världsekonomin med allvarliga problem i det finansiella systemet i Europa. Men det har förändrats. Vi räknar fortfarande med en kraftig inbromsning från 2011 till 2012, men helhetsbilden är att pessimismen har retirerat och de mörka moln som syntes då har skingrats något.

Så ska korttidsjobb fungera enligt förslaget:

  • Förbunden och arbetsgivarorganisationen tecknar ett avtal om korttidsarbete, som registreras av en myndighet. När en kris inträffar får parterna bedöma om det handlar om en kortsiktig efterfrågekris av tillräckligt stor dignitet. Om svaret är ja, och regeringen gör samma bedömning, har de anslutna företagen möjlighet att använda avtalen.
  • De lokala parterna på respektive företag får då avgöra om de vill använda korttidsarbete och i så fall i vilken av de tre fastställda nivåerna på 80, 60 eller 40 procent arbetstid. Beslutet rapporteras därefter in till en myndighet, och senare krediteras företaget arbetsgivaravgifterna.
  • Du som arbetstagarna ska inte drabbas när det gäller socialförsäkringar. Korttidsarbetet ska räknas som överhoppningsbar tid på samma sätt som exempelvis föräldraledighet. Om du skulle säga upp dig eller bli uppsagd ska din anställning återgå till heltid under uppsägningstiden.
  • Tanken är också att de anställda ska erbjudas vidareutbildning under den tid som arbetstiden förkortas. Om de lokala parterna kan enas om vilken typ av vidareutbildning som ska erbjudas de anställda ska den vara obligatorisk. Om man inte enas, men arbetsgivaren ändå erbjuder vidareutbildning, är utbildningen frivillig.

Läs mer:
» Anders Borgs, Hillevi Engströms och Annie Lööfs debattartikel om förslaget (dn.se 15/2 2012)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA