Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Forskningspolitiken är för kortsiktig"

”Forskningspolitiken är för kortsiktig”

Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.
Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.

Vi måste ha mer långsiktighet i Sverige när det gäller forskningspolitiken och företagens villkor. Utbildningskvaliteten måste öka och möjligheterna till vidareutbildning och omskolning måste förbättras. Så löd några av framtidsvisionerna som lyftes på Industridagen.

– Det är inom industrin som tillväxten finns och det är här idéerna finns. Samtidigt har det skett en radikal förändring inom industrin, och det måste vi anpassa oss till, sade Leif Östling, ordförande för Industrirådet.

”I nationens intresse” var temat för Industridagen 2012. Och Leif Östling inledde dagen med att visa hur viktig industrin verkligen är för landet, trots att antalet personer sysselsatta inom industriproduktionen har minskat kraftigt de senaste årtiondena.

– Men tar vi med de industrinära tjänste- och serviceproduktionen är vi uppe i 40 procent av de sysselsatta i Sverige, och en väldigt hög andel av bruttonationalprodukten, över hälften.

För att ytterligare illustrera industrins betydelse berättade Leif Östling att landets tio största företag lägger över 80 miljarder kronor på forskning och utveckling varje år. Den svenska staten lägger 25 miljarder per år.

Men framför allt var det inte den svenska industrins förträfflighet som diskuterades under dagen, utan de hot och problem som den står inför – och hur vi löser dem.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller forskning och utveckling, men 99 procent av all kunskap skapas ändå utanför Sverige. Samtidigt ger ny teknik och digitalisering helt nya möjligheter för var och hur innovationer kan skapas. En fråga för framtiden är om vi är tillräckligt uppkopplade mot omvärlden, eller om vi tror att vi kan lösa allt själva, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

De två oppositionspolitikerna som närvarade efterlyste framför allt mer långsiktighet när det gäller såväl forskningspolitik och företagsklimat.

– Företagarna vill framför allt ha långsiktiga spelregler. Har man det så kan man till och med klara av en viss progressivitet när det gäller till exempel klimatåtgärder. Det man inte klarar av är hattigheten och osäkerheten, att man ska sitta och vara nervös inför varje ny budget eller forskningsproposition, och där lämnar svensk politik mycket övrigt att önska, sade Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet.

Mikael Damberg, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor,var inne på samma spår.

– Vi behöver ha ett längre perspektiv än bara 4 år som det är i varje forskningsproposition, kanske snarare ett 20-årsperspektiv. Vi måste ha en mer långsiktig forskningspolitik, sade han.

Samtidigt poängterade han att de här utmaningarna inte på något sätt är nya, utan snarare problem man varit medveten om länge.

– Det talas mycket om vilka utmaningar vi har framför oss, men det kraftsamlas ändå inte riktigt. Astra Zeneca är ett tydligt exempel – man har länge vetat om att den här strukturomvandlingen pågår och diskuterat hur man ska hantera det, men det har inte hänt så mycket. Man pratar också om att vi ska konkurrera med hög kunskapsnivå, men samtidigt är vi långt ifrån en situation där vi kan säga att utbildningssystemet förbereder Sverige för den omställningen. I dag har vi ungefär en sökande per plats på lärarutbildningarna, och det är en fullkomlig katastrof i ett land som vill bli en kunskapsnation!

Även framtidens ingenjörer fanns representerade under dagen. Och de unga efterlyste också förändringar i utbildningssystemet.

– I högstadiet störtdyker intresset för teknik. NO-undervisningen på högstadiet måste förändras, den får inte vara så teoretisk som den är i dag. Man måste få göra, inte bara få höra, sade Sara Magnusson som studerar industriell ekonomi vid Linköpings Universitet.

Linnea Utterheim, elev på Karolinska skolan i Örebro, tyckte att teknikföretagen borde komma ut i skolorna både tidigare och i större utsträckning än i dag, så man som elev förstår vad en civilingenjör faktiskt kan jobba med – ett förslag där hon fick medhåll av bland andra Simon Fagerström på Katedralskolan.

– Jag har jättemånga kompisar som är grymma på datorer och skulle kunna bli fantastiska programmerare, men som inte är den typen som vill plugga. Man måste se vad som finns i slutet av utbildningen, inte bara den här jobbiga muren som universitetet känns som när man går i gymnasiet.

Cecilia Fahlberg, ordförande för Unionen, avslutade dagen med att återigen peka på vikten av en ambitiös forskningspolitik, men framför allt på att utbildningssystemet måste moderniseras.

– Det kan inte vara så att ett val man gör i åttonde klass, då man tycker matte är tråkigt, ska avgöra resten av livet. Sedan handlar det inte bara om att man ska ha en positiv bild av högskolestudier och en vilja att studera vidare, man måste också ha förmågan. I dag lämnar väldigt många ungdomar gymnasiet utan fullständiga betyg och därmed ett ordentligt stukat självförtroende när det gäller studier, och det fungerar inte om Sverige ska bli den kunskapsnation vi pratar om, sade hon.

Cecilia Fahlberg poängterade även vikten av att utbildningssystemet blir mer flexibelt, så att svenskarnas kompetens kan hålla jämna steg med vad industrin kräver.

– Man måste se på vidareutbildning på ett annat sätt än man gör i dag. Svenskarna måste fortsätta utvecklas under hela livet på ett annat sätt. Jag skulle vilja att framtidens nyårslöften inte bara handlar om att man ska sluta röka eller gå ner fem kilo i vikt, utan kanske om vilken utbildning man ska skaffa sig under året eller de kommande två åren.

Läs mer:
» Se webbsändningen från Industridagen

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA