”Forskningspolitiken är för kortsiktig”

0
821

Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.
Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.

Vi måste ha mer långsiktighet i Sverige när det gäller forskningspolitiken och företagens villkor. Utbildningskvaliteten måste öka och möjligheterna till vidareutbildning och omskolning måste förbättras. Så löd några av framtidsvisionerna som lyftes på Industridagen.

– Det är inom industrin som tillväxten finns och det är här idéerna finns. Samtidigt har det skett en radikal förändring inom industrin, och det måste vi anpassa oss till, sade Leif Östling, ordförande för Industrirådet.

”I nationens intresse” var temat för Industridagen 2012. Och Leif Östling inledde dagen med att visa hur viktig industrin verkligen är för landet, trots att antalet personer sysselsatta inom industriproduktionen har minskat kraftigt de senaste årtiondena.

– Men tar vi med de industrinära tjänste- och serviceproduktionen är vi uppe i 40 procent av de sysselsatta i Sverige, och en väldigt hög andel av bruttonationalprodukten, över hälften.

För att ytterligare illustrera industrins betydelse berättade Leif Östling att landets tio största företag lägger över 80 miljarder kronor på forskning och utveckling varje år. Den svenska staten lägger 25 miljarder per år.

Men framför allt var det inte den svenska industrins förträfflighet som diskuterades under dagen, utan de hot och problem som den står inför – och hur vi löser dem.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller forskning och utveckling, men 99 procent av all kunskap skapas ändå utanför Sverige. Samtidigt ger ny teknik och digitalisering helt nya möjligheter för var och hur innovationer kan skapas. En fråga för framtiden är om vi är tillräckligt uppkopplade mot omvärlden, eller om vi tror att vi kan lösa allt själva, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

De två oppositionspolitikerna som närvarade efterlyste framför allt mer långsiktighet när det gäller såväl forskningspolitik och företagsklimat.

– Företagarna vill framför allt ha långsiktiga spelregler. Har man det så kan man till och med klara av en viss progressivitet när det gäller till exempel klimatåtgärder. Det man inte klarar av är hattigheten och osäkerheten, att man ska sitta och vara nervös inför varje ny budget eller forskningsproposition, och där lämnar svensk politik mycket övrigt att önska, sade Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet.

Mikael Damberg, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor,var inne på samma spår.

– Vi behöver ha ett längre perspektiv än bara 4 år som det är i varje forskningsproposition, kanske snarare ett 20-årsperspektiv. Vi måste ha en mer långsiktig forskningspolitik, sade han.

Samtidigt poängterade han att de här utmaningarna inte på något sätt är nya, utan snarare problem man varit medveten om länge.

– Det talas mycket om vilka utmaningar vi har framför oss, men det kraftsamlas ändå inte riktigt. Astra Zeneca är ett tydligt exempel – man har länge vetat om att den här strukturomvandlingen pågår och diskuterat hur man ska hantera det, men det har inte hänt så mycket. Man pratar också om att vi ska konkurrera med hög kunskapsnivå, men samtidigt är vi långt ifrån en situation där vi kan säga att utbildningssystemet förbereder Sverige för den omställningen. I dag har vi ungefär en sökande per plats på lärarutbildningarna, och det är en fullkomlig katastrof i ett land som vill bli en kunskapsnation!

Även framtidens ingenjörer fanns representerade under dagen. Och de unga efterlyste också förändringar i utbildningssystemet.

– I högstadiet störtdyker intresset för teknik. NO-undervisningen på högstadiet måste förändras, den får inte vara så teoretisk som den är i dag. Man måste få göra, inte bara få höra, sade Sara Magnusson som studerar industriell ekonomi vid Linköpings Universitet.

Linnea Utterheim, elev på Karolinska skolan i Örebro, tyckte att teknikföretagen borde komma ut i skolorna både tidigare och i större utsträckning än i dag, så man som elev förstår vad en civilingenjör faktiskt kan jobba med – ett förslag där hon fick medhåll av bland andra Simon Fagerström på Katedralskolan.

– Jag har jättemånga kompisar som är grymma på datorer och skulle kunna bli fantastiska programmerare, men som inte är den typen som vill plugga. Man måste se vad som finns i slutet av utbildningen, inte bara den här jobbiga muren som universitetet känns som när man går i gymnasiet.

Cecilia Fahlberg, ordförande för Unionen, avslutade dagen med att återigen peka på vikten av en ambitiös forskningspolitik, men framför allt på att utbildningssystemet måste moderniseras.

– Det kan inte vara så att ett val man gör i åttonde klass, då man tycker matte är tråkigt, ska avgöra resten av livet. Sedan handlar det inte bara om att man ska ha en positiv bild av högskolestudier och en vilja att studera vidare, man måste också ha förmågan. I dag lämnar väldigt många ungdomar gymnasiet utan fullständiga betyg och därmed ett ordentligt stukat självförtroende när det gäller studier, och det fungerar inte om Sverige ska bli den kunskapsnation vi pratar om, sade hon.

Cecilia Fahlberg poängterade även vikten av att utbildningssystemet blir mer flexibelt, så att svenskarnas kompetens kan hålla jämna steg med vad industrin kräver.

– Man måste se på vidareutbildning på ett annat sätt än man gör i dag. Svenskarna måste fortsätta utvecklas under hela livet på ett annat sätt. Jag skulle vilja att framtidens nyårslöften inte bara handlar om att man ska sluta röka eller gå ner fem kilo i vikt, utan kanske om vilken utbildning man ska skaffa sig under året eller de kommande två åren.

Läs mer:
» Se webbsändningen från Industridagen

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.