Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Tretton sätt att släcka Sverige

Tretton sätt att släcka Sverige

Det svenska elnätet är känsligt för sabotage. Styrsystemen är bland annat sammankopplade med internet. Nu har ingenjörer från bland annat KTH, ABB och Eon studerat svagheterna i systemet, och hittat ett stort antal svaga punkter där skickliga hackare skulle kunna släcka ner stora delar av Sverige. I flera månader.

Förr var kontrollcentralerna som övervakar och styr elnätet avskilda från omvärlden. De skyddades av tjocka betongväggar och dörrar med kodlås. Men i dag kan betong inte längre skydda systemen. Styrsystemen, Scadasystemen, är kopplade till andra system som i sin tur är uppkopplade mot internet. En digital bakdörr har öppnats. Egentligen är det inte bara en dörr, utan flera. Och de står vidöppna för den som kan se dem.

I Vikingprojektet har ingenjörer försökt uppskatta konsekvenserna av en attack mot styrsystemen och även hitta sätt att förhindra attackerna eller minska skadeverkningarna.

– Det finns många känsliga ställen i elnätet, säger projektledaren Gunnar Björkman från ABB som presenterade Vikingprojektet i tisdags. Det är svårt att veta exakt var svagheterna finns.

Efter Stuxnetviruset, som skapades 2010 för att attackera det iranska kärnkraftsprogrammet, är det få som avfärdar riskerna. Morgondagens smarta elnät – som allmänt anses nödvändigt för att klara elförsörjningen med miljövänliga alternativ – kräver betydligt mer kommunikation och blir ännu mer sammanflätat med internet, och därmed ännu mer utsatt.

Grunden för studien är en uppbyggd modell, ett virtuellt samhälle som beter sig som ett verkligt, med fabriker, hushåll och morgontrafik. Med hjälp av den kunde teknikerna i projektet ta fram en magnitudskala för hur svåra konsekvenserna blir av olika attacker. Liksom Richterskalan för jordskalv är den logaritmisk, men graderad från noll till tio, från ”inga problem” om strömavbrottet varar några millisekunder till ”svår katastrof” om en storstad drabbas av ett avbrott som varar flera månader.

Analysen visar hur känslig en miljonstad är för strömavbrott. Redan några sekunders avbrott kan stoppa tillverkningen i processindustrins fabriker. Sjukhusens intensivvårdsavdelningar är också beroende av el för allt från respiratorer till dialysapparater.

Om vattenverken blir utan ström i många timmar kan smutsigt vatten läcka in i ledningarna. Vid tio timmars avbrott slutar telekommunikationerna att fungera. När det händer, slutar också de elektroniska betalningarna att fungera, vilket i sin tur förlamar stora delar av samhället.

Efter flera dygn utan ström börjar bostadshusens vattenledningar få frostskador, och arbetsplatser och viktiga institutioner för samhällsservice tvingas att stänga.

I projektet har teknikerna studerat tretton specialfall. I rapporten kallas de storyboards. Ett scenario utgår från en så kallad trojan som letar sig in i systemet i en attack utifrån internet. I ett annat scenario hittar en USB-sticka med skadlig kod in i ett kontor med datorer som är kopplade till elnätets styrsystem. Ytterligare ett scenario startar med ett inbrott i ett regionalt kontor med datorer uppkopplade till elnätets styrsystem. Till varje storyboard finns förslag för hur man kan hindra sabotage eller minska effekterna av dem.

Förhoppningen är nu att på samma sätt påvisa svagheter i andra delar av samhället, till exempel vattendistributionen, en minst sagt livsviktig infrastruktur som är om möjligt ännu mer känslig för sabotage.

Läs mer
» Se Vikingprojektets film om hur en hacker tar över och saboterar elnätet.
» Läs Vikingprojektets rapport.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Visst kan man bryta sig in via datanätet, men mer ”prisvärt” borde en attack med sprängmedel mot HV-brytare vara? KISS-regeln…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA