Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Var trettonde damernas i IT-branschen

Var trettonde damernas i IT-branschen

IT-branschen är fortfarande extremt mansdominerad. Bara 7,6 procent av vd:arna är kvinnor och endast var femte anställd är kvinna, visar en granskning av Computer Sweden. Och framtiden ser inte ljusare ut. Högskolornas IT-utbildningar lyckas bara locka några få tjejer till varje klass.

”Underkänt! Det är det enda möjliga betyget för IT-branschens oförmåga att attrahera kvinnliga chefer till sina toppositioner”, skrev Computer Sweden i sin ledare i tisdags. Tidningen har granskat samtliga svenska bolag i Bolagsverkets register som dels har en omsättning på minst tio miljoner kronor och som har angivit vd:ns kön.

Resultatet placerade IT-branschen långt ner på listan, placering 15 av 19. Sämre var det bara för uthyrning och leasing, transport, tillverkning och industri samt jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske.

På branschorganisationen IT & Telekomföretagen är man inte överraskad över resultatet, snarare frustrerade.

– Vi driver sedan flera år en rad olika projekt för att dels locka fler tjejer till utbildningarna, dels utveckla kvinnor som ledare att ta vidare kliv till högre chefsjobb. Vi ser mätbara förbättringar hos enskilda företag men ännu inte mätbara resultat för hela branschen, säger Ulrika Strömqvist, projektledare på IT & Telekomföretagen.

En av satsningarna är mentorprogrammet Womentor som startade för sex år sedan, ett ledarskaps- och mentorprogram för kvinnor som är första linjens chefer. Dessa får en mentor, man eller kvinna, som är mer erfaren, har en högre chefsposition på ett annat företag. Företag som anmäler adepter till programmet måste formulera konkreta, realistiska och mätbara mål som handlar om att få en högre andel kvinnor på företagets ledande positioner.

– Vi upplever att företagen för varje år blir allt bättre på att formulera och följa upp de här målen. Vi kommer också framöver att följa upp alla adepter som deltagit i programmet på individnivå och se vilka vidare kliv de förhoppningsvis har tagit, säger Ulrika Strömqvist. 

Sajten valjit.se som lanserades för två år sedan försöker locka unga att välja IT-utbildningar. Där finns en guide till olika utbildningar och en rad personer i branschen berättar om sina jobb. Alla betonar att IT handlar minst lika mycket om människor som om teknik.

– Vi har också formulerat två konkreta mål med sajten. Det är dels att IT-programmen på högskolorna får två sökande till varje plats, dels att 40 procent av de sökande ska vara tjejer 2015, säger Ulrika Strömqvist.

Många högskolor är också väldigt aktiva och driver riktade satsningar för att locka fler tjejer till IT-programmen, men resultaten är i allmänhet knappt mätbara.

Lindköpings tekniska högskola har flera år i rad tagit kontakt med alla tjejer som sökt någon av deras sex program med data- eller IT-inriktning.

– Några tjejer här som går programmet har ringt upp alla tjejer som sökt något av programmen i sitt första-, andra- eller tredjehandsval. Det har varit uppskattat och hälften har ställt frågor kring utbildningen, säger Siv Söderlund, studievägledare på datasektionen på Linköpings tekniska högskola.
 
Men trots flera olika riktade insatser mot tjejerna är intresset för IT-programmen lågt.

– I dag har vi i genomsnitt ett par tjejer i varje klass, med undantag för medieteknik som lockar fler. Sedan 2007 har sammanlagt inte fler än omkring 60 tjejer påbörjat något av våra övriga fem ingenjörsprogram med IT-inriktning. Alla har inte heller tagit examen, men vi ser inte fler avhopp bland tjejer än killar, säger Siv Söderlund.

På KTH är situationen liknande. På årskurs ett på civilingenjörprogrammet i datateknik i år är tolv procent av studenterna tjejer.

– Det är väldigt lågt jämfört med de 25 procent som vi hade i slutet av 90-talet innan IT-bubblan sprack. Efter den kom tjejerna inte tillbaka. Förhoppningsvis ser vi en svag uppgång från de bottennivåer på åtta procent som vi hade för tre, fyra år sedan, säger Patrik Gärdenäs, på datasektionens utbildningsadministration.

En låg andel kvinnor i IT-branschen är dock inte en unik företeelse i Sverige. Det ser mer eller mindre likadant it i hela västvärlden.

– Men tittar vi österut är förhållandet helt annorlunda. I till exempel Turkiet och Asien är fler än 50 procent av studenterna på högskolornas IT-utbildningar tjejer. Vi kanske borde ta reda på vad det kan bero på och fundera över om det finns något som vi kan lära av dem, säger Patrik Gärdenäs.

IT & Telekomföretagens senaste satsning riktar sig till studie- och yrkesvägledare på högstadiet och gymnasiet i fem städer i landet. Organisationen är nationell värd för e-skillsweek 2012 – en EU-kampanj för att väcka ungas intresse för IT. Över trettio länder i Europa deltar med olika aktiviteter. Under e-skillsweek arrangerar IT & Telekomföretagen seminarier för studie- och yrkesvägledare.

– Det här en viktig yrkesgrupp. Kan studie- och yrkesvägledarna förstå vad en IT-utbildning kan leda till och visa konkreta exempel så att eleverna förstår att dataingenjörer jobbar lika mycket med människor som med teknik, så tror jag att fler tjejer kan tycka att det låter spännande, säger Ulrika Strömqvist.

2 KOMMENTARER

  1. Apropå att det är mer populärt i Turkiet och Asien (t.ex. Indien) att gå IT-utbildningar om man är kvinna – den norska dokumentären Hjernevask tittade på detta fenomen i avsnitt 1. Ju mer ekonomiskt välstånd ett land har, desto mer könssegregerad är arbetsmarknaden. Det verkar som att när det finns möjlighet att välja traditionella mans/kvinno-yrken gör män och kvinnor det. Om det inte finns möjlighet, väljer man vad helst man kan försörja sig på.

    Det verkar vara olika intressen hos könen som styr helt enkelt. Hur mycket extra fördelar man än ger kvinnor (eller egentligen, hur mycket man än diskriminerar män) kommer inte könsfördelningen ändras nämnvärt.

  2. Jag misslyckas ständigt med att förstå det förträffliga i att si eller så många procent av en viss församling måste vara av ett visst kön.
    Är det inte bättre att meriter och intresse för uppgiften i fråga avgör vilken fördelning det blir?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA