Rekordlågt intresse för läraryrket

1
1791

Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Från 7,5 sökande per studieplats för tjugo år sedan, till 1,1 per plats idag. De dystra siffrorna presenteras i en ny rapport från Lärarnas riksförbund. Fortsätter trenden kan det få förödande konsekvenser, menar Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund.

Intresset för läraryrket har rasat de senaste åren. Lärarutbildningarna i matematik, naturvetenskap och teknik har haft ett lågt söktryck under en längre tid, vilket gjort att flera utbildningar inte kunnat starta. Vid Högskolan i Kalmar har man inte en enda sökande till matematiklärarutbildningen och enligt Lärarnas riksförbunds egna undersökningar studerar många till lärare som ett rent andrahandsval. Enligt Metta Fjelkner kan alltför låg lön och bristande respekt för yrket ligga bakom de låga sifforna i Lärarnas riksförbunds senaste rapport.

– En nyutexaminerad civilingenjörs ingångslön rekommenderas ligga på 29 000 vilket är slutlönen för en gymnasielärare i Sverige. En gymnasielärare kan börja på 22 000 men chansen att stegra i lön är liten. Många studenter lånar till sin utbildning, det rör sig i runda slängar om en kvarts miljon för en utbildning, vare sig du blir civilingenjör eller lärare. Det är en av de stora förklaringarna till det låga intresset, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas riksförbund.

Metta Fjelkner, förbundsordförande Lärarnas riksförbund.

Svenska lärarlöner ligger idag i nivå med lärare i Grekland och Portugal, medan lärare i våra grannländer Tyskland och Danmark ligger 50 procent högre. Allra sämst löneutveckling har lärare på gymnasiet haft.

– Om man satsat lika mycket på löneutvecklingen för gymnasielärare som för till exempel sjuksköterskor och förskollärare hade vi legat 10 000 kronor upp idag. Siffran är inte tagen ur luften och hade vi bara haft samma utveckling som andra yrken har haft hade vi sluppit den här diskussionen. Detta är ett allmänintresse och måste bli så i högre grad. Det finns inga vinnare i det här, bara förlorare. Lyfter vi lönerna kommer det bli ett helt annat intresse för läraryrket, säger Metta Fjelkner.

En annan förklaring till det låga intresset kan vara att man tidigare kunnat anställa personer utan vare sig ämneskompetens eller högskolepoäng om man inte hittade någon lärarkandidat med rätt utbildning. Något som i grund och botten handlar om en bristfällig respekt för yrket som lärare, menar Metta Fjelkner.

– Varför studera i över fem år om man kan bli utbytt med vem som helst? Självklart väljer ungdomar att utbilda sig i andra naturvetenskapliga yrken när lärarutbildningen inte respekteras, säger Metta Fjelkner.

Den senaste tiden har lärarutbildningarna gått in för att utbilda lärare med kompetens att undervisa många olika åldrar och med en så bred ämneskompetens som möjligt. Något som enligt Metta Fjelkner kan vara ytterligare en bov i sammanhanget.

– Det har funnits en strävan att utbilda lärare som är så breda att de kan undervisa i allt från dans till biologi. Då finns det ingen respekt för ämnena överhuvudtaget. Man behöver stor kunskap i ett specifikt ämne och för att ha en framgångsrik skola måste man respektera de olika ämnena och även de olika åldrarna, säger Metta Fjelkner.

Ett steg i rätt riktning kan Chalmers nya mastersprogram Lärande och ledarskap vara, där man blir både gymnasielärare och civilingenjör i samma utbildning. Tanken är att man ska kunna röra sig mellan både näringsliv och skola vilket förhoppningsvis blir fruktbart för båda parter, menar Metta Fjelkner.

– Jag följer den här utbildningen på Chalmers och vet att även KTH har en variant vilket är väldigt roligt. På Chalmers tar de in elever på kunskapstest och till 11 platser sökte 15 personer. Det intressanta blir att se hur många av dem som väljer att arbeta i skolorna i slutändan. Får de ingen löneutveckling stannar de sannolikt inte där. Men om svensk industri och forskning ska vara kvar på samma nivå som idag måste man börja från grunden och ha välutbildade lärare som utbildar våra ungdomar.

Enligt Metta Fjelkner tenderar läraryrket idag också att bli ett kvinnoyrke, något som rimmar illa på strävan mot att ha både kvinnliga och manliga förebilder inom skolan. Överlag ser framtiden för Sverige som kunskapsnation mörk ut, menar hon.

– Vi är i ett läge där vi saknar lärare och till vissa utbildningar finns inga lärare överhuvudtaget. I framtiden kommer vi inte ha några lärare till gymnasiet om inte det här rättas till. Just nu är Sverige i en brytningsperiod, om vi inte tar de viktiga steg som krävs för att upprätta läraryrket statusmässigt nu, både gällande lön och respekt, kommer vi inte få några duktiga ungdomar att välja läraryrket, säger Metta Fjelkner.

Förstahandssökande till utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning i förhållande till samtliga yrkesutbildningar. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Läs mer:
» Hela rapporten.

Lina Forsberg Bjärnlind

1 KOMMENTAR

  1. Har länge sett lärare som ett alternativ till ett arbete i industrin. Med de förändringar som skett de senaste åren så – nej.
    Jag tror att faktakunskapen är det väsentligaste för en lärare. Jag tror inte att man kan se skillnaden på en utbildad lärare och en som inte har pedagogik utbildning efter något års erfarenhet/verksamhet.
    Jag tycker generellt att lärare i grundskolan har för låg ämneskunskap.
    Tycker väsentligen att Björklunds reformer gjort lärare till ett skrå, inte ett yrke. Och jag förstår att färre söker så som villkoren i yrket utvecklats. För mig är inte detta väsentligen en fråga om pengar utan övriga villkor.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.