Svårt överleva på studiemedel

5
2565

Fabian Wahlgren, student på KTH. Foto: Lina Forsberg Bjärnlind.

Situationen för dagens studenter blir allt tuffare. Enligt nya beräkningar går man idag back med över 700 kronor i månaden. För Fabian Wahlgren, student på KTH, innebär detta att extrajobb vid sidan av studierna varit ett nödvändigt ont. Något som kan få negativa konsekvenser på studieresultaten.

Fabian Wahlgren, 22 år, studerar till civilingenjör inom medieteknik och är inne på sitt fjärde år på KTH. Han har jobbat extra sedan utbildningsstarten till i somras då hans sambo blev utexaminerad började jobba.

– När min sambo blev färdig och fick jobb gjorde inte mina tusenlappar extra i månaden lika stor skillnad längre, då är det mer värt att kunna vara hemma på kvällar och helger, säger Fabian Wahlgren.

Tidigare har Fabians extrajobb inneburit omkring 12 timmar i snitt varje vecka och de olika jobben har varit varierande.

– Jag har jobbat inom kundservice på Svenska Dagbladet och Tre. Sista våren jobbade jag med tv-sändningar på Canal Plus. Lönen på sådana här jobb är låg, man får vara glad om man får över 100 kronor i timmen. Jag såg mitt extrajobb som en investering i min livskvalitet, men det påverkade helt klart mina studier. Tiden på KTH är ändå omkring sex år och man vill inte leva på nudlar hela tiden. Att leva på existensminimum går, men det är inte kul, säger Fabian Wahlgren.

Sabine Pettersson, vice ordförande SFS.

Enligt nya beräkningar från Sveriges förenade studentkårer går dagens studenter 740 kronor back varje månad vilket är mer än dubbelt så mycket som förra året.

– Kostnadsutvecklingen i samhället går snabbt och de höjningar på studiemedlet som gjorts är inte nog eftersom studenterna fortfarande går back. I princip måste studiemedlet ligga på samma nivåer som studenternas kostnader ligger på, säger Sabine Pettersson, vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer.

Varje år justeras studiemedlet upp utifrån ett prisbasbelopp, men i och med regeringens beslut att inte höja både bidrag och lån lika mycket höjs nu istället studenternas lånebörda, menar Sabine Pettersson.

Regeringen inte tar studenterna på allvar, därför har det svenska studiemedlet, historiskt sett, alltid legat lågt. Principen om en tredjedel bidrag och två tredjedelar lån har frångåtts vilket resulterat i att studenternas lånebörda höjts, säger Sabine Pettersson.

För att klara av sin ekonomi under studietiden tvingas nu alltfler studenter att arbeta vid sidan av studierna. Något som enligt Sabine Pettersson får konsekvenser på studenternas studieresultat.

– Enligt studier är trenden att runt 50 procent av alla studenter jobbar extra. Det resulterar i att man tar tid från studierna för att klara av ekonomin. Studieresultaten försämras då man inte kan koncentrera sig på sina studier fullt ut. Detta drabbar inte bara studenterna utan Sverige som kunskapsnation då vi inte ger studenterna de bästa förutsättningarna att ta del av studierna. Dessutom finns det många som inte kan arbeta extra på grund av sociala förutsättningar eller ett för högt studietempo, säger Sabine Pettersson.

Att studieresultaten blir lidande när man tvingas arbeta utöver sina studier är ofrånkomligt, menar Fabian Wahlgren. Dessutom gäller det att hitta ett extrajobb där man kan kombinera sitt jobbschema med sitt skolschema.

– Många föreläsningar är obligatoriska så det måste gå att anpassa sitt jobb efter sina studier. Men om man satsar på att klara sig igenom utbildningen utan omtentor har man inte speciellt mycket fritid över. Studierna kräver mycket tid, säger Fabian Wahlgren.

Något som är helt avgörande för studentekonomin är bostadssituationen, enligt Fabian Wahlgren. Och kostnadsläget ser värre ut i storstäderna. Har man otur med dyra lägenheter är ett extrajobb ett nödvändigt ont för att klara sig överhuvudtaget.

– Nu bor jag i en studentlägenhet i Kungshamra på 46 kvadratmeter, tidigare har jag bott i andrahand i Hägersten och i Haninge. Tack vare att jag och min sambo hela tiden delat på hyran har vi klarat oss eftersom hyran på alla tre lägenheterna legat på runt 7000 kronor i månaden. Då handlar det i princip om bunkrar där de satt upp gipsväggar, säger Fabian Wahlgren.

Om man som student tar maximalt lån får man tillsammans med bidragsdelen 8920 kronor i månaden. Något som efter fasta utgifter som telefon, bredband och pendelkort inte lämnar mycket över om man har en saftig hyra. Många studenter väljer istället att bo kvar hemma under studietiden, om de har möjlighet till detta.

– Det är dyrt i Stockholm, så jag förstår om man väljer att bo kvar hemma. Hellre bo i en villa eller stor lägenhet än en liten studentlägenhet långt ut. Jag själv kommer från Lidköping men det är många stockholmare på KTH och många av dem bor hemma. Men för oss som kommer utifrån är extrajobb ett måste om man vill ha en någorlunda livskvalitet. Dessutom hade jag aldrig klarat mig om jag inte tagit fullt studiemedel, säger Fabian Wahlgren.

Enligt Fabian Wahlgren bör man bygga fler studentlägenheter, öka antalet studentrabatter och höja studiemedlet.

– När det kommer till Stockholm behövs fler studentbostäder, allting kommer tillbaka till bostadssituationen. Dessutom borde man få bättre rabatter på SL-kort och liknande. Optimalt vore ju om bidraget höjdes mer än lånet och att man fick omkring 10 000 kronor i månaden. Det tycker jag är rimligt och då kan man leva utan att ständigt behöva snåla, säger Fabian Wahlgren.

Lina Forsberg Bjärnlind

5 KOMMENTARER

  1. eller om man jobbar så får man mindre av CSN så då får man i alla fall inte ut nått mer att röra sig med!

  2. Vilket j*vla trams!

    Som student har man det hur underbart bra som helst och pengarna man får räcker och blir över – den som säger något annat har fel! Vill man ha mer pengar får man just jobba. Klarar man inte detta upptill studierna så är det enda som behövs ändrade vanor och en gnutta intelligens. Det är konstigt att folk som siktar mot att bli ingenjörer inte förstår en så enkel sak…

    Ps. Jag är själv CivIng-student, så jag vet mycket väl hur det är att behöva plugga hårt ibland.

  3. Spännande att se vilka studenter de kollat. Har ej barn och bor i studentrum i Linköping och har aldrig maxat lånet. Sen är väl för min del ca 1kkr på mat och kanske ~1000kr för böcker 4 ggr om året.

  4. Jag håller helt med dig Caroline, jag själv får också över mer än tillräckligt från mitt CSN. Även om min hyra ligger lägre än det givna så har jag mycket svårt att tänka mig att man gå back. Det måste vara mycket flytande bröd i den matnotan….

  5. Det är alltid bra när ett student-problem uppmärksammas i media. Tyvärr tycker jag dock att denna artikel saknar verklighetsförankring. Dagens studenter är inte fattiga! Jag kan självklart endast tala för mig själv, men jag får ofta en tusenlapp över från mitt studiemedel varje månad och då har jag ändå en hyra på drygt 4000kr.

    Statistiken som framhävs i artikeln finner jag roande. Efter tre års heltidsstudier (eller ”dygnet-runt-studier” som jag vill kalla det) på ett civilingenjörsprogram i Uppsala har jag aldrig träffat en student som lägger ut 2000kr på mat varje månad. Till mina matvanor hör bland annat lax och lövbiff (inga nudlar), ändå har jag aldrig kommit upp i de påstådda beloppen. Jag blir upprörd när en tidning som Ingenjören publicerar en sådan här artikel, och lägger fokus på ett icke-problem när det finns många andra problem i en students liv.

Lämna ett svar till Thomas A Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.