Forskar vi oss mot undergång?

2
1555

Nej, jag tänker inte skriva om kärnvapenutveckling. Inte heller om partikelacceleratorn LHC, där vissa har varit rädda – helt ogrundat, för övrigt – att forskarna ska råka skapa ett svart hål. Jag tänkte ta upp en teknik som forskare i senaste numret av Nature varnar för att den kan orsaka en biologisk katastrof, om den inte hanteras rätt. En teknik som USA:s president Barack Obama beordrat en kommission kring bioetik att titta särskilt noga på, som av vissa bedömare ses som det största hotet mot mänskligheten.

Det handlar om syntetisk biologi, en teknik för att skräddarsy organismer efter våra behov, till exempel för att producera mediciner eller lösa energiproblem. För många av oss låter det fortfarande som science fiction, men faktum är att teknikutvecklingen har kommit så långt att till och med studenter klarar av att skräddarsy bakterier. I Uppsala har till exempel ett gäng teknologer pusslat ihop en bakterie som blir blå efter att den fått blått ljus på sig (läs mer om det i Sture Henckels reportage i senaste numret av Ingenjören). Forskare hoppas också att man med hjälp av syntetisk biologi ska förstå bakterier och virus bättre, och på så sätt kunna hitta bättre botemedel och sätt att stoppa eventuella pandemier.

Men det finns en baksida av myntet. Det är klart att jag spetsar till det lite i rubriken, men tekniken är inte många år från att kunna hanteras av amatörer i garagelabb. Så kallade biohackers har redan gjort entré, till exempel genom organisationen DIY BIO. Där IT var på 60-70-talet, där är den syntetiska biologin i dag, enligt bedömare i branschen. Om bara fyra år räknar man med att den globala marknaden för syntetisk biologi har vuxit till 11 miljarder dollar.

Om man lägger ihop det med det faktum att några forskare för några år sedan lyckades återskapa Spanska sjukan-viruset på syntetisk väg och publicerade den genetiska koden och tillvägagångssättet i tidskriften Nature, eller att två andra forskare lyckats skapa en version av fågelinfluensan som smittar mellan däggdjur och sannolikt också mellan människor, ja då tycker jag att man faktiskt har anledning att bli lite orolig.

Och det är jag inte ensam om. Forskarna som skriver den kommenterande artikeln i senaste numret av Nature fokuserar visserligen på den ekologiska faran med tekniken: ”ingen förstår ännu den risk som syntetiska organismer utgör för miljön”, skriver de, och efterlyser satsningar i storleksordningen 20-30 miljoner dollar (motsvarande ungefär 130-200 miljoner kronor) på forskning om hur syntetiska organismer kan påverka miljön om de ”smiter ut” i verkligheten.

Men minst lika oroande är det faktum att biohackare kan sy ihop egna bakterier eller virus i sitt garage. Vad händer när biohackarna också lyckas pussla ihop ett fågelinfluensavirus som smittar mellan människor? För en girig och inte alltför etisk biohackare finns det nog en ordentlig hacka att tjäna på den svarta marknaden genom att ta fram biologiska vapen. Kanske är det inte Irans eventuella kärnvapenprogram som vi ska vara mest oroade för i sammanhanget.

2 KOMMENTARER

  1. Många bra uppfinningar kommer att användas för dåliga saker men betyder de att vi inte ska utveckla sammhället? Självklart är de bra att vara medveten om riskerna men jag tycker inte att man ska avstå från att utveckla nya tekniker bara för att risken finns att de kommer användas på ett olämpligt sätt.

    • Hej Marcus,

      Tack för din kommentar! Jag håller naturligtvis med dig – vi ska absolut inte försöka stoppa utvecklingen. Det vore också naivt att tro att vi kunde det. Men min poäng är att när teknik som kan göra stor skada blir tillgänglig för en bred allmänhet bör man vara medveten om riskerna det medför.

      Peter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.