Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Forskar vi oss mot undergång?

Forskar vi oss mot undergång?

Nej, jag tänker inte skriva om kärnvapenutveckling. Inte heller om partikelacceleratorn LHC, där vissa har varit rädda – helt ogrundat, för övrigt – att forskarna ska råka skapa ett svart hål. Jag tänkte ta upp en teknik som forskare i senaste numret av Nature varnar för att den kan orsaka en biologisk katastrof, om den inte hanteras rätt. En teknik som USA:s president Barack Obama beordrat en kommission kring bioetik att titta särskilt noga på, som av vissa bedömare ses som det största hotet mot mänskligheten.

Det handlar om syntetisk biologi, en teknik för att skräddarsy organismer efter våra behov, till exempel för att producera mediciner eller lösa energiproblem. För många av oss låter det fortfarande som science fiction, men faktum är att teknikutvecklingen har kommit så långt att till och med studenter klarar av att skräddarsy bakterier. I Uppsala har till exempel ett gäng teknologer pusslat ihop en bakterie som blir blå efter att den fått blått ljus på sig (läs mer om det i Sture Henckels reportage i senaste numret av Ingenjören). Forskare hoppas också att man med hjälp av syntetisk biologi ska förstå bakterier och virus bättre, och på så sätt kunna hitta bättre botemedel och sätt att stoppa eventuella pandemier.

Men det finns en baksida av myntet. Det är klart att jag spetsar till det lite i rubriken, men tekniken är inte många år från att kunna hanteras av amatörer i garagelabb. Så kallade biohackers har redan gjort entré, till exempel genom organisationen DIY BIO. Där IT var på 60-70-talet, där är den syntetiska biologin i dag, enligt bedömare i branschen. Om bara fyra år räknar man med att den globala marknaden för syntetisk biologi har vuxit till 11 miljarder dollar.

Om man lägger ihop det med det faktum att några forskare för några år sedan lyckades återskapa Spanska sjukan-viruset på syntetisk väg och publicerade den genetiska koden och tillvägagångssättet i tidskriften Nature, eller att två andra forskare lyckats skapa en version av fågelinfluensan som smittar mellan däggdjur och sannolikt också mellan människor, ja då tycker jag att man faktiskt har anledning att bli lite orolig.

Och det är jag inte ensam om. Forskarna som skriver den kommenterande artikeln i senaste numret av Nature fokuserar visserligen på den ekologiska faran med tekniken: ”ingen förstår ännu den risk som syntetiska organismer utgör för miljön”, skriver de, och efterlyser satsningar i storleksordningen 20-30 miljoner dollar (motsvarande ungefär 130-200 miljoner kronor) på forskning om hur syntetiska organismer kan påverka miljön om de ”smiter ut” i verkligheten.

Men minst lika oroande är det faktum att biohackare kan sy ihop egna bakterier eller virus i sitt garage. Vad händer när biohackarna också lyckas pussla ihop ett fågelinfluensavirus som smittar mellan människor? För en girig och inte alltför etisk biohackare finns det nog en ordentlig hacka att tjäna på den svarta marknaden genom att ta fram biologiska vapen. Kanske är det inte Irans eventuella kärnvapenprogram som vi ska vara mest oroade för i sammanhanget.

2 KOMMENTARER

  1. Många bra uppfinningar kommer att användas för dåliga saker men betyder de att vi inte ska utveckla sammhället? Självklart är de bra att vara medveten om riskerna men jag tycker inte att man ska avstå från att utveckla nya tekniker bara för att risken finns att de kommer användas på ett olämpligt sätt.

    • Hej Marcus,

      Tack för din kommentar! Jag håller naturligtvis med dig – vi ska absolut inte försöka stoppa utvecklingen. Det vore också naivt att tro att vi kunde det. Men min poäng är att när teknik som kan göra stor skada blir tillgänglig för en bred allmänhet bör man vara medveten om riskerna det medför.

      Peter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

1
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA