Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Översvämning skulle ge svåra följder

Översvämning skulle ge svåra följder

Om Mälaren skulle svämma över skulle flera samhällsviktiga funktioner kunna slås ut, med fara för liv och hälsa som följd. Den slutsatsen drar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport.

– Vi har en mycket hög översvämningsrisk i Mälaren, eftersom tillrinningen till sjön kan vara högre än kapaciteten att tappa ut vatten. Och vår slutsats är att om översvämningen når höga nivåer så kan det få mycket svåra konsekvenser för samhället, säger Susanne Edsgård på MSB.

För elva år sedan, hösten och vintern 2000-2001, inträffade just en sådan översvämning som skulle kunnat få stora följder för samhällsviktiga verksamheter, enligt MSB:s utredning. Då gick det ändå någorlunda bra ändå eftersom man redan tidigt under hösten började tappa ut mer vatten än vad som egentligen är tillåtet enligt dagens regler.

– Man såg hur vattennivåerna bara steg och steg, så man fattade det beslutet i ett tidigt skede. Annars hade översvämningen blivit ännu värre än den blev, säger Susanne Edsgård.

Men vad händer om en ännu värre översvämning inträffar? Det är den frågan MSB nu besvarar, två år efter att man fick i uppdrag av regeringen att bedöma analysera och konsekvenserna av en eventuell översvämning och påbörjade utredningen.

Och det är inte rolig läsning för kommunerna runt Mälaren. Slutsatsen är att redan om vattennivåerna hamnar bara en halvmeter över medelnivån, något mer än den låg på hösten 2000, skulle man få stora störningar på samhällsnyttig verksamhet. De mest utsatta samhällsfunktionerna är elförsörjning, dricksvatten, fjärrvärmeverk och avloppshantering. Alla 24 kommuner runt Mälaren och Arbogaån berörs.

– Vi har tittat på 236 objekt runt Mälaren, och av dessa skulle 180 få allvarliga eller till och med katastrofala störningar. För 22 av dem är läget riktigt allvarligt, säger Johanna Farelius, uppdragsledare på konsultföretaget WSP som anlitats av MSB.

Ett exempel på en byggnad som är extra känslig för en översvämning är riksdagshuset, där ställverket är placerat alldeles för lågt, berättar Johanna Farelius. Men en översvämning skulle inte bara bli problematisk för riksdagsmännen, utan för hela samhället och dessutom kosta väldigt mycket pengar, enligt rapporten.

– Stora anläggningar skulle behöva stängas ner, bland annat reningsverk, och det finns en tydlig risk att det skulle leda till att Mälaren förorenas och inte kan användas som dricksvattentäckt. Många av de objekt vi har tittat närmare på är också beroende av enstaka nätstationer för att verksamheten ska flyta på, och det gör dem väldigt känsliga.

Det finns två sätt att se till att riskerna minskar, konstaterar MSB i rapporten. Det ena är att satsa enorma resurser på att öka beredskapen runt hela Mälaren, något som man bedömer som orealistiskt. Det andra är att öka avrinningskapaciteten. Och det kommer man också göra i och med att Slussen i Stockholm byggs om – men det arbetet är klart först 2020, enligt planerna.

– Nya Slussen kommer att tredubbla avrinningskapaciteten. Men fram till dess finns fortfarande en stor risk, och det finns absolut anledning att vidta åtgärder för flera objekt. Många har i dag bara en viss eller saknar helt beredskap för en större översvämning, de står i princip helt oförberedda att hantera en sådan situation, säger Susanne Edsgård på MSB.

Hon poängterar också att om en översvämning skulle inträffa så skulle troligtvis också andra delar av landet vara drabbade, och då är frågan vad man ska prioritera från samhällets håll.

– Det kan bli brist på material som pumpar och så vidare. Vi tror att samhällets resurser hantera en sådan situation är begränsade, säger hon.

På många anläggningar har man också nu, som en följd av MSB:s kartläggning, börjat genomföra egna undersökningar, för att stå bättre rustade för en eventuell översvämning. På MSB hoppas man även att de berörda kommunerna själva ska använda sig av den information myndigheten har tagit fram för att öka beredskapen.

Sweco har också för MSB:s räkning och med hjälp av en ny höjdmätningsmetod tagit fram detaljerade kartor över hur vattnet skulle sprida sig in mot land i de drabbade områdena.

– All information finns fritt tillgänglig på vår hemsida. Det vi vill är att den här informationen ska vara praktisk och konkret och komma till nytta för kommuner och anläggningar eller andra, säger Susanne Edsgård på MSB.

Med hjälp av laserscanning har man tagit fram detaljerade kartor som visar hur vattnet från Mälaren skulle sprida sig vid en översvämning. Färgerna markerar tiocentimetersintervall från dagens höjd upp till 2,2 meter högre vattenstånd, den fysiska gräns som finns för en översvämning av Mälaren. Samma teknik som använts här, används också för en detaljerad höjdmätning av hela landet som ska vara klar inom några år. Foto: MSB.
Med hjälp av laserscanning har man tagit fram detaljerade kartor som visar hur vattnet från Mälaren skulle sprida sig vid en översvämning. Färgerna markerar tiocentimetersintervall från dagens höjd upp till 2,2 meter högre vattenstånd, den fysiska gräns som finns för en översvämning av Mälaren. Samma teknik som använts här, används också för en detaljerad höjdmätning av hela landet som ska vara klar inom några år. Foto: MSB.

Läs mer:
» Detaljerad karta över hur översvämningen skulle drabba Mälarregionen
» MSB:s samlade information om följderna av en översvämning i Mälaren
» Sammanfattning av rapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA