Översvämning skulle ge svåra följder

0
1232

Om Mälaren skulle svämma över skulle flera samhällsviktiga funktioner kunna slås ut, med fara för liv och hälsa som följd. Den slutsatsen drar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport.

– Vi har en mycket hög översvämningsrisk i Mälaren, eftersom tillrinningen till sjön kan vara högre än kapaciteten att tappa ut vatten. Och vår slutsats är att om översvämningen når höga nivåer så kan det få mycket svåra konsekvenser för samhället, säger Susanne Edsgård på MSB.

För elva år sedan, hösten och vintern 2000-2001, inträffade just en sådan översvämning som skulle kunnat få stora följder för samhällsviktiga verksamheter, enligt MSB:s utredning. Då gick det ändå någorlunda bra ändå eftersom man redan tidigt under hösten började tappa ut mer vatten än vad som egentligen är tillåtet enligt dagens regler.

– Man såg hur vattennivåerna bara steg och steg, så man fattade det beslutet i ett tidigt skede. Annars hade översvämningen blivit ännu värre än den blev, säger Susanne Edsgård.

Men vad händer om en ännu värre översvämning inträffar? Det är den frågan MSB nu besvarar, två år efter att man fick i uppdrag av regeringen att bedöma analysera och konsekvenserna av en eventuell översvämning och påbörjade utredningen.

Och det är inte rolig läsning för kommunerna runt Mälaren. Slutsatsen är att redan om vattennivåerna hamnar bara en halvmeter över medelnivån, något mer än den låg på hösten 2000, skulle man få stora störningar på samhällsnyttig verksamhet. De mest utsatta samhällsfunktionerna är elförsörjning, dricksvatten, fjärrvärmeverk och avloppshantering. Alla 24 kommuner runt Mälaren och Arbogaån berörs.

– Vi har tittat på 236 objekt runt Mälaren, och av dessa skulle 180 få allvarliga eller till och med katastrofala störningar. För 22 av dem är läget riktigt allvarligt, säger Johanna Farelius, uppdragsledare på konsultföretaget WSP som anlitats av MSB.

Ett exempel på en byggnad som är extra känslig för en översvämning är riksdagshuset, där ställverket är placerat alldeles för lågt, berättar Johanna Farelius. Men en översvämning skulle inte bara bli problematisk för riksdagsmännen, utan för hela samhället och dessutom kosta väldigt mycket pengar, enligt rapporten.

– Stora anläggningar skulle behöva stängas ner, bland annat reningsverk, och det finns en tydlig risk att det skulle leda till att Mälaren förorenas och inte kan användas som dricksvattentäckt. Många av de objekt vi har tittat närmare på är också beroende av enstaka nätstationer för att verksamheten ska flyta på, och det gör dem väldigt känsliga.

Det finns två sätt att se till att riskerna minskar, konstaterar MSB i rapporten. Det ena är att satsa enorma resurser på att öka beredskapen runt hela Mälaren, något som man bedömer som orealistiskt. Det andra är att öka avrinningskapaciteten. Och det kommer man också göra i och med att Slussen i Stockholm byggs om – men det arbetet är klart först 2020, enligt planerna.

– Nya Slussen kommer att tredubbla avrinningskapaciteten. Men fram till dess finns fortfarande en stor risk, och det finns absolut anledning att vidta åtgärder för flera objekt. Många har i dag bara en viss eller saknar helt beredskap för en större översvämning, de står i princip helt oförberedda att hantera en sådan situation, säger Susanne Edsgård på MSB.

Hon poängterar också att om en översvämning skulle inträffa så skulle troligtvis också andra delar av landet vara drabbade, och då är frågan vad man ska prioritera från samhällets håll.

– Det kan bli brist på material som pumpar och så vidare. Vi tror att samhällets resurser hantera en sådan situation är begränsade, säger hon.

På många anläggningar har man också nu, som en följd av MSB:s kartläggning, börjat genomföra egna undersökningar, för att stå bättre rustade för en eventuell översvämning. På MSB hoppas man även att de berörda kommunerna själva ska använda sig av den information myndigheten har tagit fram för att öka beredskapen.

Sweco har också för MSB:s räkning och med hjälp av en ny höjdmätningsmetod tagit fram detaljerade kartor över hur vattnet skulle sprida sig in mot land i de drabbade områdena.

– All information finns fritt tillgänglig på vår hemsida. Det vi vill är att den här informationen ska vara praktisk och konkret och komma till nytta för kommuner och anläggningar eller andra, säger Susanne Edsgård på MSB.

Med hjälp av laserscanning har man tagit fram detaljerade kartor som visar hur vattnet från Mälaren skulle sprida sig vid en översvämning. Färgerna markerar tiocentimetersintervall från dagens höjd upp till 2,2 meter högre vattenstånd, den fysiska gräns som finns för en översvämning av Mälaren. Samma teknik som använts här, används också för en detaljerad höjdmätning av hela landet som ska vara klar inom några år. Foto: MSB.
Med hjälp av laserscanning har man tagit fram detaljerade kartor som visar hur vattnet från Mälaren skulle sprida sig vid en översvämning. Färgerna markerar tiocentimetersintervall från dagens höjd upp till 2,2 meter högre vattenstånd, den fysiska gräns som finns för en översvämning av Mälaren. Samma teknik som använts här, används också för en detaljerad höjdmätning av hela landet som ska vara klar inom några år. Foto: MSB.

Läs mer:
» Detaljerad karta över hur översvämningen skulle drabba Mälarregionen
» MSB:s samlade information om följderna av en översvämning i Mälaren
» Sammanfattning av rapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.