Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning "GMO-reglerna måste förändras"

”GMO-reglerna måste förändras”

Trots att studie efter studie visar att tekniken är ofarlig, fortsätter EU-reglerna för genmodifierade växter att vara alltför rigida. Resultatet blir att jordbruket i övriga världen blir effektivare än det inom EU, och i förlängningen att en hållbar utveckling motarbetas – det menar flera framstående svenska forskare på området. 

– Ska jag vara ärlig ser jag det som ett brott mot mänskligheten att försöka stoppa den här tekniken. Vi är på väg att bli 9 miljarder människor på jorden, och allas levnadsstandard stiger. Och den här befolkningen måste födas på något sätt, på samma landareal och med mindre miljöpåverkan. Det är vansinne att inte utnyttja den bästa tekniken för att göra det, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet.

För bara några årtionden sedan var Sverige världsledande inom växtförädling – men nu har i princip all tillämpad forskning på området lämnat landet. I andra delar av världen, Asien och Nord- och Sydamerika, satsas det i stället stort på genmodifierade grödor.

Stefan Jansson. Foto: Umeå universitet.
Stefan Jansson. Foto: Umeå universitet.

Enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, användes GMO-grödor på tio procent av all jordbruksareal i världen förra året – men inom EU är det fortfarande i princip omöjligt att kommersiellt odla genmodifierade växter, menar Stefan Jansson, som på tisdagen arrangerade ett symposium om genmodifierade växter på Kungliga Vetenskapsakademien.

– Det är bara att välja. Om vi ska ha ett jordbruk utan den bästa tekniken i EU, måste det kompenseras med massiva subventioner och höga skyddstullar. Det kommer att bli en protektionism som aldrig förr, säger han.

Nyligen flyttade också BASF, ett av de sista stora GMO-företagen, från Europa just på grund av det hårda regelverket, enligt Stefan Jansson. Bland annat hade företaget utvecklat en potatissort som är resistent mot bladmögel, ett stort problem för potatisodlarna i landet.

Det stora problemet med dagens regelverk är enligt honom, och många av hans kollegor runt om i landet, att det är alltför fokuserat på genmodifieringen som teknik, i stället för egenskaperna hos den växt man faktiskt tar fram.

– Det finns ingen anledning till att ha ett teknikbaserat regelverk, det är enbart historiska skäl till att vi har det. Men lagstiftningen vänder inte förrän politikerna vänder i frågan, och politikerna vänder inte förrän opinionen vänder. Samtidigt finns det inget utbrett motstånd mot GMO bland allmänheten, det märker vi när vi är ute och pratar om de här frågorna, säger Sten Stymne, professor i växtförädling och genetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Enligt de forskare som deltog vid tisdagens symposium är alltså saken enkel – det råder en överdriven rädsla för tekniken som sådan, trots att forskningsprojekt efter forskningsprojekt visar att genmodifierade grödor inte på något sätt mer riskabel än traditionell växtförädling. Den rädslan gör att vi inom EU riskerar att bli akterseglade när det handlar om att ta fram så effektiva och miljövänliga grödor som möjligt, trots att tekniken har stor potential för att mer effektivt föda en växande världsbefolkning och göra det på ett sätt som påverkar miljön mindre.

Men enligt Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen är frågan inte alls så enkel. Han menar till och med att det är vilseledande av forskarna att försöka ge bilden av att det råder konsensus om den här frågan inom forskarvärlden.

– Det är jätteviktigt att säga att forskarna inte är eniga om riskerna med GMO, det finns flera studier som visar på risker och problem. Jag tycker att det är pinsamt att Kungliga Vetenskapsakademien upplåter sina lokaler till ett arrangemang som detta, säger Mikael Karlsson.

Mikael Karlsson. Foto: Naturskyddsföreningen.
Mikael Karlsson. Foto: Naturskyddsföreningen.

Men inte heller Naturskyddsföreningen är kategoriskt emot genmodifierade grödor, säger Mikael Karlsson.

– Vi har aldrig sagt varken ja eller nej till genmodifierade växter som sådana. Men samtidigt ser vi att de genmodifierade växter som används kommersiellt i dag är intimt förknippade med kemikalieanvändning och förstärker snarare jordbrukets miljöpåverkan, säger han.

– Ett annat problem är att det i dagsläget inte finns några regler för miljöskadestånd om något skulle gå snett med de genmodifierade växterna. Men visst, det finns kanske ibland omotiverat höga krav på grundforskningen inom GMO, och det är väl det som skapar sådan frustration för de här forskarna. På sikt tror jag också att vi kommer att få se ett mer differentierat regelverk när det gäller genmodifiering av växter, ungefär som det är med kemikalier i dag. Det kommer att vara grönt ljus för en del och rött en del, och kanske gult på merparten, säger han.

Enligt Stefan Jansson, som anordnade tisdagens symposium, är den verkligheten kanske inte alltför avlägsen ändå.

– Jag tror att vi befinner oss vid en ”tipping point” nu. Jag tror att vi inte kan fortsätta leva i en bubbla i EU så länge till. Men samtidigt hade vi sagt samma sak för fem år sedan, så det går inte riktigt att veta, säger han.

Och om regelverket skulle lätta så har Sverige stora möjligheter att återta sin världsledande roll inom växtförädling, tror SLU-professorn Sten Stymne.

– Även de mest ivriga motståndarna mot genmodifiering av växter börjar nog inse att tekniken i sig inte är farlig. Och även om den tillämpade forskningen på området har blivit eftersatt i Sverige, ligger vi fortfarande väldigt bra till när det handlar om den grundvetenskapliga forskningen. Så vi har ett guldläge att ta ledningen i Europa om och när reglerna lättas, säger han.

Peter Alestig Blomqvist

Läs mer:
» ”A decade of EU-funded GMO-research”, EU-rapport (engelska, pdf)
» Genetically engineered organisms and the environment: current status and recommendations”, Esa journals (engelska, kräver inloggning på ESA Journals)
» ”Environmental Effects of Genetically Modified Food Crops — Recent Experiences”, Union of concerned scientists (engelska)

4 KOMMENTARER

  1. GMO = Det omöjliga kan bli möjligt. Om nu Stefan Jansson tycker att GMO är så ofarligt så borde han äta själv mer av den vara och inte försöka andra att äta detta. Det är upp till var och en att avgöra vad man vill och största flertalet är inte intresserade av GMO-produkter men det tycks vara svårt att begripa för en del personer. Att det idag helt plötsligt blir en massa skriverier är lite lustigt vilket gör att man får tanken om att skriverierna är organiserade p.g.a. att de ekologiska produkterna vinner mer och mer mark. Folk är inte dumma utan begriper att GMO-produkter skall man undvika om man vill må bra. Alla de personer som vurmar för GMO-produkter som ofarliga kan ju bara kotrollera hur det är i USA med exempelvis grisarna som senast var på tapeten. Att vi människor kan utveckla gifter i kroppen från gifter som finns kvar i våra livsmedelsprodukter är ingen nyhet. Det går inte att sopa allt under mattan och dessa personer som vurmar för GMO undrar om dessa kommer att ta sitt ansvar när problemen kommer men de gör väl som vanligt, detta kunde vi inte förutse och så rycker man på axlarna.

  2. Hej,
    Nåt som alltid verkar missas i debatten är hur framtiden kommer se ut när alla grödor ägs av företag. Dvs att du kommer inte kunna odla nånting utan att betala till nåt företag. Det är framtiden med genmanipulerade grödor vars rättigheter ägs av företag. Alla som undrara vad ja gpratar om kan goodle på Monsanto. Monsanto stämmer bönder vars grödor blivit förpestade av Monsantos egna patenterade grödor. Som alla vet så sprider sig pollen med vinden. Det hindrar inte företag som Monsanto att stämma bönder som INTE odlar deras grödor. Välkomna till framtiden. Den är redan här. Det är fan så man vill spy. Jag föredrar hellre handelstullarna är det som Stefan Jansson förespråkar.

Lämna ett svar till Beavis Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA