Ny bok ska ge bättre NO-lärare

2
1898

Pernilla Andersson, docent i naturvetenskapens didaktik, har på Skolverkets uppdrag skrivit en bok om NO-undervisning. Foto: Högskolan i Halmstad.
Pernilla Andersson, docent i naturvetenskapens didaktik, har på Skolverkets uppdrag skrivit en bok om NO-undervisning. Foto: Högskolan i Halmstad.

Det finns mycket forskning om hur naturvetenskapsundervisningen kan göras bättre – men forskningen kommer sällan lärarna till dels. Det vill Skolverket ändra på med en ny bok om just naturvetenskapsundervisning.

– Lärare i skolan i dag har inte tid eller utrymme för att förkovra sig i den forskning som finns. Forskningsresultaten hamnar hos andra forskare, presenteras på forskarkonferenser, och så vidare. Den här boken kanske kan förändra det och bidra till en större medvetenhet i den naturvetenskapliga undervisningen, säger Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik på Högskolan i Halmstad.

Problemet i dag är att NO-undervisningen ofta blir för mycket fakta med svåra ord och begrepp, som eleverna själva kanske inte riktigt förstår meningen med att lära sig, menar Pernilla Nilsson, som själv är NO-lärare i grunden. Hon har också varit med och skrivit kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena och har nu skrivit boken Att se helheter. Naturvetenskapligt perspektiv, på uppdrag av Skolverket.

– Vetenskapliga artiklar på engelska är kanske inte det forum man kan använda sig av som lärare i vardagen. Så tanken med boken är att presentera forskningen på ett sätt som lärarna känner igen sig i, som inte är alltför akademiskt och som de kan använda i sin undervisning. Samtidigt vill jag säga att det finns många duktiga NO-lärare, jag vill absolut inte slå ner på lärarkåren som sådan. Men det är ett problem att många elever inte ser naturvetenskapen som värdefull, säger hon.

Vad ger du för tips i boken?

– Den är uppdelad i många delar, men mycket handlar om hur man kan utveckla sina undervisningsmetoder och prata om naturvetenskap och använda naturvetenskapliga begrepp i tidiga åldrar. Det handlar också om att planera undervisningen på ett sätt som eleverna känner är meningsfullt, att utgå från deras tankar och attityder och tänka ut hur man kan möta dem.

– Vi vet till exempel att eleverna är intresserade av att lära sig om atombomber, men de är inte så intresserade av att lära sig hur atomer och molekyler är uppbyggda. Men man kan inte förstå hur en atombomb fungerar om man inte kan något om atomer och molekyler. Så det handlar kanske inte om innehållet i sig, utan om hur det ramas in.

Just att utgå från elevernas intressen är en viktig nyckel, menar Pernilla Nilsson.

– Elever vill lära sig om datorer och Ipads medan vi håller på med ångmaskinen. Man kan ju lära sig om båda, men man måste tänka på vem undervisningen egentligen är till för – och det är ju eleverna, säger hon.

Det har redan visats mycket intresse för boken, berättar Pernilla Nilsson. Kanske kommer boken också att användas i undervisningen på lärarutbildningarna.

– Det är naturligtvis jätteroligt med uppmärksamheten, och är väl ett tecken på att det ligger väl i tiden med en sådan här bok. Men det viktigaste för mig är att boken blir läst och uppskattad av lärarna och att de tycker att den är användbar, och att de får möjlighet att stanna upp och reflektera lite över sin undervisning.

Peter Alestig Blomqvist

2 KOMMENTARER

  1. Håller inte med signaturen MOB_i_L om att avancerade kunskaper i FTF krävs – man behöver inte gå in i reciproka rymden eller liknande för att förklara hur transistorer, LCD:er och LED:er fungerar. Åtminstone transistor minns jag att det förklarades bra på gymnasienivå (i Nederländerna), och då har jag ändå alltid tyckt att fysik är svårare än kemi. Men jag håller med om att det inte räcker att *enbart* utgå från elevernas intressen, för då kanske man missar några viktiga pusselbitar som inte passar in precis där – de kan dock vara en bra utgångspunkt för att visa på vikten av några teoretiska pusselbitar som krävs för förståelsen. Det svåra är hur man lägger upp det i detalj, samt hur man får med alla elever i största möjliga utsträckning. Inför stundande praktikum kring motorer kanske eleverna ska få i hemläxa att fundera på vad som intresserar just dem som innehåller motorer, vare sig det är bilar, flygplan, eltandborste eller något annat?

  2. Ett problem är ju att man måste förklara hur transistorer, LCD:er och LEDs fungerar för att kunna förklara dagens teknik, t.ex. surfplattor. Det innebär att lärarna måste ha avancerade kunskaper i fasta tillståndets fysik (FTF). Det är klart att man kan gå in på sidor som HowStuffWorks och läsa på men jag tycker något saknas på de webbplatserna. När det gäller FTF så är teorierna ganska indirekta och utspelar sig i abstrakta rum. Man skulle behöva mer direkta förklaringar i det vanliga rummet. Förklaringarna måste också vara helt korrekta och inte släta över detaljer. Men jag tycker också eleverna borde vara intresserade av sådan naturvetenskap och teknik som man själv kan utveckla och påverka. Det går t.ex. att bygga egna motorer och reparera hushållsmaskiner. Däremot kan man knappast tillverka sin egen LED eller LCD.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.