Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Svartlut kan ge miljövänliga batterier

Svartlut kan ge miljövänliga batterier

En av framtidens stora energiutmaningar är att lagra energi på ett miljövänligt och billigt sätt. Nu har svenska forskare visat att svartlut, en restprodukt från papperstillverkning, kan bli en huvudingrediens i framtidens batterier.

Solenergin är ett av de stora framtidshoppen när det gäller en hållbar energiförsörjning. Och utvecklingen av tekniken har gått snabbt den senaste tiden – i experiment har forskare nu lyckats komma upp i verkningsgrader på 15 procent med solceller av plast.

– Som jag ser det är solenergins problem i princip lösta, nu handlar det bara om att lyckas med att skala upp tekniken. Men då uppstår nya problem, och det är att man inte har tillgång till energin på natten. Vi behöver med andra ord en teknik för att billigt och miljövänligt lagra energin, säger Olle Inganäs, professor i biomolekylär och organisk elektronik Linköpings universitet.

Olle Inganäs. Foto: Linköpings Universitet.
Olle Inganäs. Foto: Linköpings Universitet.

I dagens batterier finns ofta både sällsynta och dyra jordartsmetaller och miljöskadliga ämnen som till exempel bly. Men om hela energikedjan ska bli så miljövänlig som möjligt behövs ett annat, mer hållbart alternativ. Ett sådant, eller i alla fall ett första steg på vägen dit, är precis vad bland andra Olle Inganäs har tagit fram och nu presenterar i tidskriften Science.

– Naturen har egentligen redan löst det här problemet för mycket länge sedan. Det är bara att titta på fotosyntesen, säger Olle Inganäs.

I naturen är det så kallade kinoner, molekyler baserade på små ”kolringar” med sex kolatomer, som flyttar elektroner och protoner. Och det är den tekniken som Olle Inganäs och hans kollegor nu har imiterat. De hämtade också själva råvaran från naturen, i form av lingin – ett ämne som har kemiska beståndsdelar som påminner mycket om dem som används i växternas fotosyntes.

– Vanligt trä består till 20-30 procent av lingin, så det produceras ungefär 1011 ton lingin om året i världen. Det är med andra ord ett ämne som vi har nästan obegränsat av, säger Olle Inganäs.

Men i stället för att utvinna ämnet direkt från trä, tog forskarna vara på det svartlut som bildas som en restprodukt vid papperstillverkning. Ur svartlutet förädlade forskarna fram ett material som har förmågan att lagra laddade protoner och elektroner, och genom att kombinera det materialet med ett annat kolbaserat material som leder ström lyckades forskarna konstruera en katod – första steget mot ett fungerande batteri.

– Vi får naturligtvis inte samma energitäthet som i ett litium-jon-batteri, men fördelarna är väldigt många, speciellt om det används i kombination med förnybar energi som sol- och vindel, säger Olle Inganäs.

Ännu är det långt kvar till en kommersialisering av tekniken. Mycket måste effektiviseras och förfinas och framför allt måste man ta fram en anod, ”andra halvan” av ett batteri. Men när man väl är där har den här tekniken, i kombination med sol- och vindenergi, potential att försörja hela planeten med energi, menar Olle Inganäs.

– Tekniken är ännu långt ifrån mogen, men det finns ett stort behov av den och det brukar göra att utvecklingen kan gå snabbare än i vanliga fall.

Peter Alestig Blomqvist

1 KOMMENTAR

  1. Meget bra forskning og observasjon innen et nøkkelfelt for fornybar energi. Naturen med fotosyntesen er jo vår sanne ”lærebok” innen fornybarhet og lagring av energi. Ingen fotosyntese intet liv.

Lämna ett svar till Jens Hoxmark Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

Sju regler du bör känna till när Las förändras

0
Den 1 oktober börjar nya Las gälla. Bland annat ändras turordningsreglerna och den som blir uppsagd av personliga skäl får ingen lön, även om det pågår en tvist i arbetsdomstolen.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA