Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Allt fler jordlika planeter

Allt fler jordlika planeter

Ännu en rapport antyder att jordlika planeter är vanliga i Vintergatan. Forskare vid det planetletande teleskopet ESO i Chile har nyligen visat att svaga röda stjärnor ofta hyser små steniga planeter som påminner om jorden. Eftersom röda dvärgstjärnor är så vanliga leder det till slutsatsen att små jordlika planeter – sådana som kan hysa liv – också är vanliga i galaxen.

Jag kan inte låta bli att hoppas och tro att det faktiskt finns liv på andra planeter. På något sätt skulle det göra tillvaron i universum mer meningsfull.

De röda dvärgarna beräknas utgöra cirka 80 procent av alla stjärnor i universum. Därför är det tänkbart att de jordlika planeterna, bara i vår galax, räknas i tiotals miljarder. Ungefär hundra av dem skulle kunna ligga i ”vår absoluta närhet”.

”Vår absoluta närhet” blir förstås en sanning med modifikation, eftersom vårt närmaste stjärnsystem Alfa Centauri, en trippelstjärna, ligger drygt fyra ljusår bort, ett ofantligt avstånd som är helt omöjligt att överbrygga med dagens rymdfarkoster. Den näst närmaste stjärnan, Barnards stjärna, är en röd dvärg sex ljusår bort.

Under de senaste 16 åren har forskningen resulterat i upptäckten av över 700 så kallade exoplaneter, det vill säga planeter som kretsar kring andra stjärnor i Vintergatan. I dag anses till och med de flesta stjärnor ha en eller flera planeter.

För att det ska finnas liv på en planet, måste den ligga på precis rätt avstånd från stjärnan. Den beboeliga zonen runt en stjärna har fått namnet guldlockszonen. Inte för långt bort från stjärnan, då blir det för kallt, och inte för nära, för då bränns livet sönder. För röda dvärgstjärnor är zonen mindre och ligger närmare själva stjärnan.

Observationer visar att 40 procent av alla röda dvärgstjärnor har just en stenig planet i jordliknande storlek i denna zon. Några av stjärnorna i solens grannskap har planeter i zonen. Gliese 581, en röd dvärg 20 ljusår bort, har en, och förra året upptäcktes en jordliknande planet 36 ljusår bort på lovande avstånd från sin stjärna.

Att en planet kan hysa liv innebär inte att den måste göra det, men livet på jorden kom till ganska snabbt efter att planeten svalnat. Enligt den kände fysikern Stephen Hawking, antyder det att livet har lätt för att uppstå av sig själv, och att det därför bör vara vanligt i universum.

Kommer människan någonsin att finna liv på planeter runt andra stjärnor, och skulle vi kunna besöka dem? Jag skulle gärna vilja tro det, men det är förstås mest en filosofisk förhoppning. Nasa har bedrivit teoretisk forskning kring framtida resor där rymdskeppen drivs av någon form av fusion.

Men sådana resor skulle i bästa fall ta decennier och kräva enorma mängder energi. Det skulle i sin tur kräva en teknologi som vi kan uppnå först många decennier, kanske sekler, in i framtiden. Och för att nå dit måste vår civilisation sannolikt först överleva sjukdomar, kärnvapen och naturkatastrofer.

 

» Se cool film om en framtida expedition till främmande planet här

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA