Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.
Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning.

– Vår studie visar att det finns tydliga skillnader i värderingar mellan könen även i styrelser, men skillnaderna är inte alltid dem som man förväntar sig, säger Renée Adams, professor i finansiell ekonomi vid Australian School of Business i Sidney, Australien.

Sverige hör till den absoluta världseliten när det handlar om jämställdheten i börsbolagsstyrelserna. Och det trots att man här ännu inte har infört någon könskvotering till styrelseposterna, till skillnad från exempelvis Norge. Men världselite eller inte – fortfarande är endast runt en av sex ledamöter i de svenska börsföretagen kvinnor.

För att se hur de svenska styrelsekvinnorna skiljer sig från männen har Renée Adams, tillsammans med kollegan Patricia Funk som liksom Renée Adams var verksam vid Stockholms universitet för några år sedan, genomfört en omfattande undersökning av värderingarna hos de svenska börsnoterade företagens vd:ar och styrelseledamöter.

Och visst finns det skillnader.

– Kvinnorna är bland annat mindre tävlingsinriktade än männen, mer altruistiska och mer öppna för förändringar. Men mitt favoritresultat i studien är att kvinnorna faktiskt också är mer risktagande än männen, det hade vi inte väntat oss, säger Renée Adams.

I debatten om kvinnor i styrelser är det inte ovanligt att man hör att kvinnorna måste bli ”one of the guys” för att ta sig genom ”glastaket” och in på en styrelseplats. Men så är alltså inte fallet, visar Renée Adams i sin studie.

– Kvinnorna och männen i styrelserna har olika värderingar. Vi har också kontrollerat om de här skillnaderna kan bero på att kvinnorna är yngre eller andra yttre omständigheter, men bara en väldigt liten del av skillnaderna försvinner efter sådana kontroller. De som rekryterar kvinnor till styrelserna letar alltså inte efter kvinnor som är som männen, och kvinnorna blir heller inte som männen av att sitta i en styrelse.

Samtidigt är det inte så att de kvinnliga styrelseledamöterna har samma värderingar som den svenska ”genomsnittskvinnan”. Om man jämför med de värderingar som tidigare studier konstaterat i hela den svenska befolkningen, finns det stora skillnader, berättar Renée Adams.  

– Svenska kvinnor är till exempel i allmänhet mer traditionsorienterade och konservativa än männen. Men i styrelserummen är det tvärt om, där har kvinnorna en betydligt större öppenhet för förändring än männen. 

I finanskrisens efterdyningar har det ibland framförts argument som går ut på att om det fanns fler kvinnor i styrelserummen hade vi kunnat undvika krisen, eftersom kvinnor inte tenderar att ta risker på samma sätt som män. Men den argumentationen bygger på en missuppfattning som leder till helt fel slutsastser, menar Renée Adams.

– Det är en av våra viktigaste slutsatser, man kan inte titta på egenskaper hos populationen för att se vilka egenskaper man får hos styrelsemedlemmarna. Och det gäller såväl män som kvinnor. Bara för att kvinnor är mindre risktagande generellt betyder inte det att man kan göra att bankernas styrelser tar mindre risker bara genom att öka antalet kvinnor. Det blir kanske till och med tvärt om!

Läs mer:
» En sammanfattning av Renée Adams studie på svenska (pdf, utgiven av SNS)

Peter Alestig Blomqvist


Kvotering – på gott och ont

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.
Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell könskvotering i Sverige. Läs mer

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA