Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.
Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning.

– Vår studie visar att det finns tydliga skillnader i värderingar mellan könen även i styrelser, men skillnaderna är inte alltid dem som man förväntar sig, säger Renée Adams, professor i finansiell ekonomi vid Australian School of Business i Sidney, Australien.

Sverige hör till den absoluta världseliten när det handlar om jämställdheten i börsbolagsstyrelserna. Och det trots att man här ännu inte har infört någon könskvotering till styrelseposterna, till skillnad från exempelvis Norge. Men världselite eller inte – fortfarande är endast runt en av sex ledamöter i de svenska börsföretagen kvinnor.

För att se hur de svenska styrelsekvinnorna skiljer sig från männen har Renée Adams, tillsammans med kollegan Patricia Funk som liksom Renée Adams var verksam vid Stockholms universitet för några år sedan, genomfört en omfattande undersökning av värderingarna hos de svenska börsnoterade företagens vd:ar och styrelseledamöter.

Och visst finns det skillnader.

– Kvinnorna är bland annat mindre tävlingsinriktade än männen, mer altruistiska och mer öppna för förändringar. Men mitt favoritresultat i studien är att kvinnorna faktiskt också är mer risktagande än männen, det hade vi inte väntat oss, säger Renée Adams.

I debatten om kvinnor i styrelser är det inte ovanligt att man hör att kvinnorna måste bli ”one of the guys” för att ta sig genom ”glastaket” och in på en styrelseplats. Men så är alltså inte fallet, visar Renée Adams i sin studie.

– Kvinnorna och männen i styrelserna har olika värderingar. Vi har också kontrollerat om de här skillnaderna kan bero på att kvinnorna är yngre eller andra yttre omständigheter, men bara en väldigt liten del av skillnaderna försvinner efter sådana kontroller. De som rekryterar kvinnor till styrelserna letar alltså inte efter kvinnor som är som männen, och kvinnorna blir heller inte som männen av att sitta i en styrelse.

Samtidigt är det inte så att de kvinnliga styrelseledamöterna har samma värderingar som den svenska ”genomsnittskvinnan”. Om man jämför med de värderingar som tidigare studier konstaterat i hela den svenska befolkningen, finns det stora skillnader, berättar Renée Adams.  

– Svenska kvinnor är till exempel i allmänhet mer traditionsorienterade och konservativa än männen. Men i styrelserummen är det tvärt om, där har kvinnorna en betydligt större öppenhet för förändring än männen. 

I finanskrisens efterdyningar har det ibland framförts argument som går ut på att om det fanns fler kvinnor i styrelserummen hade vi kunnat undvika krisen, eftersom kvinnor inte tenderar att ta risker på samma sätt som män. Men den argumentationen bygger på en missuppfattning som leder till helt fel slutsastser, menar Renée Adams.

– Det är en av våra viktigaste slutsatser, man kan inte titta på egenskaper hos populationen för att se vilka egenskaper man får hos styrelsemedlemmarna. Och det gäller såväl män som kvinnor. Bara för att kvinnor är mindre risktagande generellt betyder inte det att man kan göra att bankernas styrelser tar mindre risker bara genom att öka antalet kvinnor. Det blir kanske till och med tvärt om!

Läs mer:
» En sammanfattning av Renée Adams studie på svenska (pdf, utgiven av SNS)

Peter Alestig Blomqvist


Kvotering – på gott och ont

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.
Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell könskvotering i Sverige. Läs mer

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA