Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.
Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning.

– Vår studie visar att det finns tydliga skillnader i värderingar mellan könen även i styrelser, men skillnaderna är inte alltid dem som man förväntar sig, säger Renée Adams, professor i finansiell ekonomi vid Australian School of Business i Sidney, Australien.

Sverige hör till den absoluta världseliten när det handlar om jämställdheten i börsbolagsstyrelserna. Och det trots att man här ännu inte har infört någon könskvotering till styrelseposterna, till skillnad från exempelvis Norge. Men världselite eller inte – fortfarande är endast runt en av sex ledamöter i de svenska börsföretagen kvinnor.

För att se hur de svenska styrelsekvinnorna skiljer sig från männen har Renée Adams, tillsammans med kollegan Patricia Funk som liksom Renée Adams var verksam vid Stockholms universitet för några år sedan, genomfört en omfattande undersökning av värderingarna hos de svenska börsnoterade företagens vd:ar och styrelseledamöter.

Och visst finns det skillnader.

– Kvinnorna är bland annat mindre tävlingsinriktade än männen, mer altruistiska och mer öppna för förändringar. Men mitt favoritresultat i studien är att kvinnorna faktiskt också är mer risktagande än männen, det hade vi inte väntat oss, säger Renée Adams.

I debatten om kvinnor i styrelser är det inte ovanligt att man hör att kvinnorna måste bli ”one of the guys” för att ta sig genom ”glastaket” och in på en styrelseplats. Men så är alltså inte fallet, visar Renée Adams i sin studie.

– Kvinnorna och männen i styrelserna har olika värderingar. Vi har också kontrollerat om de här skillnaderna kan bero på att kvinnorna är yngre eller andra yttre omständigheter, men bara en väldigt liten del av skillnaderna försvinner efter sådana kontroller. De som rekryterar kvinnor till styrelserna letar alltså inte efter kvinnor som är som männen, och kvinnorna blir heller inte som männen av att sitta i en styrelse.

Samtidigt är det inte så att de kvinnliga styrelseledamöterna har samma värderingar som den svenska ”genomsnittskvinnan”. Om man jämför med de värderingar som tidigare studier konstaterat i hela den svenska befolkningen, finns det stora skillnader, berättar Renée Adams.  

– Svenska kvinnor är till exempel i allmänhet mer traditionsorienterade och konservativa än männen. Men i styrelserummen är det tvärt om, där har kvinnorna en betydligt större öppenhet för förändring än männen. 

I finanskrisens efterdyningar har det ibland framförts argument som går ut på att om det fanns fler kvinnor i styrelserummen hade vi kunnat undvika krisen, eftersom kvinnor inte tenderar att ta risker på samma sätt som män. Men den argumentationen bygger på en missuppfattning som leder till helt fel slutsastser, menar Renée Adams.

– Det är en av våra viktigaste slutsatser, man kan inte titta på egenskaper hos populationen för att se vilka egenskaper man får hos styrelsemedlemmarna. Och det gäller såväl män som kvinnor. Bara för att kvinnor är mindre risktagande generellt betyder inte det att man kan göra att bankernas styrelser tar mindre risker bara genom att öka antalet kvinnor. Det blir kanske till och med tvärt om!

Läs mer:
» En sammanfattning av Renée Adams studie på svenska (pdf, utgiven av SNS)

Peter Alestig Blomqvist


Kvotering – på gott och ont

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.
Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell könskvotering i Sverige. Läs mer

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA