Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kvotering – på gott och ont

Kvotering – på gott och ont

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell kvotering i Sverige.

Sverige ligger i världstoppen när det gäller andelen kvinnor i styrelserna, men fortfarande sitter det män på fem av sex styrelsestolar. Samtidigt har forskning visat på flera positiva effekter av både mångfald och jämlikhet i styrelserna. En tydlig och lätt mätbar fördel är till exempel att kvinnliga styrelseledamöter har en högre närvaro på styrelsemötena än manliga, ett beteende som också smittar av sig på de män som sitter i styrelser där det finns kvinnor.

Renée Adams. Foto: SNS.
Renée Adams. Foto: SNS.

Men frågan är om det gör att man bör kvotera in kvinnor i styrelserna? Den australiske forskaren Renée Adams har studerat hur svenska kvinnliga styrelsemedlemmar skiljer sig från sina manliga kollegor, och sett flera tydliga skillnader (läs om dem här). Men hon påpekar att värderingarna i en styrelse där kvinnor kvoterats in kan komma att skilja sig från det som hon sett i sin forskning.

– Man ska vara medveten om att den här studien gäller styrelser där kvinnor har tagit plats utan någon kvotering. Kvoterade styrelser skulle kanske skilja sig från våra resultat, och kanske innebära att fler ”typiska” kvinnor tar plats, säger hon.

I flera länder pågår just nu diskussioner om man ska införa någon form av kvotering in i börsbolagens styrelser. Allra längst har man gått i Norge, där man för några år sedan införde lagstiftning som tvingar börsnoterade eller andra publika företag att ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser.

Norge må vara unikt när det gäller den här typen av åtgärder, men det pågår också diskussioner i bland annat Spanien, Frankrike, Holland, Tyskland, Italien och Storbritannien om liknande – om än kanske inte lika rigida – regleringar.

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.
Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

I Sverige har man ännu inte infört några regler eller lagar. Men enligt den svenska styrelseräven Peggy Bruzelius, i dag styrelseledamot i bland annat Electrolux och Axfood, kvoterar vi redan in kvinnor i styrelserna här också – även om det inte sker officiellt.

– Det finns absolut en inofficiell kvotering i Sverige. I flera styrelser där jag är ledamot skulle jag inte sitta om jag var en man med samma meriter och erfarenhet. Nu anser jag att jag ändå bidrar, men min erfarenhet är att vi faktiskt drar fördel av att vara kvinnor, säger hon.

Andra drar helt andra slutsatser. Eva Redhe Ridderstad, styrelseledamot ibland annat MQ Holding, menar att det snarare kvoteras in män i de svenska styrelserna. Hon har heller inte mycket till övers för det relativt vanlig förekommande argumentet att det skulle finnas för få kompetenta och kvalificerade kvinnor i landet.

– Det här är inte en fråga om brist på kompetens hos kvinnorna i landet, det är ett gammalt manligt argument som jag är otroligt trött på att höra. Det är dags att vi blir av med det. Det stora problemet är snarare att vi i dag inte använder den kompetens som finns, säger hon.

Eva Redhe Ridderstad. Foto: SNS.
Eva Redhe Ridderstad. Foto: SNS.

Men enligt Peggy Bruzelius borde man egentligen inte koncentrera sig på styrelserna, utan snarare på vad som händer längre ner i organisationen på företagen.

– Den stora frågan är inte att försöka få in fler kvinnor i styrelserna, utan att se vad som händer med kvinnorna i företagen. De unga lovande kvinnorna som aldrig tar sig upp till högsta toppen, vart tar de vägen? Hittar vi en lösning på det problemet, kommer styrelseproblemet att lösa sig av sig självt.  

– Samtidigt måste jag säga att det är konstigt att vi bara pratar om könsfrågan hela tiden. Som jag ser det är bristen på etnisk mångfald ett mycket större problem. Vi bor i ett land där 20 procent av befolkningen har en annan etnisk bakgrund än den svenska – och jag har under alla mina år i styrelser aldrig stött på en enda av dem i en bolagsstyrelse.

Om det är bra eller dåligt att kvotera in kvinnor i styrelserna lär fortsätta debatteras. Men effekt får det i alla fall – det har exemplet Norge redan visat, berättar den australiska forskaren Renée Adams.

– Utbildningsnivån i de norska styrelserna höjdes i ett slag när lagen kom. Samtidigt har man också kunnat se ett samband mellan företag med kvoterade styrelser och ett sämre marknadsvärde på kort sikt. Men förklaringen kan vara att företag med styrelser där man har kvoterat in kvinnor sparkar färre medarbetare, något som kan vara ett uttryck för mer långsiktighet. Man förlorar pengar kortsiktigt, men i längden är det dyrt att nyanställa och lära upp personal så det kan mycket väl hända att de här företagen tjänar på sitt agerande på längre sikt.

Peter Alestig Blomqvist


Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning. Läs mer

2 KOMMENTARER

  1. Ja det lär fortsätta debatteras huruvida kvotering är bra eller dåligt, vilket är märkligt då eventuella fördelar är mycekt mindre än nackdelarna

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

0
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA