Svårt för EU att energieffektivisera

0
702

När EU försöker konkretisera de energibesparingar som man kommit överens om politiskt, stöter unionen på patrull, i sina egna led. De länder som har mest att vinna på besparingar vill inte vara med. Enligt den danska tidningen Ingenjøren säger de sig sakna pengar att investera.

EU:s samlade energiräkning landar på uppemot 5 000 miljarder kronor per år. Den stora summan gör att både EU-kommissionen och EU-parlamentet vill starta omfattande energieffektiviseringar inom unionen. Problemet är att rådet, det vill säga flera av de 27 medlemsländernas regeringar, tycker att det förslag som godkänts av EU-parlamentet, som bland annat innehåller krav på att 80 procent av alla byggnader ska energirenoveras till 2050, är alldeles för ambitiöst.

Om parlamentets förslag även antas av rådet, skulle EU nå över de 20 procentiga effektiviseringar som ligger i klimatmålen, enligt vad Claude Turmes, chefsförhandlare för EU-parlamentet, sagt till EU:s tv-station Vieuws.

Motståndet mot direktivet är emellertid starkt. Enligt Claude Turmes finns det många som tjänar pengar på ineffektiviteten, inte minst de stora gasleverantörerna. Om EU-ländernas byggnader skulle bli energieffektiva får de ju sälja mindre gas, och vad gäller besparingar på oljan är det främst effektivare fordon som krävs.

Det underligaste är kanske att det är just de länder som bäst behöver energibesparingarna som motsätter sig dem, trots att många av projekten kan visa på stora ekonomiska besparingar. Av någon anledning vill folk hellre betala för nya motorvägar än för isolerade fönster, säger Jørgen Henningsen, seniorrådgivare vid European Center till danska Ingenjøren.

Enligt Claude Turmes erbjuder sig EU-parlamentet att hjälpa till med investeringarna i de länder som har problem på grund av finanskrisen.

– Det tjänar ingenting till att säga politiskt att man vill nå 2020-målen, och sedan skjuta på de åtgärder som krävs för att nå dit, säger Turmes till tv-kanalen Vieuws.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.