Övertiden motsvarar 5100 ingenjörsjobb

6
2473

Under 2011 arbetade Sveriges Ingenjörers medlemmar nära 10 miljoner timmar övertid, motsvarande 5100 heltidstjänster, visar ny statistik från Sveriges Ingenjörer. Nästan sju av tio medlemmar arbetar övertid, samtidigt som allt fler förhandlar bort rätten till övertidsersättning.

Övertidsarbetet fortsätter att öka i Sverige. Sedan 2010 har övertidsuttaget ökat med tio procent, medan sysselsättningen bara steg med 3,1 procent, konstaterar TCO i en ny rapport.

Totalt arbetar var sjätte person i landet övertid, enligt rapporten – men bland Saco-förbundens medlemmar är övertiden betydligt vanligare än så. Här arbetar var femte person övertid, enligt TCO:s rapport.

Men även de siffrorna bleknar i jämförelse med dem som gäller för landets ingenjörer, visar Sveriges Ingenjörers statistik. Av de medlemmar som svarat på löneenkäten jobbar hela 68 procent övertid, och då över 12 timmar i månaden i snitt.

– Det är skrämmande att det är såhär utbrett. När jag träffar medlemmar är det inte ovanligt att den här frågan tas upp, och jag tror att det också gör att företagen kan gå miste om mycket. Allt övertidsarbete gör att det inte blir en särskilt kreativ miljö. Och det här handlar ju om ingenjörer, att vara kreativ är en väldigt viktig del av jobbet, säger Maria Arrefelt, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. 

Maria Arrefelt.
Maria Arrefelt.

Enligt Maria Arrefelt finns det förmodligen många orsaker till varför förbundets medlemmar jobbar så mycket övertid – men passionen för jobbet kan vara en viktig ingrediens.

– Jag tror att en förklaring kan vara att det är ingenjörer vi har att göra med. Man har helt enkelt ett väldigt stort intresse i sitt jobb, man vill inte bara gå hem, man vill lösa problemet först. Men jag tror också att det kanske är vanligt att man tror, ofta felaktigt, att alla andra fixar jobbet på sina 40 timmar i veckan. Det gör att man kanske inte vill visa att man själv måste jobba tio timmar övertid för att hinna med. 

Liksom för hela landet är det något vanligare att män arbetar övertid än kvinnor bland förbundets medlemmar, 71 procent mot kvinnornas 59. Siffrorna är också ungefär desamma i princip oavsett om man är privatanställd eller offentliganställd. I privat sektor uppger sju av tio att de arbetat övertid det senaste året, med en snittid på 12,2 timmar i månaden. 

Men än mer övertid arbetar faktiskt de i statlig sektor. Visserligen är andelen som säger att de arbetat övertid senaste året något lägre – knappt sex av tio – men snittiden för övertidsarbetet var två timmar mer i månaden än för de anställda i privat sektor, 14,2 timmar i månaden. När det gäller kommuner och landsting är övertidsarbetet inte lika omfattande, men 58 procent uppger ändå att de arbetat övertid det senaste året. Snittiden för övertidsarbete var dock betydligt lägre, 9,3 timmar.

Samtidigt som övertidsarbetet i landet ökar, förhandlar allt fler av Sveriges Ingenjörers medlemmar bort rätten till ersättning för övertid. Särskilt för statlig sektor har det skett en ökning den senaste tioårsperioden, andelen som har förhandlat bort ersättningen har stigit från 47 till 56 procent. Högst andel bortförhandlad övertid finns dock fortfarande i privat sektor, 57 procent. Inom kommun och landsting 42 procent förhandlat bort rätten till ersättning.  

– När man avtalar bort övertidsersättningen är det många som ser den högre lönen, friheten och den där extra semesterveckan, och det vill man inte röra. Men om man slår ut vad man får mot alla timmar man jobbar extra så blir det en ganska låg timpenning. Och en extra semestervecka – det är 40 timmar. Det kommer man upp i ganska snabbt, säger Maria Arrefelt.

– Men jag tror att de medlemmar som jobbar ett par timmar övertid i veckan ändå tycker att det här är en bra affär. Men det är inte ovanligt att det ringer medlemmar hit och berättar att de jobbar 100 timmar övertid på en månad, och undrar om det verkligen är okej.

Faktum är att det finns en gräns för hur mycket man får jobba, även när man har så kallad ”obegränsad arbetstid”, berättar Maria Arrefelt. Det är bara nämligen bara ersättningen för övertiden man kan förhandla bort, inget annat.

– Oavsett om du förhandlat bort din övertidsersättning får du jobba maximalt 150 timmar övertid per kalenderår, eller i vissa avtal 200 timmar. Därefter kan man, om det finns synnerliga skäl, komma överens om ytterligare timmar. Men det sker i förhandling mellan fackklubb och arbetsgivare, man kan inte förhandla på individnivå, säger hon.

Vid den extra förhandlingen kan man först godkänna 75 övertidstimmar till. Om det skulle krävas kan man också, efter ännu en förhandling, godkänna ytterligare 75 timmar. Situationen för arbetsplatser utan kollektivavtal är ungefär densamma – fast där behöver inte facket godkänna den extra övertiden, och det krävs endast ”särskilda skäl” för att arbetsgivaren ska kunna beordra mer övertid än den lagstadgade gränsen på 150 timmar per år.

Men för arbetsplatser där man tecknat kollektivavtal krävs alltså ”synnerliga skäl” för att man ska få arbeta mer övertid. Men så är knappast fallet för de 84 procent av förbundets chefsmedlemmar som i snitt jobbar nästan 18 timmar övertid i månaden. Genomsnittschefen slår alltså förmodligen i taket varje år. Och den absoluta majoriteten av dem – 90 procent – har också förhandlat bort sin övertid.

Nu är chefer visserligen den medlemsgrupp som jobbar överlägset mest övertid. Som jämförelse kan sägas att bland specialister och projektledare arbetar 66 respektive 69 procent övertid. Men även de ligger allt som oftast precis på gränsen till vad som tillåts, med 11-12 timmar övertid i månaden. 

Det är inte bara vilken medlemsgrupp man tillhör som har betydelse för hur utbrett övertidsarbetet är – åldern spelar också in. Störst andel övertidsarbete finns hos 45-60-åringar, där drygt 71 procent arbetar övertid, och då i snitt runt 14 timmar i månaden.

En förklaring till detta skulle dock kunna vara just att det är vanligt med chefer i den åldern. Men det resonemanget håller inte för att förklara varför ingenjörer under 30 också de arbetar övertid i lika stor utsträckning som 45-60-åringarna. Här är det snarare viljan att visa vad man går för som är förklaringen, tror Maria Arrefelt.

– I den åldern är man precis i början av sin karriär och vill säkert visa framfötterna. Men sedan kommer familjebildningen in i bilden. Och så när barnen blir tonåringar och sedan flyttar hemifrån börjar man jobba mer igen, säger Maria Arrefelt.

När man kommer över 30-strecket sjunker också övertiden tydligt, ner till 65 procent, för att sedan öka stadigt med åldern. Först när man passerar 60 går övertiden ner igen, då till samma nivå som dem mellan 30 och 35. 

Så hur ser förbundet då på det utbredda övertidsarbetet bland medlemmarna? Ja, i alla fall Maria Arrefelt skulle gärna se ett par förändringar i avtalen.

– Ett problem är att ingen riktigt har koll på arbetsplatserna, där behövs det förbättringar. I dag är det upp till den enskilde individen att säga stopp, och det är inte alltid så lätt. Men det händer också att klubbar vill lyfta fall där en person jobbat extremt mycket övertid, men att den enskilde medarbetaren inte vill det utan säger att det är hans eller hennes eget val.

– Ett annat förslag som jag har hört är att de som förhandlar bort sin övertidsersättning också skulle få årliga hälsoundersökningar, så att man märker om övertidsarbetet sliter på hälsan – det tycker jag är ett utmärkt förslag. Kanske kan vi se det i framtida avtal.

Läs mer:
» Räkna ut hur mycket din övertid är värd (kräver inloggning)
» TCO:s rapport om övertid i Sverige (pdf)
» Arbetstidslagen om övertid

Under några veckor framöver kommer Ingenjören att titta närmare på lön och arbetsvillkor, mycket baserat på statistik om medlemmarna i Sveriges Ingenjörer. Nästa del i serien kommer tisdag den 8 maj och kommer att handla om ingångslön. Följ serien här på hemsidan och genom våra nyhetsbrev.

Peter Alestig Blomqvist

6 KOMMENTARER

  1. Jag tycker att Ni har missat det allra viktigaste. Om man som nyutexaminerad civilingenjör förhandlar bort övertidsersättningen så får man starta sin karriär, alternativet är ofta ingen ingenjörskarriär överhuvudtaget. Många tänker detta, varför får man då ej läsa om det? Jag tycker att Ingenjören borde skriva artiklar om lyxen att få starta en ingenjörskarriär ÖVERHUVUDTAGET!

  2. Jag jobbar som managementkonsult i ett av de större bolagen i Sverige. Jag har fast lön, ingen övertidsersättning, ingen flex, sex veckor semester, mellan 3-5 tusen i månad i bonus beroende på bolagets resultat och min performance. Jag jobbar dock sällan mindre än 50-60 timmar i veckan. Jag klagar inte, men anser att mycket av min obetalda övertid (som ska ses som ”gynsamm för min framtid i bolaget) är svartarbete, och lite till. Jag jobbar gratis, bolaget betalar ingen lön, ingen arbetsgivaravgift och andra sociala avgifter.

    Min situation är väldigt vanligt inom braschen. Jag anser till och med att akademiker i Sverige har blivit ett slags lättillgänglig resurs, utbytbara och som följd internationellt relativt låga löner.

    Svartarbete med andra ord förekommer på alla nivåer i samhället och i det här fallet inget som rut eller rot kan råda bot på.

    Borde bli företagare istället…

  3. Så enkelt är det inte. Det finns inget linjärt samband mellan övertid och antalet jobb. Övertid ger behövlig flexibilitet i vårt annars så stela Sverige.

  4. andersk: Jag kan rekommendera Perlows ”Finding Time” (ISBN 978-0-8014-8445-2) som exempel på risker för både det ena och det andra. Samtidigt slår de ingenjörerna i taket för svensk övertid flera gånger om.

  5. ”Allt övertidsarbete gör att det inte blir en särskilt kreativ miljö”

    Detta var en konstig kommentar, vad ha övertidsarbete med kreativitet att göra?

    Faktum är att jag tycker det är inte så farligt att övertidsarbete eftersom jag gillar mitt arbete, Vi blir ju också kompenserade för att arbeta övertid, i mitt fall kan jag välja mellan att ta ut det i pengar eller 2 x komp.ledigt vilket jag tycker är sjysst.

    Det tillhör snarare vardagen med övertidsarbete utomlands och man får nog finna sig i att det i fortsättning blir sådant för att vi skall kunna konkurrera med andra länder och idén att man skulle ta in fler resurser istället för att överbeta är HRs våta dröm, i verkligheten är det oerhört svårt att få kunnigt folk.

  6. Vi genomförde en förhandling på min förra arbetsplats med ambitionen att vi skulle begränsa övertidsuttaget för de med så kallat avlöst övertid. Slutsatsen var att det kunde vi inte göra, dvs arbetsgivaren (med arbetsgivarorganisationen i ryggen) ansåg att avlöst övertid var detsamma som obegränsad övertid. Vi begärde listor på hur mycket alla jobbade men det gick liksom inte. Vi fick assistans från ombudsmannen på S.I. men slutsatsen var i alla fall: Avtalsläget är oklart. Därför undrar jag om Maria Arrefelt verkligen VET det som skrivs eller om hon VILL. Om hon vet skulle det vara bra om denna kunskap spreds till de andra ombudsmännen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.