Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Matten ett problem för teknologerna

Matten ett problem för teknologerna

Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.
Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.

En fjärdedel av teknologerna tycker att de har för dåliga förkunskaper när de kommer till högskolan. Förutom matematik är fysik och studieteknik ämnen de skulle vilja vara bättre på.

Det är Sveriges Ingenjörer som har undersökt vad förbundets studentmedlemmar tycker att de har lärt sig under gymnasietiden och om det räcker för att hänga med när de går vidare och pluggar på högskolan.

En fjärdedel av teknologerna upplever att kunskaperna de har med sig är otillräckliga. Och av dem som upplever brister tycker 77 procent att deras kunskaper i matematik är för dåliga.

– Vi hade aldrig samma lärare någon längre tid i matematik, säger Hanna från Bromma som Ingenjören möter när Mattecentrum håller räknestuga på Sergels torg under Teknikdagarna. Och så är det svårt när man aldrig tillämpar matten och förstår vad den ska användas till.

Hanna har bestämt sig för att ta en sista drabbning med kursen i matte B. Klarar hon den ska hon börja läsa juridik i England, en kurs som hon redan har kommit in på förutsatt att matteprövningen går bra.

– Jag vill verkligen läsa min utbildning i England så jag är supermotiverad men det är klart det nöter på självförtroendet att misslyckas med matten. Det är inte första gången jag försöker.

Mattecentrums ”Matte på plattan” är fulltecknat som vanligt. I ett hörn av tältet sitter Vendela Hedlund och Winta Josef från Kungstensgymnasiet. De går i ettan på samhällsprogrammet och vill gärna träna en extra gång inför nationella proven om någon vecka. De tycker också att det är litet för litet tid till matten och att de inte riktigt hinner förstå vad de ska använda den till.

– Det behövs mer tid, säger Winta Josef.

"Matte på plattan" lockade i vanlig ordning fullt hus.

Förutom matten tycker teknologerna som Sveriges Ingenjörer har frågat att de hade velat känna sig säkrare på fysik men även på studieteknik, rapportskrivande och presentationsteknik. De som pluggar till högskoleingenjörer tycker att de har sämre förkunskaper än de som läser till civilingenjörer och pojkarna känner sig sämre förberedda än flickorna. Även faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå tycks spela in.

Slutsatserna av undersökningen blir att matematikundervisningen måste utvecklas mer, att antalet lärare med teknisk kompetens behöver öka och även att högskoleutbildningen måste förbättras.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. När jag jämför med mina barn som gått/går NV på gymnasiet så har deras kurser i matematik, fysik och kemi någon gång under åk 2 nått den nivå som mina lärare lärde ut på högstadiet. På min tid läste ungefär hälften ”särskild kurs” i matematik på högstadiet, ett krav för NV- och T4-linjerna på gymnasiet. Nu är högstadiet tre förlorade år. Särskild kurs i matematik och främmande språk fanns på alla skolor och rätt många elever valde dessa. Jag tror dessutom att de som valde allmän kurs lärde sig mer än tack vare anpassat innehåll och pedagogik än vad de skulle göra idag med ”one size fits all”-högstadiet.

    Nu ska man införa några elitskolor för några elitelever men det hjälper inte upp bredden alls.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA