Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Matten ett problem för teknologerna

Matten ett problem för teknologerna

Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.
Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.

En fjärdedel av teknologerna tycker att de har för dåliga förkunskaper när de kommer till högskolan. Förutom matematik är fysik och studieteknik ämnen de skulle vilja vara bättre på.

Det är Sveriges Ingenjörer som har undersökt vad förbundets studentmedlemmar tycker att de har lärt sig under gymnasietiden och om det räcker för att hänga med när de går vidare och pluggar på högskolan.

En fjärdedel av teknologerna upplever att kunskaperna de har med sig är otillräckliga. Och av dem som upplever brister tycker 77 procent att deras kunskaper i matematik är för dåliga.

– Vi hade aldrig samma lärare någon längre tid i matematik, säger Hanna från Bromma som Ingenjören möter när Mattecentrum håller räknestuga på Sergels torg under Teknikdagarna. Och så är det svårt när man aldrig tillämpar matten och förstår vad den ska användas till.

Hanna har bestämt sig för att ta en sista drabbning med kursen i matte B. Klarar hon den ska hon börja läsa juridik i England, en kurs som hon redan har kommit in på förutsatt att matteprövningen går bra.

– Jag vill verkligen läsa min utbildning i England så jag är supermotiverad men det är klart det nöter på självförtroendet att misslyckas med matten. Det är inte första gången jag försöker.

Mattecentrums ”Matte på plattan” är fulltecknat som vanligt. I ett hörn av tältet sitter Vendela Hedlund och Winta Josef från Kungstensgymnasiet. De går i ettan på samhällsprogrammet och vill gärna träna en extra gång inför nationella proven om någon vecka. De tycker också att det är litet för litet tid till matten och att de inte riktigt hinner förstå vad de ska använda den till.

– Det behövs mer tid, säger Winta Josef.

"Matte på plattan" lockade i vanlig ordning fullt hus.

Förutom matten tycker teknologerna som Sveriges Ingenjörer har frågat att de hade velat känna sig säkrare på fysik men även på studieteknik, rapportskrivande och presentationsteknik. De som pluggar till högskoleingenjörer tycker att de har sämre förkunskaper än de som läser till civilingenjörer och pojkarna känner sig sämre förberedda än flickorna. Även faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå tycks spela in.

Slutsatserna av undersökningen blir att matematikundervisningen måste utvecklas mer, att antalet lärare med teknisk kompetens behöver öka och även att högskoleutbildningen måste förbättras.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. När jag jämför med mina barn som gått/går NV på gymnasiet så har deras kurser i matematik, fysik och kemi någon gång under åk 2 nått den nivå som mina lärare lärde ut på högstadiet. På min tid läste ungefär hälften ”särskild kurs” i matematik på högstadiet, ett krav för NV- och T4-linjerna på gymnasiet. Nu är högstadiet tre förlorade år. Särskild kurs i matematik och främmande språk fanns på alla skolor och rätt många elever valde dessa. Jag tror dessutom att de som valde allmän kurs lärde sig mer än tack vare anpassat innehåll och pedagogik än vad de skulle göra idag med ”one size fits all”-högstadiet.

    Nu ska man införa några elitskolor för några elitelever men det hjälper inte upp bredden alls.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA