Sverige efter med life science

0
766

I går på förbundets forskarmåndag delade professor emeritus Sverker Ljunghall med sig av sina erfarenheter inom life science.
– Vi har halkat efter rejält i Sverige, säger han.

Med anledning av den kommande forskningspolitiska propositionen som kommer i höst har Sveriges Ingenjörer anordnat paneldebatter runt om i landet där man bjuder in akademiker och personer från näringslivet för att diskutera och belysa goda exempel på samverkan mellan akademin och näringslivet.

I går eftermiddag stod Uppsala i fokus och temat var Life science. Inbjudna talare var Sverker Ljunghall, professor emeritus vid medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och ett förflutet inom AstraZeneca, Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio samt riksdagsledamoten Roger Haddad (fp).

Sverker Ljunghall som varit i branschen länge menar att Sverige numer ligger långt efter inom Life science.

– Om vi tar läkemedelsindustrin som ett exempel så finns kostnaden på ett ställe och nyttan på ett annat. I dag kommer färre än en tredjedel nya läkemedel ut i Sverige jämfört med för 15 år sedan, säger Sverker Ljunghall och tillägger att Losec var det senaste framtagna läkemedlet av svenska forskare och att det skedde på 70-talet.

Enligt Sverker Ljunghall finns det flera anledningar till varför det har blivit så här: Ineffektiv upphandling, bristande engagemang hos sjukvården, resursbrist och att samhället inte vågar satsa på nya idéer, för att nämna några.

– Läkemedelsindustrin är väldigt tydligt politisk driven, om vi ser till England så låg de långt efter för tio år sedan men sedan fick de Gordon Brown som forskningsminister som tydligt visade att man ville satsa inom området och nu ligger England i framkant vid sidan av USA, Kina och Indien, säger han och nämner forskningen på Karolinska institutet som ett exempel på god samverkan mellan akademi och näringsliv.

Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio, betonade precis som Sverker Ljunghall att det är ett paradigmskifte som just nu pågår inom life science men gav också flera exempel på aktiviteter som på sikt kan resultera i god life science forskning. SMURF-projektet* var bland annat ett som nämndes.

Anna Eriksson

 * SMURF-projektet går ut på att små företag i Uppsalaregionen samverkar med forskare vid universiteten och riktar sig till de små och medelstora företag där ny kunskap inom områdena life science, materialvetenskap, clean tech, grön bioteknik och humaniora/samhällsvetenskap bedöms vara viktigt för företagens tillväxt.

Nästa forskarmåndag äger rum i Luleå den 18 juni. Och då står gruvdrift och mineraltillgångar på agendan. Läs mer på www.sverigesingenjorer.se

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.