Stor utmaning för kommunerna

2
1482

Kommunalt anställda ingenjörer är ganska nöjda med sina jobb men däremot inte med lönen. Kommunerna är i stort behov av nyrekrytering men det kan vara svårt att locka till sig duktiga ingenjörerna när de tjänar flera tusen kronor mer i månaden på att jobba i privat sektor.

Utredare Patrik Björnström

–Kommunerna måste ge bättre löner, det räcker inte med intressanta arbetsuppgifter, säger Patrik Björnström som är utredare på Sveriges Ingenjörer. Han arbetar just nu på en rapport som handlar om ingenjörer i Sveriges kommuner. Rapporten kommer att presenteras i samband med kommunmässan Kommek i Malmö den 22-23 augusti.

35 procent av ingenjörerna som jobbar i kommunal sektor är över 50 år. Den höga medelåldern bland medarbetarena innebär att kommunerna inom de närmaste åren kommer att behöva nyrekrytera ett stort antal ingenjörer. En annan utmaning som kommunerna också står inför är att behålla de ingenjörer som i dag arbetar i den kommunala sektorn.

I rapporten framgår att under de kommande tolv åren kommer kommunerna behöva nyrekrytera motsvarande 37 procent av sina ingenjörer medan motsvarande siffra för den privata sektorn är 16 procent. Givet samma tillgång på nyexaminerade ingenjörer måste kommunerna alltså rekrytera en större andel av varje årskull. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

Man kan nämligen se en tydlig tendens att yngre ingenjörer (de yngsta som är med i rapporten är födda 1989) i större utsträckning väljer att jobba inom privat sektor medan de äldre i stället väljer kommunal sektor. Varför fler yngre väljer att arbeta inom privat sektor kan Patrik Björnström inte svara på men menar att lönen och löneutvecklingen skulle kunna vara en orsak.

Redan vid ingångslönen tjänar ingenjörerna en tusenlapp mer i månaden på att jobba inom den privata sektorn och löneskillnaderna mellan den privata och kommunala sektorn ökar sedan kraftigt med åren.

Bland ingenjörer födda 1972-1976 ligger den totala månadslönen i privat sektor på 42 500 kronor i månaden jämfört med strax över 35 000 kronor för ingenjörer i kommunal sektor. För ingenjörer födda 1951 hamnar lönen i privat sektor strax över 55 000 kronor i månaden jämfört med 37 500 kronor i kommunal. Med total lön menas grundlön med tillägg för förmåner.

En annan faktor som skulle kunna spela en roll för löneskillnaderna mellan de båda sektorerna är att den kommunala sektorn som helhet har betydligt större andel kvinnor anställda och kvinnor har ju generellt sett lägre lön än män. I åldersgruppen födda 1985-1989 är det till exempel 129 anställda kvinnor per 100 anställda män.

I rapporten får ingenjörerna frågan hur nöjda de är med sina arbeten när det gäller lönen och här svarar 35 procent av de kommunalt anställda ingenjörerna att de inte är nöjda medan 25 procent av de privat anställda inte är nöjda.

Av statistiken i rapporten framgår också att trots att de kommunalt anställda i stort är ganska nöjda med sina arbeten så stiger missnöjet över lönen i takt med åldern.

Förutom att kommunerna måste försöka bli mer eftertraktade arbetsgivare i de unga ingenjörernas ögon måste de även ta sig en funderare över hur de ska få kompetent arbetskraft till glesbygderna. Kommuner med lägst andel ingenjörer i arbete är nämligen dem som har längst avstånd till utbildningsorterna. Medan andelen ingenjörer i kommuner som Aneby och Ydre är 3 procent ligger andelen ingenjörer i Lomma och Danderyd på
mellan 12-14 procent.

Anna Eriksson

 

 

2 KOMMENTARER

  1. Nu lägger till och med ”Ingenjören” fast att har man fyllt 50 så är man gammal, eller? Det spär troligen inte alls på den uppfattning som florerar och som många varnat för att det kan behövas ”äldre” också. Är själv 50 och faktum är att jag har betydligt mer driv än som 20-åring.

    Ska företag och kommuner hålla på och titta med att ”ont öga” fortsättningvis på människor som fyllt 50 och det späs på av både fack och utredare så är det illa.

    Kan man istället se kompetens och driv som något som även ”vi äldre” har och inte enbart den senaste hippa utbildningen i bagaget? En människa kan med vettiga förutsättningar jobba flera år efter dagens pensionsålder och även om man går vid 65 så har man vid 50 år fyllda 15 år kvar.

    Jag vet inte vad som är tokigast, den allmänna åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden eller bristen på analyser och förslag på hur man ska mota detta för att inse att både yngre och äldre kan tillföra. Tycker en utredare borde kunna ta fram något relevant förslag, såvida uppdraget inte entydigt var att ta fram statistik och intet mera.

    Skapa en dialog borde vara A och O, men det kanske inte finns på kartan? Eller så rekryterar man som man alltid gjort vilket i ett antal fall leder till att framgångarna inte blir mycket mer än på sin höjd de man hoppats på.

    Ska Svenska företag, kommuner och andra organisationer bli riktigt vassa anser jag att man behöver orka, våga och ta sig tid att tänka nytt.

    Med vänliga hälsningar

  2. Är anställd ingenjör i ett Landsting, där lönerna känns väldigt låga, även jämnfört då med din statistik i kommunerna, låg ingångslön med nästan ingen inflytelse alls på sitt lönesamtal, man får bara en känga att det inte finns pengar för en reell löneökning. Någon futtig procent på en redan låg lön, ger inget!
    Låg lön för offentligt anställda med obefintliga förmåner lockar inga nyanställningar!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hitta genvägen till ditt nya jobb

Skriv en spontanansökan. Det är ett smart sätt att ta kommandot över jobbsituationen och ökar chansen att turen drabbar just dig.
Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.