Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Stor utmaning för kommunerna

Stor utmaning för kommunerna

Kommunalt anställda ingenjörer är ganska nöjda med sina jobb men däremot inte med lönen. Kommunerna är i stort behov av nyrekrytering men det kan vara svårt att locka till sig duktiga ingenjörerna när de tjänar flera tusen kronor mer i månaden på att jobba i privat sektor.

Utredare Patrik Björnström

–Kommunerna måste ge bättre löner, det räcker inte med intressanta arbetsuppgifter, säger Patrik Björnström som är utredare på Sveriges Ingenjörer. Han arbetar just nu på en rapport som handlar om ingenjörer i Sveriges kommuner. Rapporten kommer att presenteras i samband med kommunmässan Kommek i Malmö den 22-23 augusti.

35 procent av ingenjörerna som jobbar i kommunal sektor är över 50 år. Den höga medelåldern bland medarbetarena innebär att kommunerna inom de närmaste åren kommer att behöva nyrekrytera ett stort antal ingenjörer. En annan utmaning som kommunerna också står inför är att behålla de ingenjörer som i dag arbetar i den kommunala sektorn.

I rapporten framgår att under de kommande tolv åren kommer kommunerna behöva nyrekrytera motsvarande 37 procent av sina ingenjörer medan motsvarande siffra för den privata sektorn är 16 procent. Givet samma tillgång på nyexaminerade ingenjörer måste kommunerna alltså rekrytera en större andel av varje årskull. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

Man kan nämligen se en tydlig tendens att yngre ingenjörer (de yngsta som är med i rapporten är födda 1989) i större utsträckning väljer att jobba inom privat sektor medan de äldre i stället väljer kommunal sektor. Varför fler yngre väljer att arbeta inom privat sektor kan Patrik Björnström inte svara på men menar att lönen och löneutvecklingen skulle kunna vara en orsak.

Redan vid ingångslönen tjänar ingenjörerna en tusenlapp mer i månaden på att jobba inom den privata sektorn och löneskillnaderna mellan den privata och kommunala sektorn ökar sedan kraftigt med åren.

Bland ingenjörer födda 1972-1976 ligger den totala månadslönen i privat sektor på 42 500 kronor i månaden jämfört med strax över 35 000 kronor för ingenjörer i kommunal sektor. För ingenjörer födda 1951 hamnar lönen i privat sektor strax över 55 000 kronor i månaden jämfört med 37 500 kronor i kommunal. Med total lön menas grundlön med tillägg för förmåner.

En annan faktor som skulle kunna spela en roll för löneskillnaderna mellan de båda sektorerna är att den kommunala sektorn som helhet har betydligt större andel kvinnor anställda och kvinnor har ju generellt sett lägre lön än män. I åldersgruppen födda 1985-1989 är det till exempel 129 anställda kvinnor per 100 anställda män.

I rapporten får ingenjörerna frågan hur nöjda de är med sina arbeten när det gäller lönen och här svarar 35 procent av de kommunalt anställda ingenjörerna att de inte är nöjda medan 25 procent av de privat anställda inte är nöjda.

Av statistiken i rapporten framgår också att trots att de kommunalt anställda i stort är ganska nöjda med sina arbeten så stiger missnöjet över lönen i takt med åldern.

Förutom att kommunerna måste försöka bli mer eftertraktade arbetsgivare i de unga ingenjörernas ögon måste de även ta sig en funderare över hur de ska få kompetent arbetskraft till glesbygderna. Kommuner med lägst andel ingenjörer i arbete är nämligen dem som har längst avstånd till utbildningsorterna. Medan andelen ingenjörer i kommuner som Aneby och Ydre är 3 procent ligger andelen ingenjörer i Lomma och Danderyd på
mellan 12-14 procent.

Anna Eriksson

 

 

2 KOMMENTARER

  1. Nu lägger till och med ”Ingenjören” fast att har man fyllt 50 så är man gammal, eller? Det spär troligen inte alls på den uppfattning som florerar och som många varnat för att det kan behövas ”äldre” också. Är själv 50 och faktum är att jag har betydligt mer driv än som 20-åring.

    Ska företag och kommuner hålla på och titta med att ”ont öga” fortsättningvis på människor som fyllt 50 och det späs på av både fack och utredare så är det illa.

    Kan man istället se kompetens och driv som något som även ”vi äldre” har och inte enbart den senaste hippa utbildningen i bagaget? En människa kan med vettiga förutsättningar jobba flera år efter dagens pensionsålder och även om man går vid 65 så har man vid 50 år fyllda 15 år kvar.

    Jag vet inte vad som är tokigast, den allmänna åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden eller bristen på analyser och förslag på hur man ska mota detta för att inse att både yngre och äldre kan tillföra. Tycker en utredare borde kunna ta fram något relevant förslag, såvida uppdraget inte entydigt var att ta fram statistik och intet mera.

    Skapa en dialog borde vara A och O, men det kanske inte finns på kartan? Eller så rekryterar man som man alltid gjort vilket i ett antal fall leder till att framgångarna inte blir mycket mer än på sin höjd de man hoppats på.

    Ska Svenska företag, kommuner och andra organisationer bli riktigt vassa anser jag att man behöver orka, våga och ta sig tid att tänka nytt.

    Med vänliga hälsningar

  2. Är anställd ingenjör i ett Landsting, där lönerna känns väldigt låga, även jämnfört då med din statistik i kommunerna, låg ingångslön med nästan ingen inflytelse alls på sitt lönesamtal, man får bara en känga att det inte finns pengar för en reell löneökning. Någon futtig procent på en redan låg lön, ger inget!
    Låg lön för offentligt anställda med obefintliga förmåner lockar inga nyanställningar!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA