Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören KTH-skola lär chefer förhandla

KTH-skola lär chefer förhandla

Kommuner och företag måste i allt högre grad samarbeta i stora projekt som hamn- och vägbyggen. Executive Program in Sustainable Urban Systems är det senaste programmet på KTH Executive School, där företagsledare lär sig hur man hanterar kulturkrockar kring affärslogik, upphandlingar och synen på risktagande. Ingenjören frågade det nya programmets program manager, Kerstin Frenning, om deras speciella pedagogik.

Vad gör egentligen KTH Executive School?
– Många vidareutbildningsprogram hjälper ledare bli bättre chefer. Vi lär ut strategi och affärsutveckling. Deltagarna kommer från stora företag, offentlig sektor och kommunala bolag. Huvudsakligen har vi seniora chefer, ledare för stora projekt och avancerade specialister. Programmet löper under ett år och är uppdelat på sex moduler, var och en omfattande tre dagar. Under de senaste tio åren har vi utbildat ungefär 700 höga chefer. Det kan vara ett bättre alternativ än att anlita konsulter. Kunskapen stannar i företaget. Alternativt blir man bättre på att upphandla konsulter.

Vad handlar ditt program om?
– Vi har i dag en väldig urbanisering och stora klimatutmaningar. När städer utsätts för detta förändringstryck, behövs lösningar som går på tvären. Det handlar om hållbara urbana system och att de kräver tre typer av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig. Företagen som ska leverera lösningarna – bygg, avfallshantering, IT- telekom, logistik, transport, vatten och stadsplanering – är bra på sina egna verksamheter. Men de har olika affärslogik, olika regelsystem och olika sätt att hantera risk. Då blir det svårt att göra något gemensamt.

Ni övar det här samarbetet bland annat med hjälp av förhandlingsspel, hur går ett sådant till?
– Hindren för att komma vidare i förhandlingar är ofta att man inte förstår varandra. I våra förhandlingsspel får deltagarna förhandla utifrån en tänkt förhandlingssituation, men aldrig utifrån sin egen utgångspunkt. En företagsledare får vara en statlig myndighet och en kommunalchef får kanske vara en ledare för miljörörelsen. De måste sätta sig in i den andres situation. Hela grundsynen är att man måste komma överens. Det är inte bra när någon går ifrån förhandlingen där någon är missnöjd. Vi har förhandlingsspelet i fem av sex moduler. I sista modulen koncenterar sig deltagarna på vad de ska satsa på när de kommer tillbaka till det egna företaget.

Vilka typer av misstag kan man lära sig att undvika i ett sådant spel?
– Typiskt för stadsutveckling att det är många parter inblandade hela tiden. Vi har till exempel haft ett spel om en förhandling om att anlägga en djuphamn. Då handlar det om saker som lokala arbetskraftsfrågor, miljöfrågor och delfinansiering från statliga myndigheter. Vi spelar ofta i flera omgångar. Vi börjar med ett bud som man förhandlar om. Det budet är ofta utformat för maximerad egennytta för en part. Men det finns förstås ingen chans att få allt. Så blir de tvungna att börja bjuda. Och reglerna är då satta så att flera intressenter måste vara med. Någon ska finansiera, det krävs lagstiftning, miljöfrågorna måste lösas och så vidare. Då blir det tydligt att ingen part kan bestämma själv.

Vilka andra inslag har ni i kurserna?
– Det kan vara kommunföreträdare som berättar om hur kommunen och näringslivet samarbetar. Vi har framgångsrika företag, forskare och kända företagsledare som håller föredrag, som till exempel Leif Östling från Scania. Vi har också grupparbeten där deltagarna berättar för varandra om sina respektive utmaningar.

Hur ofta kommer ni att ha de här programmen?
– En gång per år. Vi räknar med ett program under 2013. I den nuvarande gruppen har vi femton personer. Mellan femton och tjugofem personer är ungefär lagom. Men vi har också öppna program som vi skräddarsyr.

Vad kostar en kurs?
– Ett program kostar 180 000 kronor per anställd. Men jag tror det är fel att tänka: ”det var ju dyrt”. Jämför med vad konsulter kostar. Den summan räcker inte till särskilt många konsulttimmar.

Av Sture Henckel

»  KTH Executive School ägs av Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Hela verksamhetens överskott återinvesteras i KTHs forskning och kompetensutveckling inom management.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA