Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Svensk vattenrening nästa exportsuccé?

Svensk vattenrening nästa exportsuccé?

Slamrening, återvinning av närsalter, biogas och ekonomi. Vattenreningsbranschen står inför enorma utmaningar och möjligheter. Och Sverige är med i innovationsracet.

På vägen mot Sjöstadsverket, på toppen av Henrikdalsklippan precis utanför tullarna i Stockholm, passerar man Henriksdalsverket. Flera bilar från Stockholm Vatten står parkerade utanför. ”Vatten i världsklass”, organisationens slogan, står det i lacken på bilens sida. Men vad är världsklass?
– Ja, säger Lars Bengtsson, en av experterna på IVL som arbetar på Sjöstadsverket. Sverige har väldigt goda förutsättningar med allt vårt sötvatten. Vi har bra vatten. Men vi är inte på något sätt duktigare än andra på att förvalta det. Kanske kan man till och med dra slutsatsen att vi är så vana vid att vårt vatten är bra att vi inte har varit riktigt på tå när det gäller vattenkvalitet.
Sjöstadsverket startade 2003 som en anläggning främst ämnad att stå modell för en reningsanläggning som skulle byggas i Hammarby Sjöstad. Men redan 2006 tyckte politikerna i Stadshuset att det kunde räcka och drog in pengarna. Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH beslutade sig då för att köpa verksamheten och driva den vidare. I dag är det ett konsortium där flera institut, reningsverk och högskolor samverkar.

Foto:JG. Christian Baresels entusiasm får teknologerna att nappa. Förhoppningen är att några av dem ska bli riktigt intresserade och ägna sig åt vattenrening i framtiden.

Även företag, som Xylem, och organisationer som nu Sveriges Ingenjörer medverkar och bidrar med pengar och kompetens. Forskarna kommer både från företag och högskolor och det bedrivs grundforskning och tillämpad forskning och utveckling. Under vårterminen har här funnits 35 exjobbare och 6 doktorander och verksamheten spänner över ett brett fält med vattenrening som gemensam nämnare. Sveriges Ingenjörer satsar två miljoner kronor ur sin miljöfond under 2012 till vattenringsforskningen här.

– Vattenreningstekniken vid reningsverken är ofta litet till åren kommen, kraven har ökat. För tio år sedan talade till exempel ingen om läkemedelsrester eller nanopartiklar och energipriserna var mycket lägre. I dag testar vi teknik för att ta bort allt som över huvud går att mäta i avloppsvatten och vi optimerar processerna för att göra det så resurseffektivt som möjligt, berättar Christian Baresel, forskningsledare. Det fina i samarbetet mellan forskarna och företagen här är att vi kan föra forskningen vidare ut till tillämpningar och till företag som kommersialiserar den.

Den här förmiddagen
är Christian Baresel och Lars Bengtsson upptagna med studiebesök från KTH. Ett 60-tal förstårsstudenter huttrar i den kalla snålblåsten men väl inne i anläggningen blir de varma i kläderna och frågorna kommer tätt. Christian visar och berättar om de olika forskningsprojekten, vissa otroligt tekniskt sofistikerade och andra till synes, väldigt enkla. Förhoppningarna är förstås att några av studenterna ska tycka att vattenrening är riktigt intressant och återkomma för ex-jobb eller som doktorand.

Vissa av projekten som bedrivs på Sjöstadsverket har inte ens någon marknad i Sverige. Exportmöjligheterna för bra och energieffektiv vattenrening är stora eftersom få länder har så mycket sötvatten som Sverige. Sjöstadsverket ligger i den tekniska frontlinjen och försöker optimera både energi- och miljö-aspekterna.

– Vi har många studiebesök från utlandet, säger Christian Baresel. Nästa vecka kommer till exempel den amerikanske ambassadören och Sveriges energiminister som vill se hur man arbetar med miljöfrågorna i Sverige och hur svensk kunskap och miljöteknik kan komma till nytta i andra delar av världen.

Pengarna till vattenrening i kommunerna är ofta snålt tilltagna – det är mer politiskt gångbart att satsa stort på arenor eller vägar.
– Vi vet inte exakt vilka krav som kommer att ställas på vårt miljöarbete i framtiden, säger Christian Baresel. Men de kommer knappast att bli lägre än i dag. I Stockholm har man ju till exempel satt som mål att lokaltrafiken ska vara fossilfri 2025. Det tillsammans med andra satsningar har varit viktigt för utvecklingen inom biogasområdet. Men vi kommer att behöva mycket mer biogas. Hur ordnar vi det? Sådana viktiga framtidsfrågor kan vi utveckla lösningar på här.
Jenny Grensman

Läs mer om Sjöstadsverket

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

0
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

0
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.
Hemarbetsplats

Vilket är ditt bästa jobba hemma-tips?

0
Har du hittat på någon smart lösning för din hemarbetsplats? Ett hemmafixat ståbord, ett verktyg du gillar eller en bra rutin som du kan tänka dig att dela med dig av?

Skillnad i lön, antagningspoäng och droger – det här blev mest läst 2020

0
Vad lästes med på Ingenjören.se under 2020? Här är topp-20-artiklarna.

Sex smarta tips för hemmakontoret

6
Det kan vara en utmaning att få den ergonomiska arbetsmiljön att funka i hemmet. Här är sex kreativa lösningar för hemarbetsplatsen som du kan inspireras av.

VI REKOMMENDERAR

Behåll dina rutiner för en smidigare jobbstart

0
Känns det segt att komma igång igen efter semestern? Här är tre steg som hjälper dig till en smidigare jobbstart.

TOPPLISTA