Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Goda villkor får anställda att stanna

Goda villkor får anställda att stanna

Att skapa vi-känsla och att satsa på medarbetarna kan vara en avgörande konkurrensfördel när skicklig arbetskraft är en bristvara. Det visar en avhandling från Handelshögskolan i Göteborg.

Christian Jansson fanna att goda villkor var en stor konkurrensfördel.

Forskaren Christian Jansson har följt tre tekniska verkstadsföretag i Alingsås under två år. Syftet när han för första gången började leta företag som skulle vara med i studien var att undersöka framgångsfaktorer, vad som gjorde vissa företag lönsammare än andra. Det mest framgångsrika av företagen i studien, ett mekaniskt verkstadsföretag, har de senaste 20 åren varit tre gånger så lönsamt som branschgenomsnittet. Christian Jansson menar att företagets förmåga att dra till sig och att behålla de skickligaste industriarbetarna har varit viktig, om inte avgörande.

– Det här är ett företag som arbetar med många olika förmåner för de anställda så som bonus i slutet av året, gemensamma resor, fritidsaktiviteter. Alla förmåner är kollektiva och beroende av hur bra det går för företaget.

Visar man ett bra resultat växer bonusen och det blir fler fritidsaktiviteter. Samtidigt har företaget höga krav på sina anställda. Tempot i tillverkningen är högt och varje order följs upp för att se att priset ligger rätt.

– De anställda för dagbok över sitt arbete och beskriver vad de har gjort och hur lång tid det tog. Utför man ett arbete flera gånger går det att gå tillbaka i loggboken och se varför det tog längre tid en viss gång.

Det går alltså inte att stå och snacka vid sin maskin och förlora tid.

– Kontrollen är mycket noggrann men under de två år jag var där hörde jag ingen kritik av systemet. Att alla förmåner är kollektiva gör också att det inte blir någon inbördes konkurrens mellan anställda.

De två andra företagen, ett som tillverkar utrustning för storkök och ett som gör stålrör var också mycket framgångsrika. Det första växte fram genom att anställda, som förlorat jobbet när Electrolux flyttade sin tillverkning av utrustning för storkök till Italien, startade ett eget företag. När det nya företaget bildades kunde man locka till sig ett urval av de duktigaste från Electrolux och fick med sig en stor del av konstruktionsavdelningen. Man kunde alltså starta från en väldigt hög och specialiserad nivå vilket bidrog till framgångarna. Christian Jansson ser det som ett exempel på att en företagsflytt inte behöver vara slutet för en industri.
Stålrörsföretaget i sin tur har inte lika många förmåner som den mekaniska verkstaden och är mycket mer automatiserat, men har genom noggrann uppföljning av sin produktion lyckats bli mycket konkurrenskraftigt. Man tackar hellre nej till en order än producerar med förlust.

Men bidrar inte det faktum att arbetsplatserna ligger i landsorten mycket till att arbetskraften stannar och man får en bra kontinuitet?
– Jo, visst, säger Christian Jansson. Och i Alingsås är invånarna ofta mycket stolta över sin stad och vill jobba där. Men de här industrierna konkurrerar med varandra och andra företag på orten och då kan man se klara skillnader i hur de arbetar.

Har du sett någon skillnad i tillvägagångssätt mellan hur man lyckas behålla kompetenta industriarbetare och kompetenta tjänstemän, exempelvis ingenjörer?
– De här företagen har inte många ingenjörer och jag kan tänka att när man har anställda med högre löner, som ingenjörer ofta har, så spelar den här sortens förmåner mindre roll.
– Det är den studien vi skulle vilja göra nu – undersöka hur något väldigt framgångsrikt ingenjörsföretag arbetar och vilka framgångsfaktorer det finns där.

Jenny Grensman

Läs mer

3 KOMMENTARER

  1. Tillägget ”när skicklig arbetskraft är en bristvara” är ett tungt tillägg i sammanhanget. För det mesta råder det ett kraftigt överskott på skicklig arbetskraft, och det ger skrupelfria företag utrymme att behandla sin personal som boskap. Det är den trenden jag framför allt tycker mig se idag. Man sliter ut folk och slänger dem när de får hjärtinfarkt och blir sjukskrivna, och då kan de ta in lite yngre som man kan anställa för lite lägre lön, och det finns många att välja bland, det brukar finnas mer än 25 sökande till varje kvalificerat jobb.

  2. Experimentbaserad forskning visar att har man bra kontroll över arbetarna och har bonusar för utfört abete så kan det hjälpa till att skapa mer produktivitet – för VISSA typer av jobb. Gemensamt för dessa typer av jobb är att de är ”lätta” att utföra, alltså att de inte kräver kreativt lösningsorienterat tänkande. Här passar t.ex. verkstads/tillverkningsindustri in väldigt bra.

    Om man däremot tittar på mer lösningsbaserade uppgifter, sådana som är klart typiska för civilingenjörer, så är situationen en helt annan. Här pekar forskningen ganska entydigt på att det försämrar lösningsförmågan när man försöker ha incitament i fråga om bonusar och hårdare tidskontroll av de anställda.
    Så jag tycker denna studie är helt missvisande och kontraproduktiv från en ingenjörssynpunkt då den har en helt annan utgångspunkt i grunden vad gäller typ av utfört arbete.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA