Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Fri rörlighet kan ge sämre arbetsmiljö

Fri rörlighet kan ge sämre arbetsmiljö

Arbetsmiljön blir lidande när många företag varken kan eller vill följa det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmiljöverket ta tag i den så kallade ”grå sektorn” och få till en förändring.

Med ett ökat genomslag för den fria rörligheten för företag, varor och tjänster inom Europa har arbetsmiljöarbetet hamnat i kläm. I Danmark och Finland har myndigheterna tagit tag i situationen och exempelvis infört obligatoriska id-kort på byggarbetsplatser och särskilda inspektörer som bara besöker arbetsplatser med utländsk arbetskraft. Men i Sverige ligger vi efter vilket både kan leda till att konkurrensen mellan företag snedvrids och att människor kommer till skada.

– Vi har definierat ett antal saker som vi tror kan förbättra situationen, säger Anna Middelman, chefsjurist på Arbetsmiljöverket och en av personerna bakom en förstudie till hur verket kan arbeta med utländska företag och arbetstagare.

– Problemet är dock inte att företagen är utländska utan vi vill ta tag i hela den grå sektorn, de företag som inte kan eller vill skapa en bra arbetsmiljö vare sig de är svenska eller utländska. I det här ingår ju också företag som är svenska men som använder utländsk arbetskraft.

På senare år har verket haft informationskampanjer riktade mot asiatiska bärplockare och byggarbetare i Polen och Baltikum. Genom information vid ambassaderna som skött arbetstillstånden och med affischer i kollektivtrafiken har verket talat om att jobbar du i Sverige finns det svenska regler.

– Det är ju ingen som hittar till vår hemsida av sig själv precis, säger Anna Middelman.

Utländsk arbetskraft som kommer till Sverige har inte alltid själv något intresse av att följa svenska regler. Följer man med sin arbetsgivare finns ett beroende och en önskan att inte bråka med arbetsgivaren. Har hemlandet färre eller andra säkerhetsregler än Sverige märker arbetstagarna förmodligen inte ens att det finns en skillnad. Arbetsmiljön uppmärksammas ofta inte förrän det händer enolycka och då kan det vara för sent.

– Många av de saker vi föreslår för att utveckla Sveriges arbetsmiljöarbete är lagfrågor. Vi skulle till exempel gärna se ett beställaransvar, det vill säga att den som har beställt jobbet också tar ansvar för arbetsmiljön och inte kan delegera bort det till underentreprenör efter underentreprenör. En annan åtgärd är id-korten och kanske en skyldighet för utländska företag som verkar här anmäla sin närvaro på den svenska arbetsmarknaden. Som det är i dag vet vi ofta inte om att företagen arbetar här och kommer vi ut till arbetsplatserna är det svårt att veta vem som är anställd, arbetsgivare eller egen företagare.

Ett hinder för ett bättre regelverk kring utländska företags närvaro i Sverige är den fria rörligheten. På samma sätt som det går att hävda att företag som inte följer arbetsmiljölagstiftningen snedvrider konkurrensen går det att hävda att krav på registrering, id-kort med mera kan var ett konkurrenshinder.

Arbetsmiljöverket har också uppdraget att vara sambandskontor och informera utländska företag som vill verka i Sverige om vilka regler som gäller här. I det syftet har verket bett de fackliga organisationerna att lämna in ”den hårda kärnan” i sina kollektivavtal för olika branscher så att det faktiskt går att säga vad som är ”svenska villkor”. Men det är bara två fackliga organisationer som har lämnat in så kallade utstationeringsavtal.

– Vi ska under hösten försöka öppna en dialog med arbetsmarknadens parter om de här frågorna. Sämre arbetsmiljö är det nog ingen som vill ha och vi skulle kunna förbättra väldigt mycket. I våras var jag och vår generaldirektör i riksdagens arbetsmarknadsutskott och redovisade vår förstudie. Jag hoppas att alla parter – politiker, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer vill vara med och ta tag i de här frågorna.

Jenny Grensman

Arbetsmiljöverkets rapport

1 KOMMENTAR

  1. Det är dags att ge Arbetsmiljöverket muskler och skyldighet att kontrollera även anställningsvillkor/social arbetsmiljö. ”Den svenska modellen” med fackmedlemskap och skyddsombud fungerar inte på arbetsplatser där det sakanas svenskar (och därmed inte finns några fackmedlemmar).
    När jag som arbetsmiljöinspektör, för snart 15 år sedan, påtalade problemen med utländsk arbetskraft, stötte jag på (i huvudsak juridiskt) motstånd. Med beklagande kan jag nu konstatera att samtliga våra grannländer har kommit längre (inkl Polen, vilket konstaterades vid ett besök 2006).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

25
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA