Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Hundar hittar guldet

Hundar hittar guldet

Ett svenskt konsultföretag inom prospektering, Oredog, har skaffat sig ett annorlunda verktyg för att hitta malmer för framtida gruvor. Specialtränade hundar känner igen malmbärande mineraler på doften. Koppar, guld och zink, till exempel. Ända ner till tio meter under marken.

När Peter Bergman, geolog och entreprenör, kom hem till Sverige efter flera år i den amerikanska oljebranschen ville han återuppliva den gamla idén om malmhundar som fanns i Sverige på 1970-talet. Han gjorde mer än så. Han vidareutvecklade konceptet och tränade sin hund Rex så att den hittar malmer av flera olika slag ända ned till tio, ibland tjugo, meter ner i marken och inte bara på ytan som var vanligt förr.

Förra året startade han företaget Oredog AB. Tanken är att med hjälp av geologer som förare till specialtränade hundar effektivisera hela prospekteringsbranschen. Företaget har ännu inte börjat i skarpt läge med att jobba för gruv- och prospekteringsbolag, men med hundens hjälp har Peter Bergman redan hittat fler fyndigheter. Företaget har både egna inmutningar och en lång lista på gruvföretag som vill samarbeta.

– Vi är i en utvecklingsfas, säger Peter Bergman. Just nu söker vi investerare för att fortsätta uppbyggnaden av företaget. Vi har till exempel också ett eget borrbolag. När vi väl går ut med tjänsten ska den vara 100-procentig. Till nästa sommar ska vi ha 10-15 malmhundsförare. De kommer ha en till två hundar var. Då ska vi lansera tjänsten worldwide.

Sulfidmineraler, som innehåller kopparmalmer, har en distinkt lukt. Den påminner om doften på en pappersindustri. Alla ämnen är utsatta för nedbrytning och avger någon typ av molekyler. En hund kan i princip tränas att hitta vilken lukt som helst.

– Vi ägnar en mycket stor del av vår tid till att träna hundarna att känna igen olika mineral ner till molekylnivå. I vårt lab kan vi träna hundarna på väldigt få molekyler. En geolog kan bara se på ytan, men missar 97 procent. Vi tar 100 procent. Det finns ingen motsvarande teknik, annat än att borra, och det är dyrt, säger Peter Bergman.

Det är en hel del förarbete innan hundarna släpps ut på fältet. Hunden måste jobbas in på den typ av malm den ska hitta. Man måste bestämma hur området ska sökas av på bästa sätt. Det beror på topografi, väder och hundens dagsform. När hunden så småningom hittar den eftersökta malmen markerar den fyndigheten. Då kan grävnings- eller borrningsarbete påbörjas.

– Det har varit en jätteboom inom prospektering, säger Peter Bergman. Men under en boom blir det brist på kunnigt folk och då blir det sämre kvalitet på många projekt. I dag är det väldigt få fyndigheter som faktiskt blir gruvor.

Även om malmkroppen verkligen ligger där, återstår många frågor. Är den tillräckligt stor, finns infrastrukturen, hur är graden av koppar – om det är det man letar efter? Sedan är det marknadspriset som åker upp och ner och i slutänden avgör om det är lönsamt att öppna en gruva eller inte.

– Vi har egna borrar för att snabbt säkerställa fyndigheterna. I den här branschen är tid verkligen pengar. Miljötillstånd och sådana frågor måste fortfarande ta sin tid, men vi kan korta ned prospekteringstiden med ett par år och öka chansen att en fyndighet blir gruva från en på femtio till en på kanske fem.

Enligt Peter Bergman finns det inga andra företag som använder hundar för att hitta mineralfyndigheter. Nu har Discovery Channel gjort en dokumentär om företaget som ska visas i höst, och nästa år ska hunden Rex vara med i en Hollywood-thriller av en känd regissör som utspelar sig i en gruva.

– Men bolaget har mer än bara hundskit i påsen, säger Peter Bergman skämtsamt.

Han är noga med att påpeka att han och företaget har flera järn i elden, bland annat en yrkeshögskola inom borrning och exploatering som ska starta i Hällefors. Dessutom jobbar de på en ny gruvmätningsteknik och nya borrmetoder, men Peter Bergman vill inte avslöja vad det är, bara att det ska revolutionera branschen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA