Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Hundar hittar guldet

Hundar hittar guldet

Ett svenskt konsultföretag inom prospektering, Oredog, har skaffat sig ett annorlunda verktyg för att hitta malmer för framtida gruvor. Specialtränade hundar känner igen malmbärande mineraler på doften. Koppar, guld och zink, till exempel. Ända ner till tio meter under marken.

När Peter Bergman, geolog och entreprenör, kom hem till Sverige efter flera år i den amerikanska oljebranschen ville han återuppliva den gamla idén om malmhundar som fanns i Sverige på 1970-talet. Han gjorde mer än så. Han vidareutvecklade konceptet och tränade sin hund Rex så att den hittar malmer av flera olika slag ända ned till tio, ibland tjugo, meter ner i marken och inte bara på ytan som var vanligt förr.

Förra året startade han företaget Oredog AB. Tanken är att med hjälp av geologer som förare till specialtränade hundar effektivisera hela prospekteringsbranschen. Företaget har ännu inte börjat i skarpt läge med att jobba för gruv- och prospekteringsbolag, men med hundens hjälp har Peter Bergman redan hittat fler fyndigheter. Företaget har både egna inmutningar och en lång lista på gruvföretag som vill samarbeta.

– Vi är i en utvecklingsfas, säger Peter Bergman. Just nu söker vi investerare för att fortsätta uppbyggnaden av företaget. Vi har till exempel också ett eget borrbolag. När vi väl går ut med tjänsten ska den vara 100-procentig. Till nästa sommar ska vi ha 10-15 malmhundsförare. De kommer ha en till två hundar var. Då ska vi lansera tjänsten worldwide.

Sulfidmineraler, som innehåller kopparmalmer, har en distinkt lukt. Den påminner om doften på en pappersindustri. Alla ämnen är utsatta för nedbrytning och avger någon typ av molekyler. En hund kan i princip tränas att hitta vilken lukt som helst.

– Vi ägnar en mycket stor del av vår tid till att träna hundarna att känna igen olika mineral ner till molekylnivå. I vårt lab kan vi träna hundarna på väldigt få molekyler. En geolog kan bara se på ytan, men missar 97 procent. Vi tar 100 procent. Det finns ingen motsvarande teknik, annat än att borra, och det är dyrt, säger Peter Bergman.

Det är en hel del förarbete innan hundarna släpps ut på fältet. Hunden måste jobbas in på den typ av malm den ska hitta. Man måste bestämma hur området ska sökas av på bästa sätt. Det beror på topografi, väder och hundens dagsform. När hunden så småningom hittar den eftersökta malmen markerar den fyndigheten. Då kan grävnings- eller borrningsarbete påbörjas.

– Det har varit en jätteboom inom prospektering, säger Peter Bergman. Men under en boom blir det brist på kunnigt folk och då blir det sämre kvalitet på många projekt. I dag är det väldigt få fyndigheter som faktiskt blir gruvor.

Även om malmkroppen verkligen ligger där, återstår många frågor. Är den tillräckligt stor, finns infrastrukturen, hur är graden av koppar – om det är det man letar efter? Sedan är det marknadspriset som åker upp och ner och i slutänden avgör om det är lönsamt att öppna en gruva eller inte.

– Vi har egna borrar för att snabbt säkerställa fyndigheterna. I den här branschen är tid verkligen pengar. Miljötillstånd och sådana frågor måste fortfarande ta sin tid, men vi kan korta ned prospekteringstiden med ett par år och öka chansen att en fyndighet blir gruva från en på femtio till en på kanske fem.

Enligt Peter Bergman finns det inga andra företag som använder hundar för att hitta mineralfyndigheter. Nu har Discovery Channel gjort en dokumentär om företaget som ska visas i höst, och nästa år ska hunden Rex vara med i en Hollywood-thriller av en känd regissör som utspelar sig i en gruva.

– Men bolaget har mer än bara hundskit i påsen, säger Peter Bergman skämtsamt.

Han är noga med att påpeka att han och företaget har flera järn i elden, bland annat en yrkeshögskola inom borrning och exploatering som ska starta i Hällefors. Dessutom jobbar de på en ny gruvmätningsteknik och nya borrmetoder, men Peter Bergman vill inte avslöja vad det är, bara att det ska revolutionera branschen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Marie Morin

”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

0
Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

22
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA