Hundar hittar guldet

0
1338

Ett svenskt konsultföretag inom prospektering, Oredog, har skaffat sig ett annorlunda verktyg för att hitta malmer för framtida gruvor. Specialtränade hundar känner igen malmbärande mineraler på doften. Koppar, guld och zink, till exempel. Ända ner till tio meter under marken.

När Peter Bergman, geolog och entreprenör, kom hem till Sverige efter flera år i den amerikanska oljebranschen ville han återuppliva den gamla idén om malmhundar som fanns i Sverige på 1970-talet. Han gjorde mer än så. Han vidareutvecklade konceptet och tränade sin hund Rex så att den hittar malmer av flera olika slag ända ned till tio, ibland tjugo, meter ner i marken och inte bara på ytan som var vanligt förr.

Förra året startade han företaget Oredog AB. Tanken är att med hjälp av geologer som förare till specialtränade hundar effektivisera hela prospekteringsbranschen. Företaget har ännu inte börjat i skarpt läge med att jobba för gruv- och prospekteringsbolag, men med hundens hjälp har Peter Bergman redan hittat fler fyndigheter. Företaget har både egna inmutningar och en lång lista på gruvföretag som vill samarbeta.

– Vi är i en utvecklingsfas, säger Peter Bergman. Just nu söker vi investerare för att fortsätta uppbyggnaden av företaget. Vi har till exempel också ett eget borrbolag. När vi väl går ut med tjänsten ska den vara 100-procentig. Till nästa sommar ska vi ha 10-15 malmhundsförare. De kommer ha en till två hundar var. Då ska vi lansera tjänsten worldwide.

Sulfidmineraler, som innehåller kopparmalmer, har en distinkt lukt. Den påminner om doften på en pappersindustri. Alla ämnen är utsatta för nedbrytning och avger någon typ av molekyler. En hund kan i princip tränas att hitta vilken lukt som helst.

– Vi ägnar en mycket stor del av vår tid till att träna hundarna att känna igen olika mineral ner till molekylnivå. I vårt lab kan vi träna hundarna på väldigt få molekyler. En geolog kan bara se på ytan, men missar 97 procent. Vi tar 100 procent. Det finns ingen motsvarande teknik, annat än att borra, och det är dyrt, säger Peter Bergman.

Det är en hel del förarbete innan hundarna släpps ut på fältet. Hunden måste jobbas in på den typ av malm den ska hitta. Man måste bestämma hur området ska sökas av på bästa sätt. Det beror på topografi, väder och hundens dagsform. När hunden så småningom hittar den eftersökta malmen markerar den fyndigheten. Då kan grävnings- eller borrningsarbete påbörjas.

– Det har varit en jätteboom inom prospektering, säger Peter Bergman. Men under en boom blir det brist på kunnigt folk och då blir det sämre kvalitet på många projekt. I dag är det väldigt få fyndigheter som faktiskt blir gruvor.

Även om malmkroppen verkligen ligger där, återstår många frågor. Är den tillräckligt stor, finns infrastrukturen, hur är graden av koppar – om det är det man letar efter? Sedan är det marknadspriset som åker upp och ner och i slutänden avgör om det är lönsamt att öppna en gruva eller inte.

– Vi har egna borrar för att snabbt säkerställa fyndigheterna. I den här branschen är tid verkligen pengar. Miljötillstånd och sådana frågor måste fortfarande ta sin tid, men vi kan korta ned prospekteringstiden med ett par år och öka chansen att en fyndighet blir gruva från en på femtio till en på kanske fem.

Enligt Peter Bergman finns det inga andra företag som använder hundar för att hitta mineralfyndigheter. Nu har Discovery Channel gjort en dokumentär om företaget som ska visas i höst, och nästa år ska hunden Rex vara med i en Hollywood-thriller av en känd regissör som utspelar sig i en gruva.

– Men bolaget har mer än bara hundskit i påsen, säger Peter Bergman skämtsamt.

Han är noga med att påpeka att han och företaget har flera järn i elden, bland annat en yrkeshögskola inom borrning och exploatering som ska starta i Hällefors. Dessutom jobbar de på en ny gruvmätningsteknik och nya borrmetoder, men Peter Bergman vill inte avslöja vad det är, bara att det ska revolutionera branschen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar It-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.