ABB:s kvinnor halkar efter

18
2585

ABB:s kvinnliga ingenjörer har klart sämre löneutveckling än sina manliga kolleger. Det visar en undersökning som det lokala facket har gjort på strax över 2 000 medlemmar i Sacoförbund, huvudsakligen ingenjörer. Skillnaden fortsätter att öka ända upp till 65 års ålder. Då ligger den på i genomsnitt 11 000 kronor i månaden.

De kvinnliga ingenjörerna på ABB blir, av någon anledning, avhängda i lönerevisionerna. Med hjälp av Sveriges Ingenjörers statistik och uppgifter på de egna lokala medlemmarnas löner har akademikerna på ABB tagit fram statistik som pekar på att kvinnornas löner halkar efter rejält med åren. ABB-kvinnornas löneutveckling är klart sämre, både jämfört med männen på ABB och jämfört med Sveriges Ingenjörers riksstatistik.

ABB-anställda kvinnor i 25-årsåldern har en knapp tusenlapp mindre i månadslön än de jämnåriga manliga ingenjörerna i företaget. Men för 65-åriga ABB-anställda kvinnor har glappet ökat markant, till över 11 000 kronor mindre i månaden. Jämförelsen med Sveriges Ingenjörers riksstatistik ger ett liknande resultat. De 25-åriga kvinnorna ligger cirka tusen kronor under riksgenomsnittet, medan 65-åringarna ligger mer än 13 000 kronor under.

– Vi behöver en konstruktiv diskussion kring det här, säger Bertil Nordqvist, ordförande för Akademikerföreningen och Sveriges Ingenjörer på ABB. Man ser ju tydligt hur det här påverkar kvinnornas pension. Det här är ett dilemma. Vi behöver ju dugliga män och kvinnor för konkurrenskraften, och ledningens minst sagt begränsade intresse för att diskutera lönesättningen gör det svårare att hitta kvinnor som vill jobba här.

ABB:s förhandlingschef Christian Dieckmann känner inte igen siffrorna.

– I fjol gjorde vi en lönekartläggning. Då såg vi felaktigheter mellan vissa män och kvinnor som vi rättade till. Vi följer detta i en partssammansatt grupp. Kvinnorna har inte en generellt sett sämre löneökning, säger han. I de fall där det dyker upp så rättar vi till det. ABB satsar ju på att få in kvinnor. Det är något vi brottas med.

På frågan om det kan vara så att män lättare gör karriär svarar han att företaget försöker få in kvinnliga chefer.

– Det går sakta, men det går framåt. Vi ser det som en positiv trend, säger Christian Dieckmann.

Eftersom kurvorna visar en ögonblicksbild och inte enskilda anställdas löneutveckling, skulle kurvorna kunna tolkas som att de äldre kvinnornas lägre lön är en icke åtgärdad rest av tidigare ojämlikhet och att de yngre kvinnorna är på väg att komma ikapp. Men Bertil Nordqvist, kan se tillbaka på tidigare liknande undersökningar.

– Vi fick ungefär samma resultat när vi tog fram liknande kurvor för tio och femton år sedan, säger han. Problemet försvinner alltså inte när de äldre går i pension.

Det faktum att tidigare undersökningar har gett liknande resultat, pekar på att problemet snarare ligger i kvinnornas löneutveckling.

I ABB:s mångfalds- och jämställdhetspolicy står att företaget ska ge lika lön och villkor för lika prestation. Det står också att man ska verka för en jämnare könsfördelning inom verksamheterna.

– Det känns som om ABB har en fin policy, men den här undersökningen väcker ju frågan om hur mycket de anstränger sig för att leva upp till den, säger Bertil Nordqvist.

Sture Henckel

18 KOMMENTARER

  1. Det gissas en massa om att kvinnor inte tar för sig, inte är intresserade etc. Men det finns fakta! Man har kollat alla dessa faktorer, en bra informationkälla är t ex wombri.se. Det visar sig t ex att kvinnor visst vill bli chefer och göra karriär.
    Det finns bara tre skäl för att kvinnor med samma utbildning skall ha lägre lön:
    1. De gör samma sak som männen, fast får lägre lön bara för att de är kvinnor. Detta är olagligt och måste fixas.
    2. Kvinnor och män gör helt olika saker och kvinnornas uppgifter värderas lägre. Det är arbetsgivarens ansvar att fördela arbetsuppgifter, vidareutbildning mm likvärdigt, så detta är alltså inte heller något godtagbart skäl. Det är ju faktiskt chefen som bestämmer vad man skall göra.
    3. Kvinnor och män gör samma saker, fast kvinnor gör ett sämre jobb. Detta är det enda godtagbara skälet. Fast då har man ju ett rekryteringsproblem. Och det återstår att bevisa.

    Alla andra skäl är varianter av dessa tre. Och alla försök att skylla på att kvinnor inte vill, inte är lämpade etc är bortförklaringar som saknar vetenskaplig grund.

  2. Kvinnorna på ABB klarar sig ju faktiskt 2000 kr bättre än kvinnorna i riksgenomsnittet (vid pensionsåldern).

    Jag såg en amerikansk undersökning för 10-15 år sedan, där man jämförde lön inte bara med kön utan även med kroppslängd. Det visade sig då att kroppslängden hade större
    betydelse än kön. Korta män hade inte högre lön än kvinnor av samma längd. Sannolikheten för att bli chef ökade med kroppslängden. Långa kvinnor hade lika goda chanser som långa män…

    Kanske borde artikeln ha hetat ”ABBs kortvuxna halkar efter”.

    Det vore ju intressant om Sveriges Ingenjörer till nästa år tog med kroppslängd i sin löneenkät.
    Om längd är viktigare än kön även i Sverige, försöker vi ju lösa fel problem.

  3. Christian: Så naivt.
    Jag kan säga dig redan nu att det skiljer. Drygt en tusenlapp känns väldigt bekant av alla mina kvinnliga studiekamrater.
    Det där med att kvinnor bara ska göra som män och ”ta för sig” är bara en manlig myt. Kvinnor som tar för sig, kräver att få samma lön, syns och hörs blir direkt stämplade som kärringar (ja, en bekant blev direkt tilltalad på detta vis i fikarummet), problemkvinnor (feministstämplad) och det är i stort sett att mörda sin egen karriär (eftersom det är bastukillarna som bestämmer). En man med samma approach däremot, han tar för sig, han är lite bufflig men sånt är ju bara härligt etc.

    Precis som Elin säger att efter avslutade studier så är ingångslönen olika, varför? Rimligtvis har kvinnan ej fött barn än och hon kanske aldrig kommer få barn? Idag så tar mer och mer män ut lång pappaledighet så det känns inte sådär relevant argument heller. Olika arbetsuppgifter? Ja, det beror väl på den som anställer vilken arbetsuppgift denna lägger på personen, jag tror inte dina kvinnliga studiekamrater går på teknisk högskola för att jobba med ”samordning” eller ”mjuka frågor” etc, dock så blir många påspacklade detta aber eftersom ”du är ju kvinna, du kan väl ordna den här studentdagen/jobba med ”kvinnofrågor”/sitta med och diskutera nytt system att implementera” Män ger kvinnorna dessa ”mjuka” uppgifter i tron om att kvinnan är lite mjukare, lite vekare och inte vidare tekniskt lagd.
    Om du verkligen börjar tänka på det (eftersom du inte verkar se detta redan) vilka är dina fördomar, egentligen… innerst inne? Vakna.

    Samma sak kan sägas fast omvänt när det gäller diskriminering av män, för sådant finns också.

    Tänk vad härligt om vi bara kunde avköna allt på jobbet, hur mycket smidigare allt skulle vara. De bästa kollegor jag haft har varit de som skitigt fullständigt i mitt kön, jag kunde varit en marsian de skulle struntat i vilket – allt de bryr sig om är att vi har ett projekt och en uppgift att lösa och vi löser denna och levererar.

  4. Sture: Problemet är att man aldrig belyser faktorer som bidrar till skillnaden i media. Det här gör att presenterade studier som i den här artikeln blir missledande. Ni kommer antagligen inte publicera någon efterföljande analys på det här, gissar jag. Eftersom det är så många som inte kan tolka statistik och förstå syftet och budskapet så är det nästan tvunget att ha någon form av analys på den för att inte gå över huvudet på många som läser.

    Elin: Jag vill gärna tro att skillnaden i lön faktiskt inte är så stor förutsatt att man jämför två av vardera kön med motsvarande erfarenhet osv. Jag kanske är väldigt naiv som tror så men det är så jag hoppas att det fungerar iaf. Jag är också ingenjörsstudent och jag blir klar om 1.5 år. Det känns helt främmande för mig att ge en lägre lön till kvinnorna i klassen jämfört mot männen. Om det som du säger blir lägre lön redan från början, utan anledning, så borde ABB skärpa sig ögonblickligen.

  5. Svar till Christian:
    Att det är fler män än kvinnor är ett antagande som leder till en fråga till ABB:s förhandlingschef i artikeln. Han svarar också att det går sakta att få in fler kvinnor i ledande position. I undersökningen finns inte den statistiken inbyggd. Men det har inget med sensationsjournalistik att göra. Facket på ABB har tagit fram undersökningen för att de vill belysa viktiga skillnader. Att påpeka skillnader som man inte exakt vet orsaken till är i högsta grad seriös journalistik, eftersom de kan utgöra en grund för efterföljande analys och diskussion.

  6. Är det någon nyhet? Bra däremot att det lyfts upp, samt varför det är så svårt att bli chef som tjej på ABB. Av någon anledning gynnas männen om de är föräldralediga men inte vi kvinnor. Och ja – jag har jobbat på ABB och antalet kvinnliga chefer och teamledare är inte stort.

  7. Nu tror jag att vi behöver tänka till här innan oviktiga saker diskuteras. Om löneskillnaden är 1000 kronor redan vid 25 års ålder och 13000 vid 65 är det troligt att detta visar att kvinnor har en viss procent lägre lön eftersom lönen ökar med åldern. Den 1000 lappen som skiljer redan vid 25 års ålder visar troligen inte skillnad till följd av varken föräldraledighet eller chefsskap eftersom en ingenjörsutbildning är på 5 år och varken kvinnor eller män har därför hunnit bli föräldrar eller chefer vid 25 års ålder. Alltså är inga utav dessa faktorer särskilt väsentliga att diskutera. Att arbetstiden skiljer går troligen inte att visa i undersökningar.

    Alltså är det troligt att kvinnor halkar efter en viss procent i lön redan vid första jobber och att denna skillnad följer med resten av arbetslivet. Vad det beror på är då frågan som ska diskuteras. Är kvinnor sämre studenter än män? Värderar arbetsgivare män högre än kvinnor? Är män bättre på att löneförhandla, etc. Sedan är näste viktiga fråga hur detta kan åtgärdas. Jag tror inte att problemet löser sig själv om vi väntar några hundra år. För jag vet att även våra unga ingenjörsstuderande män inte värderar kvinnor och män lika idag och kommer troligen inte göra det om tio år heller. Om tre år är jag färdig ingenjör och jag ser helst att problemet är löst tills dess för jag har inte lust att betala en långsam utveckling med min lön. Regler och lagar är det enda som får ett företag att tjäna mindre på kort sikt. Något som ger förändring måste göras och man måste fokusera på rätt frågor och fakta.

  8. Jag har några frågor angående statistiken som artikeln nämner. I artikeln nämns det att det är fler män än kvinnor som har chefspositioner. Är det här inräknat i den statistiken som visar löneskillnad? Är föräldraledighet inräknad (eftersom kvinnor i snitt tar ut mer föräldraledighet än vad män gör)? Det jag menar är alltså om statistiken tar hänsyn till faktorer som förklarar skillnaden man ser eller om man bara räknat rakt av utan någon analys bakom? Om man har gjort det är det förfärligt. Har man inte gjort det är det här inget annat än värdelös sensationalistisk journalistik.

  9. En reflektion
    Detta säger inget om var dagens unga kvinnor hamnar. Det säger ju mer om att de kvinnor som kom ut i arbetslivet för trettio år sedan har haft en sämre löneutveckling än jämngamla män. Låt oss hoppas att dagens unga kvinnor tar de chanser de får att höja sin lön och att deras chefer ser och belönar dem

  10. Måste bara kommentera kommentarerna. Först tycker jag att det talande att alla kommentarerna kom från män och alla är negativa. De låter som många chefer eller unga män på väg dit.

    Mattias N:
    Arbetsuppgifterna: På mina arbetsplatser har varit en kamp där alla konsulterna försökte få de arbetsuppgifterna som gav chans till chefsskap, t ex projektledning även när de kunde inte mycket eller andra uppgifter som gav bästa ”utkastet” ur karriärsynpunkt. Att jag hade bl a även en extra utbildning var ”en orsak” att jag skulle göra ”jobbet” och låta andra sammordna och kontrollera mig, marknadsföra mig osv. Så, ja, det beror på arbetsuppgifterna, men är det normal att armbågas sig till dem med chefens godkännande? detta är en typisk svensk och även norsk fenomen (så att du refererar till utländska böcker är inte helt relevant) som beror på avsaknaden av karriärsteg grundade på utbildning och erfarenhet (platt organisation). Platt organisation leder till att chefen har diktatoriska befogenheter. I de icke nordiska länderna finns också det som kallas teknisk direktör + andra positioner. Det finns mycket politisk vilja och fördomar eller naivitet i vad som andra gör utanför Norden: allt målas svart, ingen objektiv analys görs.

    Kanske många kvinnor inte vill vara med i detta spel. Många tyckte inte sätet man gör sakerna, men allt detta har att göra med manliga strukturer. Några kvinliga chefer jag har mött har härmat en manlig attitud haft en manlig ”beskyddare” (mentor) blivit rekommenderade av en man. De har varit mycket tysta, leende och undergivna.

    Till Sture och Sven:
    Många kvinnor är ”sämre” på att ta risker och ställer högre krav på sig själva att allt skall fungera ”på riktigt”. Detta är egentligen bra för företaget. Tyvärr är de nuvarande myter om hur företagen skall skötas bestämda av en manlig grupp. Hjärnforskares slutsatser om hur manliga och kvinliga hjärnor fungerar är tydliga: kvinnornas hjärnor är bättre ”byggda” för att vara ledare. Men idag sköts företag av principer från spel med aktier – manlig risktaggande och ”vi går vidare om det inte fungerar här”.

  11. Det här läget finns enligt min erfarenhet på de 3 arbetsplatser för civ ing som jag har varit på och troligen på de flesta. Det beror till stor del på att chefspositioner och andra ”finare” befattningar ges främst till män, helst yngre. Detta i sin tur beror på att bedömningarna – förutom att de görs av andra män – grundas på mycket diskutabla/flumiga grunder som amatör psykologi (min chef bedtrar vikten av att det första intrycket = 4 min, och ”kemin” är viktigast = lika män lekar bäst). Kompetens är oviktigt, den alltid tycks vara nåt som äldre kvinnor skall lära ut de unga lovande poikarna. Gör en generell analys och främst gör en enkät om vad äldre kvinnor tycker själv. Tack för att ni tar upp sådana frågor!

  12. Ja detta stämmer ganska väl med den statistik som finns i Norge. Median inkomst män 58000 och kvinnor 48000 NOK (men här sprider sig arbetsuppgifterna så klart mer än på ABB). Märkligare är väl att även bland sjuksköterskor leder män med ca 2000 per månad. Är män chefer även där?

  13. Var bara tvungen att kommentera. Jag är ingen feminist men dock kvinna… Ni som anser att studien är intetsägande, vad har ni för svar på siffrorna angående löneskillnader? Visst, kan bero på arbetsuppgifter, men varför då? Vad säger att kvinnor ska göra de mindre krävande/viktigare uppgifterna? Kan bero på arbetstimmar, men av min erfarenhet så brukar man alltid diskutera 100% när det gäller lön. (Mattias) Föräldraledighet??? mm, att du bara nämner det, om nu vi ska ha ett jämställt samhälle bör detta inte inverka lika mycket på mannens lön som på kvinnans?
    Det jag vill säga är att det inte är så lätt att analysera siffrorna, men att resultatet är intetsägande eller irrelevant är enkelspårigt.
    Vad orsaken till studiens resultat är i fråga inte själva resultatet.

    /Susanne

  14. ABB:s löner över lag är låga och lönepolicyn följs inte alls, iaf inte enligt mina erfarenheter. När jag har försökt fått högre lön så har jag fått svaren:
    ”Det är utbildningen som väger mer än prestationer”
    ”Med din ålder och jobb så är din lön bra” (jag ligger ca 5-10000 under mina medarbetare)
    ”Mer ansvar betyder inte högre lön”

    När jag fråga om andra ersättningar förutom rena pengar så fick jag förslaget att jag kan få mer ansvar ISTÄLLET för högre lön.

    ABB:s lönepolitik är helt usel för att inte tala om deras (vår) personalpolitik.

  15. Ytterligare en intetsägande studie, med andra ord.

    Dessutom, vad är det som säger att kvinnor har svårare att bli chefer? Kan det inte vara så att de helt enkelt inte är lika intresserade som män att bli chefer?

  16. Hej, tack för en bra kommentar. De faktorer du nämner är inte medtagna i undersökningen, och det gör ju att teorierna kring ojämlikhetens orsaker blir väldigt många. Men man fick nästan samma resultat även för många år sedan då man gjorde en liknande undersökning. Jämställdhetsarbetet verkar alltså gå långsamt. Man kan i så fall fråga sig varför kvinnor har svårare att till exempel bli chefer.
    /Sture

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.