Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Gott om jobb för datorspelsingenjörer

Gott om jobb för datorspelsingenjörer

Medan andra branscher kämpar med halvtomma orderböcker, slår datorspelsföretagen nya rekord. Enligt Spelutvecklarindex, en återkommande kartläggning från datorspelsbranschen, var den årliga tillväxten i nästan uppe i 30 procent under 2011. Kompetensförsörjning är en av branschens utmaningar, och de ingenjörer som läser spel- och programvara lockas i hög grad av annan industri.

Det pekar uppåt för datorspelsföretagen just nu. Sysselsättningen ökar med 26 procent, nya bolag tillkommer och de etablerade bolagen växer. Med en årlig tillväxt på närmare 30 procent rusar branschen ungefär tio gånger så snabbt som Sverige.

De svenska spelutvecklarna har dessutom en stor bredd med världsledande utvecklare inom alla de stora genrerna. Andelen kvinnor som jobbar i branschen ökar dessutom.

Samtidigt genomgår branschen en strukturomvandling. Tidigare har spelmarknaden i Sverige dominerats av klassiska spel som säljs i paket i butiker. Från och med 2011 har onlinespelen, spel i mobiltelefoner och i sociala medier, tagit över dominansen.

Det är också en av dessa företag som utmärker sig speciellt. Mojang som förra året officiellt lanserade sitt redan berömda spel Minecraft svarade under 2011, med sin vinst på närmare femtio miljoner kronor, för 37 procent av hela branschens sammanlagda vinst. Men flera andra spelutvecklare har också utmärkt sig. Tarsia, Hansoft och Paradox interactive är några som växer snabbt. Även det största bolaget Dice, med den storsäljande spelserien Battlefield, fortsätter att växa.

Utmaningarna som branschen själv tar upp är kompetens och finansiering. De små nystartade bolagen arbetar hårt med att få investerare och de stora spelutvecklarna kämpar med att hitta folk med rätt kompetens.

Det finns ett flertal utbildningar i datorspelsutveckling i Sverige. Vid Blekinge tekniska högskola kan man läsa till ingenjör med den inriktningen. Varje år börjar i Karlskrona cirka 140 studenter på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna inom datorspel.

Stefan Petersson är programansvarig för utbildningen till civilingenjör i spel- och programvaruteknik. Sammanlagt utbildar högskolorna fler ingenjörer i datorspelsteknik än branschen behöver, men samtidigt är det inte bara spelbranschen som ropar efter deras kompetens.

Den första kullen på utbildningen till civilingenjör i spel- och programvaruteknik började 2008 och går nu sista året. Stefan Petersson konstaterar att ungefär hälften av dem redan har fått jobb. Men långt ifrån alla går till spelutvecklarbolagen.

– Allt fler branscher är intresserade av spelteknikkompetens. Det behövs så fort man ska visa något i 3D i realtid med interaktion. Det kan till exempel vara företag i verkstadsindustrin som vill återskapa sin tillverkningsprocess i tre dimensioner. All hemelektronik går också alltmer mot 3D.

Högskolan i Blekinge kan heller inte ta in fler än de cirka 140 som de tar in i dag.

– Vi har inte fler datasalar, och inte fler lärare heller, säger Stefan Petersson. Det är svårt att få tag i lärarkompetens inom det här området. De som kan mjukvaran vill i regel hellre jobba i den privata sektorn.

Hittills har de löst problemen med att låta äldre elever hoppa in som laborationsassistenter och med oönskat mycket övertid.

Sture Henckel

 

» Läs mer

Rapporten Spelutvecklarindex 2011

2 KOMMENTARER

  1. Hej, tack för en bra kommentar, men det finns gott om jobb för ingenjörerna från spelutbildningarna. Det är bara det att även andra industrier också gärna vill anställa spel-ingenjörerna eftersom behovet av deras kunnande, som till exempel att skapa tredimensionella modeller, ökar inom hela näringslivet. Det gör det i slutändan kan bli svårt för branschen att få tag i rätt kompetens.
    /Sture

  2. Artikelns titel säger:

    ”Gott om jobb för datorspelsingenjörer”

    Men sedan står det i artikeln:

    ”Sammanlagt utbildar högskolorna fler ingenjörer i datorspelsteknik än branschen behöver”

    med tillägget att många ingenjörer därför tvingats söka arbeten inom andra branscher.

    Så hur kan ni då säga att det finns gott om arbeten för datorspelsingenjörer?

Lämna ett svar till Sture Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA