Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Öppna landskap kräver duktiga chefer

Öppna landskap kräver duktiga chefer

Kontorslandskap ställer stora krav på cheferna. Konflikter växer snabbare när man arbetar nära varandra och konsekvenserna av ett svagt ledarskap blir allvarligare visar forskningsresultat från Stressforskningsinstitutet.

De öppna kontorslandskapen breder ut sig och allt färre tjänstemän kan stänga en dörr om sig på kontoret.  Ändå saknas det fortfarande forskning kring hur effektivt vi arbetar i landskap och hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa.

Aram Seddigh, legitimerad psykolog inom arbetspsykologi och doktorand på Stressforskningsinstitutet genomförde i våras en studie med omkring 3000 deltagare på 50 kontor. Bland de medverkande finns anställda som arbetar i olika stora landskap, i enskilda kontorsrum och i flexkontor.

Han har besökt alla kontor och låtit de anställda dels besvara en enkät, dels utföra webbaserade tester som mäter uppmärksamhetsförmågan och arbetsminnets kapacitet.  Dessutom har han genomfört intervjuer med fokusgrupper.

Ett av de tidigaste resultaten från fokusgrupperna visar att öppna landskap ställer större krav på chefen än kontor med enskilda rum.

– Tempot upplevs som högre i landskap på så sätt att processer mellan kolleger, till exempel konflikter men också positiv stämning, sprider sig snabbare. Det är alltså både på gott och ont, säger Aram Seddigh.

I öppna landskap måste cheferna vara mer aktiva och närvarande. Med svaga chefer som inte uppmärksammar problem och inte tar tag i dem kan kontorslanskapen bli drivhus för konflikter. Små problem växer snabbt till stora konflikter. I ett kontor där man sitter i enskilda rum blir däremot konsekvenserna av ett svagt ledarskap inte lika tydligt.  Där kan konflikter pyra länge utan att blossa upp.

Var chefen ska sitta när medarbetarna sitter i landskap är inte alldeles självklart. Vissa uppskattar att chefen sitter bland medarbetarna av demokratiska skäl, men också för att chefen ska kunna vara mer närvarande. Andra tycker att det är olämpligt eftersom de känner sig övervakade och det är svårare att få enskilda samtal med chefen.

– Även om det finns tysta rum dit man kan gå för att prata får man kollegernas blickar på sig när man går iväg med chefen för ett enskilt samtal, säger Aram Seddigh.

Omkring hälften av deltagarna i studien uppgav att de inte föredrar att arbeta i kontorslandskap.  Ju större landskap, desto färre anhängare verkar de ha.

– Det här är något som företagsledningar bör vara mer uppmärksamma på och arbeta för att förhindra att missnöjet leder till sämre motivation och högre personalomsättning, säger Aram Seddigh.

Han menar att det är oerhört viktigt att de anställda känner sig delaktiga i planeringen av kontoret. Även om det inte finns något alternativ till landskap kan man vara med och påverka utformningen. Antalet tysta rum och deras placering och möjlighet att arbeta hemma vid behov kan vara anpassningar som gör att de anställda trivs bättre.

Aram Seddighs studie är den största i sitt slag internationellt sett. Flera vetenskapliga artiklar från studien kommer att publiceras under de kommande åren. En artikel om hur kontorslandskapen påverka vår hälsa kommer under början av nästa år.

Det finns ett stort intresse för resultaten av delstudien av uppmärksamhet och arbetsminne. Går det att mäta om vår arbetskapacitet skiljer sig mellan kontorslandskap och egna rum?  Det svaret kommer längre fram. Aram Seddigh hoppas också att fler forskare ger sig in på området.

– För att vi ska kunna hävda något med större säkerhet krävs det fler studier av landskap där tjänstemän arbetar. Först när vi får liknande resultat från andra studier kan vi väga dem samman och förlita oss mer på resultaten.

Följ Aram Seddighs forskning på hans blogg.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Det gjordes ju en undersökning på KTH för ett par år sen, fast den fick knappt någon uppmärksamhet. Den undersökningen visade just på ökad sjukfrånvaro och minskad effektivitet. Sen så skriver ju Susan Cain bra om kontorslandskap i boken ”Quiet” och nämner även där amerikansk forskning. Och större, framgångsrika, kreativa företag i USA har fattat att kontorslandskap inte är bra. Där sitter anställda i små rum, men ges möjlighet till möten på större ytor vid behov. Alla är inte stöpta i samma form.

  2. Fortfarande, 2012, befinner sig människan, fysiskt och psykiskt, på samma nivå som för ca 10 000 år sedan. Detta innebär att syn- och hörsel förnimmelser, rent instinktivt, är det som aktiverar vårt ”larmsystem”. Vår uppmärksamhet fokuseras på det vi ser och hör. I dagens kontorslandskap finns inga rovdjur eller andra direkt faror (även om en och annan uppvisar ”hajbeteende”) som måste hanteras. Distraktioner gör att det är oerhört svårt att fokusera på en uppgift när man sitter i ett kontorslandskap. Hjärnan kommer att bli trött.
    Tyvärr idag är det pengarna som styr och då hyror för kontor är/blir höga är det förtätning som gäller – klämma in så många resurser som möjligt/kontorsyta. Detta är inte LEAN.

  3. Har aldrig haft ett jobb där jag inte har arbetat i ett öppet kontorslandskap. Vilka har fortfarande egna kontor?? Känns förlegat, ineffektivt och trött. Detta är en ickefråga. En chef som inte kan hantera set är en dålig chef och en dålig chef är alltid en dålig chef. Landskap eller ej…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA