Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Öppna landskap kräver duktiga chefer

Öppna landskap kräver duktiga chefer

Kontorslandskap ställer stora krav på cheferna. Konflikter växer snabbare när man arbetar nära varandra och konsekvenserna av ett svagt ledarskap blir allvarligare visar forskningsresultat från Stressforskningsinstitutet.

De öppna kontorslandskapen breder ut sig och allt färre tjänstemän kan stänga en dörr om sig på kontoret.  Ändå saknas det fortfarande forskning kring hur effektivt vi arbetar i landskap och hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa.

Aram Seddigh, legitimerad psykolog inom arbetspsykologi och doktorand på Stressforskningsinstitutet genomförde i våras en studie med omkring 3000 deltagare på 50 kontor. Bland de medverkande finns anställda som arbetar i olika stora landskap, i enskilda kontorsrum och i flexkontor.

Han har besökt alla kontor och låtit de anställda dels besvara en enkät, dels utföra webbaserade tester som mäter uppmärksamhetsförmågan och arbetsminnets kapacitet.  Dessutom har han genomfört intervjuer med fokusgrupper.

Ett av de tidigaste resultaten från fokusgrupperna visar att öppna landskap ställer större krav på chefen än kontor med enskilda rum.

– Tempot upplevs som högre i landskap på så sätt att processer mellan kolleger, till exempel konflikter men också positiv stämning, sprider sig snabbare. Det är alltså både på gott och ont, säger Aram Seddigh.

I öppna landskap måste cheferna vara mer aktiva och närvarande. Med svaga chefer som inte uppmärksammar problem och inte tar tag i dem kan kontorslanskapen bli drivhus för konflikter. Små problem växer snabbt till stora konflikter. I ett kontor där man sitter i enskilda rum blir däremot konsekvenserna av ett svagt ledarskap inte lika tydligt.  Där kan konflikter pyra länge utan att blossa upp.

Var chefen ska sitta när medarbetarna sitter i landskap är inte alldeles självklart. Vissa uppskattar att chefen sitter bland medarbetarna av demokratiska skäl, men också för att chefen ska kunna vara mer närvarande. Andra tycker att det är olämpligt eftersom de känner sig övervakade och det är svårare att få enskilda samtal med chefen.

– Även om det finns tysta rum dit man kan gå för att prata får man kollegernas blickar på sig när man går iväg med chefen för ett enskilt samtal, säger Aram Seddigh.

Omkring hälften av deltagarna i studien uppgav att de inte föredrar att arbeta i kontorslandskap.  Ju större landskap, desto färre anhängare verkar de ha.

– Det här är något som företagsledningar bör vara mer uppmärksamma på och arbeta för att förhindra att missnöjet leder till sämre motivation och högre personalomsättning, säger Aram Seddigh.

Han menar att det är oerhört viktigt att de anställda känner sig delaktiga i planeringen av kontoret. Även om det inte finns något alternativ till landskap kan man vara med och påverka utformningen. Antalet tysta rum och deras placering och möjlighet att arbeta hemma vid behov kan vara anpassningar som gör att de anställda trivs bättre.

Aram Seddighs studie är den största i sitt slag internationellt sett. Flera vetenskapliga artiklar från studien kommer att publiceras under de kommande åren. En artikel om hur kontorslandskapen påverka vår hälsa kommer under början av nästa år.

Det finns ett stort intresse för resultaten av delstudien av uppmärksamhet och arbetsminne. Går det att mäta om vår arbetskapacitet skiljer sig mellan kontorslandskap och egna rum?  Det svaret kommer längre fram. Aram Seddigh hoppas också att fler forskare ger sig in på området.

– För att vi ska kunna hävda något med större säkerhet krävs det fler studier av landskap där tjänstemän arbetar. Först när vi får liknande resultat från andra studier kan vi väga dem samman och förlita oss mer på resultaten.

Följ Aram Seddighs forskning på hans blogg.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Det gjordes ju en undersökning på KTH för ett par år sen, fast den fick knappt någon uppmärksamhet. Den undersökningen visade just på ökad sjukfrånvaro och minskad effektivitet. Sen så skriver ju Susan Cain bra om kontorslandskap i boken ”Quiet” och nämner även där amerikansk forskning. Och större, framgångsrika, kreativa företag i USA har fattat att kontorslandskap inte är bra. Där sitter anställda i små rum, men ges möjlighet till möten på större ytor vid behov. Alla är inte stöpta i samma form.

  2. Fortfarande, 2012, befinner sig människan, fysiskt och psykiskt, på samma nivå som för ca 10 000 år sedan. Detta innebär att syn- och hörsel förnimmelser, rent instinktivt, är det som aktiverar vårt ”larmsystem”. Vår uppmärksamhet fokuseras på det vi ser och hör. I dagens kontorslandskap finns inga rovdjur eller andra direkt faror (även om en och annan uppvisar ”hajbeteende”) som måste hanteras. Distraktioner gör att det är oerhört svårt att fokusera på en uppgift när man sitter i ett kontorslandskap. Hjärnan kommer att bli trött.
    Tyvärr idag är det pengarna som styr och då hyror för kontor är/blir höga är det förtätning som gäller – klämma in så många resurser som möjligt/kontorsyta. Detta är inte LEAN.

  3. Har aldrig haft ett jobb där jag inte har arbetat i ett öppet kontorslandskap. Vilka har fortfarande egna kontor?? Känns förlegat, ineffektivt och trött. Detta är en ickefråga. En chef som inte kan hantera set är en dålig chef och en dålig chef är alltid en dålig chef. Landskap eller ej…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA