Från svart till vitt kräver ny attityd

Svartjobb urholkar byggindustrin. För att det ska försvinna krävs en attitydförändring inifrån. Men skarpare myndigheter, bättre fungerande offentliga upphandlingar och kanske register för utländska företag skulle kunna hjälpa till på traven. Det framgick av ett seminarium om svartjobb på tisdagen anordnat av flera myndigheter och fackförbund.

Svartjobb urholkar byggindustrin. För att det ska försvinna krävs en attitydförändring inifrån. Men skarpare myndigheter, bättre fungerande offentliga upphandlingar och kanske register för utländska företag skulle kunna hjälpa till på traven. Det framgick av ett seminarium om svartjobb på tisdagen anordnat av flera myndigheter och fackförbund.

Svartarbete snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden. Samhället går miste om 65-70 miljarder kronor varje år, de som jobbar svart saknar skyddsnät från samhället medan de seriösa företagen konkurreras ut.

– Många av de dödsolyckor som sker i byggbranschen har inte så komplicerade förlopp. I andra sektorer har många säkerhetsbarriärer brutits igenom, sade Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, som inledde tisdagens seminarium Konkurrens på schysta villkor.

Men han ville särskilt varna för den så kallade grå sektorn. Med det menade han företag som följer många regler, men som ser till att lägga anbud på ombyggnationer men räknar bort ställningar och personlig skyddsutrustning när man lägger om tak. Den grå sektorn saknar också seriös facklig verksamhet och skyddsombud.

Mikael Sjöberg gav ett par exempel: en man lade anbud på en entreprenad. I den hårda konkurrensen lade han sig så lågt så att han nätt och jämnt skulle klara lönerna till jobbarna, men han skulle hålla liv i företaget. När han ändå blev besegrad i anbudet med stor marginal åkte han för att se hur företaget som vann upphandlingen agerade. De saknade ställningar och personlig skyddsutrustning på bygget. En annan man hade kommit fram till Mikael Sjöberg och sagt ’jag har slutat följa era regler’. ’Varför det’, hade generaldirektören då undrat. ’Jag får inga jobb. Det är inga fel på era regler, jag skulle gärna stå bakom dem, men då får jag inga jobb’.

Ola Månsson på Byggindustrierna efterlyste en attitydförändring på marknaden. Han ville se att beställarna blev mer medvetna. Utan kunder, utan någon som köper svarta och gråa tjänster så skulle fenomenen försvinna. ROT-avdragen, menade han, har gett en vitare marknad.

Tord Ingesson, utredare på LO, efterlyste ett mer ekonomiskt synsätt på svartarbete. Han ville se ekonomisk brottslighet kan som en näringspolisk fråga. Det, menade han, skulle innebära en revolution för arbetet mot fusket.

Mikael Sjöberg räknade upp flera åtgärder som skulle kunna motverka grå och svart sektor, bland annat ett register för utländska företag, skarpare myndigheter, ett utökat beställaransvar och obligatoriska ID-kort, något som skulle försvåra för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen. Han ville också ha ökade möjligheter att dela ut sanktionsavgifter till de företag som inte sköter sig.

– Samhället drivs mycket av normer. Branschen måste stå upp och säga ifrån, sade han.

Av Sture Henckel

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar