- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Lönegapet till industriarbetarna minskar

Civilingenjörer är en av de akademikergrupper som tappat mest i lön förhållande till industriarbetare. 30 år efter examen har skillnaden i vad som är kvar efter lån och utgifter minskat från 3,6 gånger högre 2005 till 3 gånger högre 2011. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.

Civilingenjörer är en av de akademikergrupper som tappat mest i lön förhållande till industriarbetare. 30 år efter examen har skillnaden i vad som är kvar efter lån och utgifter minskat från 3,6 gånger högre 2005 till 3 gånger högre 2011. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.

Utbildning har länge betraktats som en garanti för arbete och bra löneutveckling men de gemensamma analyser som Saco och Swedbank började genomföra för 25 år visade länge att akademikerna halkade efter i löneutveckling. Samtidigt fick industriarbetarna det allt bättre.

Studierna har sedan 80-talet genomförts var femte år och först 2005 visade resultaten att akademikernas köpkraft hade förbättrats. Årets rapport ”En ljusnande framtid…? som redovisar statistik från 2011 visar fortsatt förbättring för akademikerna.

Analysen i rapporten enkel. Frågeställningarna har varit: Hur har bruttolönerna utvecklats? Hur påverkar beskattningen bruttolönerna? Vad finns kvar när livets nödtorft – inbegripet studieskulderna tagit sitt?

Överlag har senare årskullar klarat sig allt bättre. Trettio år efter examen hade samtliga undersökta Saco-grupper som tog examen 1981 fått högre reala bruttolöner jämfört med kollegor som tog examen 1975 och 1978.

De grupper som har hållit ställningen som bäst betalda är civilingenjörer och jurister inom privat sektor men de har bytt plats. Civilingenjörer har både tre och sex år efter examen halkat ned till andra plats.

Jobbskatteavdragen har gynnat alla grupper men industriarbetarna har gynnats mer än de mest högavlönade akademikergrupperna.

Trettio år efter examen har samtliga 27 akademikergrupper som ingått i studien högre lön än industriarbetarna. Men för grupper med de högsta lönerna, bland dem finns civilingenjörer inom privat sektor, har gapet till industriarbetarna minskat.

Sedan 2005 har gapet mellan vad en industriarbetare och en privatanställd civilingenjör får kvar av lönen, efter att utgifter och lån är betalda, minskat från drygt 1,7 gånger till drygt 1,5 gånger tre år efter examen. För gruppen som tog examen för 30 år sedan har gapet minskat från 3,6 gånger till 3 gånger.

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.

– Andelen civilingenjörer på arbetsmarknaden har mångdubblats och i dag arbetar civilingenjörer inte enbart med teknikutveckling på högsta nivå. Det finns civilingenjörer på olika positioner i företagen och i många olika branscher. Numera drabbas också ingenjörer av varsel och nedskärningar och de har blivit mer konjunkturkänsliga än de var förr, säger han.

Rapporten visar att det finns en akademikergrupp som ur alla perspektiv är den stora förloraren. Gymnasielärarna har haft den svagaste löneutvecklingen både i kronor räknat och i jämförelse med industriarbetarna. Tre år efter examen har en gymnasielärare, efter lån och nödvändiga utgifter 7140 kronor kvar att leva av. En industriarbetare har drygt ettusen kronor mer.

– Det här är väldigt allvarligt och det handlar inte bara om lönerna för en enskild grupp. Det här är ett stort kollektiv som är viktigt för hur Sverige ska fungera i framtiden. Gymnasielärarna har en nyckelroll och deras dåliga löneutveckling är ett samhällsekonomiskt problem, säger Gunnar Wetterberg.

Karin Virgin