Korttidsarbete ska klara nästa kris

0
938

Under finanskrisen 2008-2009 blev det tydligt att Tysklands system för minskad arbetstid i vissa industriföretag gjorde att företagen slapp säga upp viktig personal. När konjunkturen sedan vände upp kom landet dessutom igång snabbare. Sverige försöker lära av läxan och är nu på väg att införa ett liknande system. Frågan är om det blir tillräckligt starkt.

Den svåra och hastiga konjunkturnedgången under finanskrisen hjälpte till att skapa en krismedvetenhet i Sverige. De länder som hade system för så kallat korttidsarbete lyckades mildra effekterna av krisen. I Tyskland sägs systemet ha räddat cirka 400 000 jobb. De svenska krisavtalen som hastigt upprättades räddade många jobb, men betydligt fler hade kunnat räddas om industrin hade varit bättre förberedd.

Tanken är enkel: när konjunkturen faller mycket snabbt går de anställda ned i arbetstid och får under tiden en något lägre lön. Företagen sparar pengar och slipper samtidigt säga upp. De behåller viktig kompetens och kommer snabbare igång när konjunkturen vänder upp. Då kopplas åtgärderna också bort. Systemet med korttidsarbete ska överbrygga just snabba och djupa konjunktursvackor för den privata industrin.

– Ett sådant här system ska slå in när ekonomin befinner sig i fritt fall, i princip när det blir lika illa som under finanskrisen, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer.

Den senaste varselvågen har gjort att flera företag velat bjuda in facken till diskussioner om lokala krisavtal. Konjunkturen är emellertid långt ifrån lika dålig som den var under finanskrisen, och därmed inte heller tillräckligt allvarlig för att ett system med korttidsarbete ska aktiveras.

Arbetsmarknadens parter presenterade ett förslag till ett system för korttidsarbete redan i februari i år. Hur systemet ska utformas är lite av en balansgång. Det måste vara likvärdigt med andra länders system så att multinationella företag inte väljer att lägga ner i Sverige till förmån för andra länder. Å andra sidan vill staten inte ge konstgjord andning åt företag som ändå inte klarar sig i konkurrensen. Korttidsarbete ska vara tidsbegränsat. Högst ett år ska det kunna pågå.

Enligt förslaget från arbetsmarknadens parter ska ersättningsnivåerna utformas i tre olika nivåer. Det bestäms lokalt av parterna på respektive företag. De anställda kan jobba 80, 60 eller 40 procent av ordinarie tid. Vid 80 procents arbetad tid får de 90 procent av lönen, vid 60 procents arbetstid får de 85 procent och vid 40 procent får de 80 procent av lönen. I det sistnämnda fallet svarar staten för 30 av de 80 procentandelarna.

Nu har regeringen utarbetat ett motförslag. Men det är inte offentliggjort ännu. Förslaget lämnas nu till finansdepartementet som sedan kan lämna förslaget till remiss. Frågan är hur mycket staten vill bidra med. Både fackförbund och arbetsgivare är oroliga att statens bidrag ska bli för snålt.

Läs mer

» Korttidsarbete – Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.