Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Flexibel robotik för industrin

Flexibel robotik för industrin

När något blir fel i industriproduktionen eller när tillverkningen allt oftare måste ställa om till nya produkter, blir det svårt för den gamla sortens robotar att hänga med. Ingenjören frågade Fredrik Danielsson, doktor i automation vid Högskolan väst, om det smarta automationssystem som han tillsammans med Bo Svensson har tagit fram.

Hur fick ni idén till projektet?

– Vi gjorde mätningar på hur lång tid det tog att bygga om produktionen på ett företag. Det tog ett halvår för hela processen, med budgetering och planering. Vi ville kunna göra alltihop på en dag. Det blir allt viktigare för industrin att snabbt kunna ställa om produktionen.

Varför ska en robot kunna ta beslut själv?

– Tanken är att den ska kunna anpassa sig efter situationer som händer. Flygindustrin, till exempel, har låg volym och är svår att automatisera. Det händer saker med detaljer. En komponent kan behöva plockas ur för kvalitetssäkring. Med standardsystem stannar produktionen då, medan vårt system kan ta itu med andra saker som behöver göras. Men grundkonceptet är också att man programmerar om tillverkningssystemet väldigt fort. Det görs med powerpoint. På fem minuter har man programmerat om ett helt system med produktionsutrustning.

Vad kan roboten själv besluta om?

– Om den ska plocka produkt A eller produkt B från lagret. Det kräver mycket kommunikation, men det är automatgenererat även vem den behöver prata md, det vill säga andra robotar, maskiner och operatörer.

Hur programmerar man en robot så att den blir flexibel?

– Många program är ju omfattande, med många rader kod. Koden ligger i en specifik ordning. Vi har tagit all kod för alla moment som låg i sekventiell ordning och lagt dem parallellt i stället. Koden består av många väldigt små programsnuttar. Allt kan starta när som helst. Vi har bara angett vilka villkor som krävs för att en aktivitet ska starta. Till exempel att säkerhetssystemet fungerar och rätt detalj ligger i maskinen.

Vilken sorts produktion är det frågan om för er robot?

– Vi har använt riktig industriutrustning för tillverkning. Skärande bearbetning av smådetaljer, något som används i en mängd olika tillverkningsprocesser.

Tappar den inte i effektivitet när den ska ta beslut om allt?

– En väl intrimmad anläggning som man aldrig ändrar på går antagligen lite fortare. Men den går sedan heller inte att ändra på.

Vart leder detta i nästa steg?

– Tidigare var ett system antingen automatiskt eller manuellt. Nästa steg är en mix. Människa och robot arbetar tillsammans. Då måste vi programmera datorerna så att de vet att ta hänsyn till människorna i systemet.

Vilket intresse har ni mött från industrin?

– Det finns väl två kategorier. Många tycker att det är spännande, att det kanske kan tillföra något. Och så finns det många som är rädda för förändringar. ’Så har vi aldrig gjort och så vill vi inte ha det’. Men det här måste ju mogna. Vi demonstrerade systemet för 3-4 veckor sedan. Ett företag tyckte att det var ganska överväldigande. Det här var så nytt, sade de, att de måste gå hem och fundera på hur de ska se på det.

Har ni några konkreta samarbeten?

– Vi pratar med ett stort industriföretag som har outsorcat och vill plocka hem produktionen, för att vi har kompetensen i Sverige och för att automation är lika billig här som i till exempel Kina. Det handlar om ett liknande system som det vi har testat. Vi hoppas kunna sätta igång under 2013.

Hur blir kostnaderna för att bygga sådana här system?

– Jag gissar ju att de blir billigare om man tittar över en livscykel. Den första installationen blir nog dyrare, men eftersom man programmerar om så snabbt tjänar man nog snart in den kostnaden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

3
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

2
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA