Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Flexibel robotik för industrin

Flexibel robotik för industrin

När något blir fel i industriproduktionen eller när tillverkningen allt oftare måste ställa om till nya produkter, blir det svårt för den gamla sortens robotar att hänga med. Ingenjören frågade Fredrik Danielsson, doktor i automation vid Högskolan väst, om det smarta automationssystem som han tillsammans med Bo Svensson har tagit fram.

Hur fick ni idén till projektet?

– Vi gjorde mätningar på hur lång tid det tog att bygga om produktionen på ett företag. Det tog ett halvår för hela processen, med budgetering och planering. Vi ville kunna göra alltihop på en dag. Det blir allt viktigare för industrin att snabbt kunna ställa om produktionen.

Varför ska en robot kunna ta beslut själv?

– Tanken är att den ska kunna anpassa sig efter situationer som händer. Flygindustrin, till exempel, har låg volym och är svår att automatisera. Det händer saker med detaljer. En komponent kan behöva plockas ur för kvalitetssäkring. Med standardsystem stannar produktionen då, medan vårt system kan ta itu med andra saker som behöver göras. Men grundkonceptet är också att man programmerar om tillverkningssystemet väldigt fort. Det görs med powerpoint. På fem minuter har man programmerat om ett helt system med produktionsutrustning.

Vad kan roboten själv besluta om?

– Om den ska plocka produkt A eller produkt B från lagret. Det kräver mycket kommunikation, men det är automatgenererat även vem den behöver prata md, det vill säga andra robotar, maskiner och operatörer.

Hur programmerar man en robot så att den blir flexibel?

– Många program är ju omfattande, med många rader kod. Koden ligger i en specifik ordning. Vi har tagit all kod för alla moment som låg i sekventiell ordning och lagt dem parallellt i stället. Koden består av många väldigt små programsnuttar. Allt kan starta när som helst. Vi har bara angett vilka villkor som krävs för att en aktivitet ska starta. Till exempel att säkerhetssystemet fungerar och rätt detalj ligger i maskinen.

Vilken sorts produktion är det frågan om för er robot?

– Vi har använt riktig industriutrustning för tillverkning. Skärande bearbetning av smådetaljer, något som används i en mängd olika tillverkningsprocesser.

Tappar den inte i effektivitet när den ska ta beslut om allt?

– En väl intrimmad anläggning som man aldrig ändrar på går antagligen lite fortare. Men den går sedan heller inte att ändra på.

Vart leder detta i nästa steg?

– Tidigare var ett system antingen automatiskt eller manuellt. Nästa steg är en mix. Människa och robot arbetar tillsammans. Då måste vi programmera datorerna så att de vet att ta hänsyn till människorna i systemet.

Vilket intresse har ni mött från industrin?

– Det finns väl två kategorier. Många tycker att det är spännande, att det kanske kan tillföra något. Och så finns det många som är rädda för förändringar. ’Så har vi aldrig gjort och så vill vi inte ha det’. Men det här måste ju mogna. Vi demonstrerade systemet för 3-4 veckor sedan. Ett företag tyckte att det var ganska överväldigande. Det här var så nytt, sade de, att de måste gå hem och fundera på hur de ska se på det.

Har ni några konkreta samarbeten?

– Vi pratar med ett stort industriföretag som har outsorcat och vill plocka hem produktionen, för att vi har kompetensen i Sverige och för att automation är lika billig här som i till exempel Kina. Det handlar om ett liknande system som det vi har testat. Vi hoppas kunna sätta igång under 2013.

Hur blir kostnaderna för att bygga sådana här system?

– Jag gissar ju att de blir billigare om man tittar över en livscykel. Den första installationen blir nog dyrare, men eftersom man programmerar om så snabbt tjänar man nog snart in den kostnaden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA