Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Flexibel robotik för industrin

Flexibel robotik för industrin

När något blir fel i industriproduktionen eller när tillverkningen allt oftare måste ställa om till nya produkter, blir det svårt för den gamla sortens robotar att hänga med. Ingenjören frågade Fredrik Danielsson, doktor i automation vid Högskolan väst, om det smarta automationssystem som han tillsammans med Bo Svensson har tagit fram.

Hur fick ni idén till projektet?

– Vi gjorde mätningar på hur lång tid det tog att bygga om produktionen på ett företag. Det tog ett halvår för hela processen, med budgetering och planering. Vi ville kunna göra alltihop på en dag. Det blir allt viktigare för industrin att snabbt kunna ställa om produktionen.

Varför ska en robot kunna ta beslut själv?

– Tanken är att den ska kunna anpassa sig efter situationer som händer. Flygindustrin, till exempel, har låg volym och är svår att automatisera. Det händer saker med detaljer. En komponent kan behöva plockas ur för kvalitetssäkring. Med standardsystem stannar produktionen då, medan vårt system kan ta itu med andra saker som behöver göras. Men grundkonceptet är också att man programmerar om tillverkningssystemet väldigt fort. Det görs med powerpoint. På fem minuter har man programmerat om ett helt system med produktionsutrustning.

Vad kan roboten själv besluta om?

– Om den ska plocka produkt A eller produkt B från lagret. Det kräver mycket kommunikation, men det är automatgenererat även vem den behöver prata md, det vill säga andra robotar, maskiner och operatörer.

Hur programmerar man en robot så att den blir flexibel?

– Många program är ju omfattande, med många rader kod. Koden ligger i en specifik ordning. Vi har tagit all kod för alla moment som låg i sekventiell ordning och lagt dem parallellt i stället. Koden består av många väldigt små programsnuttar. Allt kan starta när som helst. Vi har bara angett vilka villkor som krävs för att en aktivitet ska starta. Till exempel att säkerhetssystemet fungerar och rätt detalj ligger i maskinen.

Vilken sorts produktion är det frågan om för er robot?

– Vi har använt riktig industriutrustning för tillverkning. Skärande bearbetning av smådetaljer, något som används i en mängd olika tillverkningsprocesser.

Tappar den inte i effektivitet när den ska ta beslut om allt?

– En väl intrimmad anläggning som man aldrig ändrar på går antagligen lite fortare. Men den går sedan heller inte att ändra på.

Vart leder detta i nästa steg?

– Tidigare var ett system antingen automatiskt eller manuellt. Nästa steg är en mix. Människa och robot arbetar tillsammans. Då måste vi programmera datorerna så att de vet att ta hänsyn till människorna i systemet.

Vilket intresse har ni mött från industrin?

– Det finns väl två kategorier. Många tycker att det är spännande, att det kanske kan tillföra något. Och så finns det många som är rädda för förändringar. ’Så har vi aldrig gjort och så vill vi inte ha det’. Men det här måste ju mogna. Vi demonstrerade systemet för 3-4 veckor sedan. Ett företag tyckte att det var ganska överväldigande. Det här var så nytt, sade de, att de måste gå hem och fundera på hur de ska se på det.

Har ni några konkreta samarbeten?

– Vi pratar med ett stort industriföretag som har outsorcat och vill plocka hem produktionen, för att vi har kompetensen i Sverige och för att automation är lika billig här som i till exempel Kina. Det handlar om ett liknande system som det vi har testat. Vi hoppas kunna sätta igång under 2013.

Hur blir kostnaderna för att bygga sådana här system?

– Jag gissar ju att de blir billigare om man tittar över en livscykel. Den första installationen blir nog dyrare, men eftersom man programmerar om så snabbt tjänar man nog snart in den kostnaden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA