Oss européer emellan

0
631

Snön faller över Bryssel. I går satt jag i hotellobbyn och jobbade när ett tjog svenskar i olika konstellationer droppade in och undrade när egentligen deras bagage skulle anlända. Flyget hade uppenbarligen misslyckats med att få väskor och passagerare till samma ort. De bagagelösa var irriterade. Inte bara hade de fått reda på att väskorna skulle komma under eftermiddagen och den var ju slut (17.15), dessutom skulle de på en mottagning.
”Vad tänker ni göra?” undrade en kvinna. Mannen bakom receptionsdisken svarade att bagaget nog skulle komma och att hon kunde ringa flygplatsen om hon ville göra något mer.
”Det märks att vi inte är hemma”, sade kvinnan vänd mot sitt svenska sällskap.
Ja det märks att vi inte är hemma här. Det är väl därför vi kommer, för att märka att vi inte är hemma och för att lära oss något nytt.
#euprojektet heter en hashtag på twitter. För mig är ett projekt något ganska kortvarigt, tidsbestämt, som jag lägger ned massor med jobb på för att uppnå ett väldefinierat resultat. EU och projekt är ord som inte riktigt passar ihop men kanske är #euprojektet symtomatiskt för vår syn på EU och på vår egen roll.

Jag intervjuar en lobbyist. En mycket erfaren belgare som har sitt kontor ett stenkast från Europaparlamentet. Vi talar om hur man får inflytande i Bryssel, hur man gör sin röst hörd. ”Gör hemläxan”, säger han och menar att mycket av den tid och de pengar som organisationer och företag lägger i Bryssel är bortkastade för att arbetet inte bottnar i 1. en tydlig strategi 2. en förståelse för och kunskap om vem ens samtalspartner är och hur deras verklighet ser ut.
”Jag går gärna med på att ni skandinaver har mycket att bidra med vad gäller samhällssystem, jag tycker om er strävan efter konsensus och välfärdsstaten som vill att det ska finnas en lägsta standard. Men det räcker inte att vara bäst här när man ska diskutera med andra. Alla har sin historia, det är ingen slump att vi är olika. Den som inte tar hänsyn till det kommer ingenstans.”

En strategi är också viktig. Om man inte vet vart man ska och vad det innebär på lång och kort sikt går man runt i cirklar.
”De svenskar som kommer hit lär sig förvisso, och efter ett par år förstår de det här. Men då har de å andra sidan blivit ointressanta på hemmaplan för där förstår ingen längre vad de pratar om.”
Helt olika skäl ligger bakom medlemsländernas ambitioner i EU. Grundarnas orsaker finns i andra världskriget, ett gemensamt förflutet och en önskan att inte hamna där igen. För de senast anslutna är det snarast så att de behöver EU, dels för att distansera sig från sitt förflutna, dels för att ge medborgarna en bättre framtid.

Men vi svenskar då – ja vi gick väl med mestadels av ekonomiska skäl – för att vi trodde att vi skulle vinna på det i längden.
EU är ett unikt bygge och ett bygge som faktiskt fungerar på många plan. Att alla inte kan få exakt det de vill ha är ett av demokratins karaktärsdrag – alla blir ungefär lika nöjda/missnöjda. Och det kanske inte är så konstigt att det inte räcker med att vara bäst. Långsiktigt kan det vara så att det goda man uppnår är värt mer än att hela tiden hävda att man har lösningen och inte vill försöka förstå något annat.

Jag tjuvlyssnar på konversationen vid bordet intill i frukostmatsalen:
”Mamman dog i Sibirien och systern försvann, själv tog hon sig tillbaka till Polen men där var allt borta. Nu bor de i Paris förorter, det har gått bra för henne och sonen läser till ingenjör i Grenoble.” berättar en kvinna i min ålder.

Vi är ganska olika vi européer.

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar It-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.