Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Sverige har tappat tillväxtförmågan

Sverige har tappat tillväxtförmågan

Sverige är återigen inne i lågkonjunktur. Det som gör läget allvarligare än tidigare är att Sverige har tappat förmågan till tillväxt. Investeringarna har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Nu krävs det stora satsningar på ny teknik, forskning och spetskompetens menar Almega, Teknikföretagen och Unionen i en gemensam rapport.

För andra året i rad har arbetsgivarorganisationerna Almega och Teknikföretagen tillsammans med Unionen gjort en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen.  I en rapport redovisar de en gemensam syn på orsakerna till den vikande konjunkturen och vad som krävs för att företagen ska återfå ekonomisk tillväxt.

Under hösten har både tjänste- och industriföretagen i Sverige upplevt en vikande efterfrågan. Den avgörande förklaringen är det ekonomiska läget i Europa.

– Över hälften av svensk export går till Europa och den ekonomiska krisen där får nu stora konsekvenser för de svenska exportföretagen, säger Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen.

Produktionen i teknikindustrin i Sverige vände nedåt redan under senare delen av 2011 och nedgången har sedan dess fortsatt. Produktionen i svenska industriföretag har successivt flyttat utomlands och i dag arbetar 5 av 6 anställda i de stora exportföretagen utanför Sverige.

Almega som organiserar tjänsteföretag, bland annat IT- och teknikkonsultföretag, har också fått rapporter om vikande efterfrågan under hösten.

– IT-konsulterna brukar klara sig bra och vara opåverkade en bra bit in i en lågkonjunktur, eftersom många också arbetar för den offentliga sektorn.  Nu får vi rapporer om att även IT-konsulterna upplever en svagare efterfrågan, säger Lena Hagman, chefekonom på Almega.

Teknikföretagen, Almega och Unionen är eniga om att både industri- och tjänsteföretagen i Sverige riskerar att drabbas av en lågkonjunktur som blir svårare att ta sig ur om inte flera viktiga åtgärder vidtas. De menar att Sverige har försämrat sin tillväxtförmåga. Det innebär att företagen, när konjunkturen så småningom vänder, kommer att få det svårare att komma tillbaka till tidigare nivåer.

– Investeringarna inom svensk industri har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Det gäller dels investeringar i teknisk utrustning men också forskning och utveckling, säger Anders Rune.

– Det finns ett stort behov av komptensutveckling och utbildning. Allt för länge har utbildningssatsningarna i Sverige handlat om kvantitet snarare än kvalitet. Nu måste Sverige investera i ett kunskapslyft, säger Gösta Karlsson, tf chefsekonom på Unionen.

Lena Hagman är orolig för att politikerna inte inser det allvarliga läget och förstår att Sverige har försämrat tillväxtförmågan.

– Det finns forskning som visar att investeringar i teknisk forskning och utveckling bidrar till högre produktivitet. Därför krävs det mer pengar till forskning och större satsningar på spetskompetens, säger hon.

Ingen av de tre chefsekonomerna vill säga något om vad som kan vara en rimlig nivå på löneökningarna i de kommande avtalen.

– Det är inte vårt uppdrag att beräkna något löneutrymme. Det är förhandlarnas uppgift, säger Gösta Karlsson på Unionen.

 Karin Virgin

Läs hela rapporten här.

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA