Sverige har tappat tillväxtförmågan

2
1305

Sverige är återigen inne i lågkonjunktur. Det som gör läget allvarligare än tidigare är att Sverige har tappat förmågan till tillväxt. Investeringarna har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Nu krävs det stora satsningar på ny teknik, forskning och spetskompetens menar Almega, Teknikföretagen och Unionen i en gemensam rapport.

För andra året i rad har arbetsgivarorganisationerna Almega och Teknikföretagen tillsammans med Unionen gjort en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen.  I en rapport redovisar de en gemensam syn på orsakerna till den vikande konjunkturen och vad som krävs för att företagen ska återfå ekonomisk tillväxt.

Under hösten har både tjänste- och industriföretagen i Sverige upplevt en vikande efterfrågan. Den avgörande förklaringen är det ekonomiska läget i Europa.

– Över hälften av svensk export går till Europa och den ekonomiska krisen där får nu stora konsekvenser för de svenska exportföretagen, säger Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen.

Produktionen i teknikindustrin i Sverige vände nedåt redan under senare delen av 2011 och nedgången har sedan dess fortsatt. Produktionen i svenska industriföretag har successivt flyttat utomlands och i dag arbetar 5 av 6 anställda i de stora exportföretagen utanför Sverige.

Almega som organiserar tjänsteföretag, bland annat IT- och teknikkonsultföretag, har också fått rapporter om vikande efterfrågan under hösten.

– IT-konsulterna brukar klara sig bra och vara opåverkade en bra bit in i en lågkonjunktur, eftersom många också arbetar för den offentliga sektorn.  Nu får vi rapporer om att även IT-konsulterna upplever en svagare efterfrågan, säger Lena Hagman, chefekonom på Almega.

Teknikföretagen, Almega och Unionen är eniga om att både industri- och tjänsteföretagen i Sverige riskerar att drabbas av en lågkonjunktur som blir svårare att ta sig ur om inte flera viktiga åtgärder vidtas. De menar att Sverige har försämrat sin tillväxtförmåga. Det innebär att företagen, när konjunkturen så småningom vänder, kommer att få det svårare att komma tillbaka till tidigare nivåer.

– Investeringarna inom svensk industri har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Det gäller dels investeringar i teknisk utrustning men också forskning och utveckling, säger Anders Rune.

– Det finns ett stort behov av komptensutveckling och utbildning. Allt för länge har utbildningssatsningarna i Sverige handlat om kvantitet snarare än kvalitet. Nu måste Sverige investera i ett kunskapslyft, säger Gösta Karlsson, tf chefsekonom på Unionen.

Lena Hagman är orolig för att politikerna inte inser det allvarliga läget och förstår att Sverige har försämrat tillväxtförmågan.

– Det finns forskning som visar att investeringar i teknisk forskning och utveckling bidrar till högre produktivitet. Därför krävs det mer pengar till forskning och större satsningar på spetskompetens, säger hon.

Ingen av de tre chefsekonomerna vill säga något om vad som kan vara en rimlig nivå på löneökningarna i de kommande avtalen.

– Det är inte vårt uppdrag att beräkna något löneutrymme. Det är förhandlarnas uppgift, säger Gösta Karlsson på Unionen.

 Karin Virgin

Läs hela rapporten här.

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar It-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.