Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Färre internationella studenter

Färre internationella studenter

Flera svenska lärosäten är kritiska till avgiftssystemet för utomeuropeiska studenter. Förutom färre internationella studenter leder systemet också till stora administrativa kostnader.

Det framgår i Högskoleverkets* rapport Andra året med studieavgifter- lärosätenas erfarenheter. Avgiftssystemet, som infördes höstterminen 2011, går ut på att studenter som kommer från länder utanför EES och Schweiz och som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal ska betala sina studier i Sverige.I rapporten har Högskoleverket undersökt hur lärosäten med avgiftsskyldiga studenter har hanterat det nya systemet och vilka konsekvenser avgifterna har fått för exempelvis kursutbud och antal antagna.

Och det visar sig att avgifterna ännu inte har medfört några större intäkter för skolorna utan i stället inneburit stora administrativa kostnader. Arbetet med avgifter, stipendier och relaterade processer som tillkommit på grund av avgiftsinförandet upplevs vara mycket stort i förhållande till de förhållandevis få betalande studenterna. Också återbetalningar av studieavgifter har tagit mycket tid för lärosätena då flera studenter som har registrerat sig och betalat in sin studieavgift sedan inte har påbörjat utbildningen.  

I rapporten framkommer att det är de mindre högskolorna som har förlorat flest utomeuropeiska studenter och studieavgiftssystemet har också gjort att universiteten och högskolorna nu måste lägga mer resurser på att marknadsföra sina internationella utbildningar. Lunds universitet lyfts fram som ett universitet som under flera år har gjort internationella satsningar och de ligger också högst bland antalet nyantagna utomeuropeiska studenter bland de 35 lärosäten som är med i rapporten. År 2011 fick Lunds universitet 576 nyantagna utomeuropeiska studenter och 2012 låg antalet på 595.

Linköpings universitet är en av de universitet som i och med avgiftssystemet har tappat många studenter. År 2010, innan avgifterna infördes, hade de 538 nyantagna studenter, 2011 var de 185 och 2012 låg antalet på 260.

– Det stora tappet kommer från programstudenter, säger Eva Lena Rodriguez som är anställd för att marknadsföra Linköpings universitets internationella program. Hon är inte förvånad att antalet studenter har sjunkit, från att tvååriga ingenjörsmasterprogram tidigare varit gratis kostar det nu 140 000 kronor per år att gå utbildningen. Till det tillkommer en anmälningsavgift på 900 kronor. Men trots att det just nu ser lite mörkt ut har Eva Lena goda förhoppningar att studenterna med tiden kommer att bli fler.

– Universitetet har väldigt nöjda studenter vilket bland annat Studentbarometerns mätningar visar. Vi har labbar av högsta kvalitet, moderna program och boende av hög kvalitet men vi behöver visa det här mer, säger Eva Lena och förklarar att universitetet nu lägger stort fokus på att marknadsföra sig.

På frågan vad avgiftssystemet kan leda till svarar Eva Lena Rodriguez att det kan innebära att vi får en fattigare studiemiljö med klassrum med enbart svenskar och européer.

– Och på sikt tappar Sverige talang. Med färre sökande blir det också svårare att välja de duktigaste studenterna, säger hon.

I gårdagens tidning Östgöta Correspondenten säger Linköpings universitets rektor Helen Dannetun att de svenska lärosätena saknar ett generöst statligt stipendieprogram för att kunna attrahera de bästa studenterna.

– Här har det skjutits till pengar för kommande år, men det är för lite, säger hon.

Hon är också kritisk till att avgiftsystemet inte följdes av en ordentlig satsning på internationell marknadsföring.

– Där alla våra viktiga konkurrensländer pumpar in betydande belopp är den svenska satsningen i stort sätt obefintlig.

* Den 31 december 2012 lades Högskoleverket ner och i stället har två nya myndigheter bildats Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslerämbetet.

 Rapporten Andra året med studieavgifter- lärosätenas erfarenheter hittar du här.

Läs Helen Dannetuns uttalande i Corren här.

Anna Eriksson

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA