Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Långt ifrån jämställt

Långt ifrån jämställt

Sverige brukar räknas som ett av världens mest jämställda länder och ändå jobbar kvinnor i genomsnitt 6 år mer än män i obetalt arbete. Det och mycket annat diskuterades i går på konferensen som anordnats av delegationen för jämställdhet i arbetslivet.

På konferensen ”Stafettpinnen- en konferens om jämställdhetspolitiska satsningar då, nu och i framtiden” som ägde rum på Norra Latin i Stockholm i går diskuterades de statligt offentliga utredningar om jämställdhet* som gjorts de senaste åren.

Maria Hemström Hemmingsson är huvudsekreterare för delegationen för jämställdhet i arbetslivet och hon redogjorde för var vi står i dag när det gäller ett jämställt arbetsliv. Hon pekade på lönegapet mellan män och kvinnor som ett problem som kvarstår (män tjänar 14 procent mer än kvinnor om man talar om heltidsarbete). Och tar man med det faktum att kvinnor och män jobbar i olika sektorer (kvinnor arbetar till exempel oftare inom vårdyrken) kvarstår en löneskillnad på 5,9 procent som inte går att förklara. Och ännu större blir skillnaderna (25 procent) om man ser till dem som arbetar deltid (var tredje kvinna och var tionde man arbetar deltid).

Räknar man den sammanlagda förvärvsinkomsten för personer mellan 20-64 år i Sverige så tjänar kvinnor i genomsnitt 3,6 miljoner mindre än män under en livstid och räknar man på det obetalda arbete som kvinnor i Sverige utför i större utsträckning än män (i genomsnitt) jobbar kvinnorna i genomsnitt 6 år mer än män.

– Ändå är det tjejerna som presterar bättre i skolan men någonstans på vägen mellan skolan och arbetslivet försvinner den duktiga flickan och man kan fråga sig om det går åt rätt håll? undrar Maria Hemström Hemmingsson.

Anita Göransson är professor i Genus (Ekonomisk förändring och organisation vid tema Genus) vid Linköpings universitet och hon har varit med och tagit fram den statliga utredningen Kön, makt och statistik (2007). I utredningen har hon kartlagt kvinnors och mäns maktpositioner i samhället och hon konstaterar att det är en massiv mansdominans på lokal och regional nivå i samhället.

– Fler kvinnor än tidigare utnämns på toppen där de syns samtidigt som det är svårare för dem att bli chefer lokalt, säger Anita Göransson och tar domare som exempel.  Det finns flera kvinnliga domare på riksnivå än länsnivå (där är 80 procent av domarna män).

Hon förklarar att männen dominerar inom storföretagen, akademin, kulturen och media (som enligt Sveriges landsråd är den sektor som har mest makt i samhället är 90 procent av chefredaktörerna och ledarskribenterna på svenska tidningar män).

– De unika positionerna går till män och även om kvinnor också blir invalda i styrelser blir de oftare ledamöter medan männen blir vd:ar och ordföranden, säger hon.

Det är en mörk bild som målas upp av jämställdheten i Sverige men forskarna pekar också på områden där utvecklingen har gått framåt.

Anna Wahl är professor i Genus vid KTH och presenterar utredningen Mansominans i förändring (2007). I utredningen har man bland annat undersökt hur många kvinnor och män som sitter i företagsledningar. 1994 bestod de svenska styrelserna av 94 procent män och 6 procent kvinnor. När företagen fick frågan om det här var problematiskt svarade 30 procent ja.

– 2003 undersökte vi det här igen och då hade mycket förändrats. Nu var fördelningen i styrelsen 84/16  och på frågan om man inom företaget tyckte att det var problematiskt svara 50 procent ja, säger Anna Wahl som tror att förändringen mycket beror på jämställdhetslagen* (som kom 1991).

Vi konferensen presenteras också regeringens satsning på kvinnliga företagare som drog i gång 2007.

– 25 procent av företagen drivs av kvinnor och 75 procent drivs av män. Statens stöd till företag och företagare går mest till män och i ett försökt att främja kvinnligt företagande bestämde regeringen att man under 2007-2014 skulle satsa 100 miljoner på det här, säger Henrietta Schönenstern vid näringsdepartementet.

Satsningen innehåller bland annat ett projekt där kvinnliga företagare är ambassadörer och åker runt och berättar om sina erfarenheter för andra kvinnor.

– Mellan 2008-2011 har 880 företagskvinnor träffat 107 000 personer och nu finns ett intresse med ambassadörer för kvinnligt företagande på EU-nivå.

 

* Jämställdhetslagen (1991:433)  trädde i kraft 1991 men upphörde att gälla när den nya diskrimineringslagen kom den 1 januari 2009.

* Några av utredningarna som diskuterades på konferensen var Kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6), Jämställdhetspolitiska utredningen (SOU 2005:66), Mansdominans i förändring (SOU 2003:16) och Kön makt och statistik (SOU 2007:108).

Läs mer om Delegationen för jämställdhet i arbetslivets arbete här.

Anna Eriksson

 

4 KOMMENTARER

  1. @Anna Eriksson:

    Lustigt. Jag tror nämligen det är precis tvärtom… :) Dvs att män får mer stöd eftersom det finns fler manliga företagare helt enkelt. Hon vill ju ge bilden att att kvinnor missgynnas, och hade det varit så att män verkligen hade fått mer bidrag ”per person” så hade det varit tydligare och ”starkare” att säga det. Men eftersom hon inte sa att det var ”per person” eller så misstänker jag att det inte var det.

    Dessutom borde ju kriterierna för företagsstöd oavsett vilket vara skrivna så att företagarens kön är irrelevant. Dvs det borde istället vara beroende av faktorer som exempelvis sannolikheten att företagsidén kommer att lyckas, och behovet av pengar för att förverkliga företagsidén. Kanske är det så att män oftare startar företag som är kapitalintensiva? Det hade varit intressant att få lite mer detaljer bakom skillnaderna helt enkelt för att kunna dra någon vettig slutsats.

    Vad det gäller de 100 miljonerna, så trodde jag först att det var stödpengar direkt till kvinnligt ägda företag. Men det verkar istället gå till tex kvinnliga företags-ambassadörer, rådgivning till kvinnliga företagare, osv (som du skrev alltså!). Men i praktiken är det ju en form av diskriminering av män trots allt som jag ser det, eftersom hela satsningen riktar sig till kvinnor.

  2. @Anna Eriksson:

    ”25 procent av företagen drivs av kvinnor och 75 procent drivs av män. Statens stöd till företag och företagare går mest till män”

    Hur ska man tolka det? Får män mer statligt stöd ”per person” än kvinnor? Eller får män totalt sett mer stöd, helt enkelt eftersom det finns fler män som valt att bli företagare? Det är ju en väsentlig skillnad nämligen.

    Och hur stor är skillnaden förresten?

    ”i ett försökt att främja kvinnligt företagande bestämde regeringen att man under 2007-2014 skulle satsa 100 miljoner på det här”

    Innebär det att det endast är kvinnor som får ta del av dessa 100 miljoner? Det vill säga att män stängs ute från dessa bidrag och således blir diskriminerade endast för att de råkar ha fel kön?

    • Hej Karl,

      Svar på din första fråga: Jag tror att Anna Wahl menar att män får mest stöd per person.

      Angående din andra fråga så kommer några av dessa 100 miljoner även att vara manliga företagare till gagn. Exempelvis lägger staten pengar på företagsrådgivning och den rågivningen kan både män och kvinnor använda sig av. Men enligt statistik är det främst kvinnorna som använder sig av rådgivningen.

      Hälsningar
      Anna Eriksson

  3. […] Heltidsarbetande män tjänar idag 14 procent mer än heltidsarbetande kvinnor. Räknar man den sammanlagda förvärvsinkomsten för personer mellan 20 och 64 år i Sverige så får kvinnor i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mindre i lönekuverten än män under ett helt arbetsliv. Det konstaterades när Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (den sk JA-delegationen) som regeringen tillsatte i höstas anordnade sin första stora konferens igår. Samtidigt som kvinnor får sämre betalda jobb som vuxna har rapporter sedan länge visat att det är flickorna som presterar bäst i skolan. På alla nivåer och i alla utbildningar. – Någonstans på vägen från nyanställning till toppen försvinner de här flickorna. Jag har svårt att förstå att vi har råd att avstå från denna resurs, säger JA-delegationens huvudsekreterare Maria Hemström Hemmingsson till nättidningen Feministiskt Perspektiv. I utredningen Kön, makt och statistik (2007) har Anita Göransson, professor i ekonomisk förändring och organisation vid tema Genus på Linköpings universitet, kartlagt mäns och kvinnors maktpositioner i samhället. Trots att fler kvinnor än tidigare utnämns till toppositioner är det fortfarande en massiv mansdominans på lokal och regional nivå i samhället, konstaterar hon i tidningen Ingenjören. […]

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

5
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

14
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA