Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Kolleger bidrar till ansvarstagande

Kolleger bidrar till ansvarstagande

Hur kommer det sig att en del människor väljer att engagera sig och göra mer än vad som ingår i deras arbetsbeskrivning? Enligt forskaren Helén Stockhult beror en del av det ansvar som skapas på arbetsplatser på de relationer som finns inom arbetsgruppen.

På fredag disputerar Örebroforskaren Helén Stockhult med sin avhandling Medarbetare i dialog – en studie om viljan att göra mer än det formellt förväntade.

I sin studie har Helén följt ett medarbetarskapsprojekt på Posten i en mindre stad i Sverige och undersökt vilket ansvar utöver det formella som brevbärarna känner att de bör ta för kunder, kolleger, organisationen och sina arbetsuppgifter. Som teoretiskt begrepp och utgångspunkt i studien har hon valt den så kallade OCB (Organizational Citizenship Behavior) vilket förenklat handlar om det engagemang och det ansvar som individer i organisationer tar utöver det ansvar som kan sägas vara formellt reglerbart. Metoden för att fånga den sociala interaktionen mellan medarbetare har varit en kombination av intervjuer och deltagarobservation. Hon har bland annat kommit fram till att medarbetarnas beteende har mer att göra med vilka omständigheter som råder än att man enbart följer de normer och värderingar som företagsledningen har definierat kring vad medarbetaren bör göra i olika situationer.

Helén Stockhult. Foto: Anders Liljenbring, Örebro universitet.

– Om en medarbetare som behöver hjälp av en kollega inte själv följer de sociala reglerna och inte hjälper kollegan i liknande situationer är det inte heller säkert att han eller hon får hjälp, säger Helén och förklarar att reglerna inte är ”fixa och färdiga” utan föränderliga.

I studien har hon noterat sex sociala regler avseende OCB som brevbärarna utgick ifrån när de avgjorde vilken form av ansvarstagande som var lämpligt i en viss situation: Hjälpsamhetsregeln, belastningsregeln, lojalitetsregeln, nöjd kund-regeln, effektivitetsregeln och tidsregeln. Helén tar ett exempel som gäller brevbärarna. Om brevbärarna har en kollega som alltid är försenad vad skulle de göra åt det? Hjälpa honom eller henne med de arbetsuppgifter som då släpar efter eller enbart sköta sina egna arbetsuppgifter? Beslutet kring vad som bör göras tas med hjälp av de sociala reglerna som präglar brevbärargruppen och här går gruppens beslut i vissa fall före företagsledningens praxis kring vad medarbetarna bör göra.

Varför det blir på det här sättet beror enligt Helén på att medarbetarna till viss del vägleds av ett komplicerat regelverk medan företagslogiken än mer homogen och ställer samma krav på ansvarstagande i alla situationer.

– Men eftersom det är i dialogen mellan människor som viljan att ta ansvar för mer än det formellt förväntade skapas är det viktigt att företag och organisationer förstår hur betydelsefulla relationerna mellan medarbetare är men även hur de sociala reglerna ser ut som påverkar viljan att göra ”det lilla extra”, säger Helén.

Anna Eriksson

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA